Internet-KBT effektivt mot tvångssyndrom hos barn och unga

Tvångssyndrom eller obsessive-compulsive disorder (OCD) drabbar cirka 1-2 procent av befolkningen och debuterar vanligtvis under barndomen. OCD består av tvångstankar och tvångshandlingar. Tvångstankar är tankar, bilder eller impulser som väcker obehag (exempelvis tankar att man glömt spisplattan på).

Tvångshandlingar eller saker man gör för att lindra obehaget som kommer med tvångstankarna (exempelvis kontrollera spisen om och om igen). Tidig upptäckt och behandling av OCD hos barn och ungdomar är viktigt för att minska risken för psykiska problem senare i livet, bland dem en ökad risk för självmord.

Tidigare forskning har visat att behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT), hjälper en majoritet av unga som söker hjälp men utbudet av terapeuter motsvarar idag inte efterfrågan. Det kan i många fall gå flera år mellan de första symptomen och att man erhåller psykologisk behandling.

Stegvis vårdmodell för OCD

Under tre år har forskare vid Karolinska Institutet utvärderat om internetförmedlad KBT för barn och unga OCD kan användas i en så kallad stegvis vårdmodell.

I studien så slumpades 152 barn och ungdomar (8-17 år) till en av två grupper. Den ena gruppen fick först terapeutledd digital behandling med KBT. Kontrollgruppen fick traditionell KBT genom veckovisa fysiska möten med en terapeut. Vardera gruppen fick behandling under 16 veckor. Familjer och vårdnadshavare erbjöds handledning för att kunna ge sina barn rätt stöd i vardagen

Deltagarna följdes upp tre månader efter avslutad behandling för att utvärdera behandlingens effekt avseende OCD-symptom, daglig funktion och depressiva symptom. Vid uppföljningen efter 3 månader fick deltagare från båda grupperna som bedömdes behöva ytterligare stöd upp till 12 extra sessioner med traditionell KBT fram till uppföljningen vid 6 månader. Studien genomfördes i samarbete med Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Region Stockholm respektive Region Västra Götaland.

70 procent mycket hjälpta

Resultaten visade att stegvis behandling med internetförmedlad KBT minskade deltagarnas OCD-symptom lika mycket som traditionell KBT. Cirka 70 procent hade blivit mycket hjälpta av behandlingen vid 6-månaders uppföljningen.

- Fördelarna med den stegvisa behandlingen är att vi lättare kan nå ut till fler barn och ungdomar med tvångssyndrom som behöver hjälp, säger Kristina Aspvall, psykolog och forskare vid Centrum för psykiatriforskning, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

Vidare ägnade terapeuterna i genomsnitt cirka 9 timmar per deltagare i den stegvisa behandlingen och 14 timmar per deltagare i kontrollgruppen som fick traditionell KBT.

- Studien visar teknikens möjligheter för att öka tillgänglighet till evidensbaserad behandling för unga med tvångssyndrom. Genom att erbjuda en lågintensiv digital intervention som första steg kan kliniker använda sin begränsade tid till att behandla fler patienter eller fokusera på mer komplexa fall, säger Eva Serlachius, adjungerad professor vid Centrum för psykiatriforskning, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och ansvarig forskare för studien.

För närvarande implementeras internetbehandlingen på BUP Internetbehandling inom Region Stockholm, som också samarbetar med andra regioner. Behandlingen har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet och BUP i Stockholm.

Forskningen har finansierats av Forte, ALF Medicin, Jane och Dan Olssons Stiftelse, Drottning Silvias Jubileumsfond, Fonden för psykisk hälsa samt Fredrik och Ingrid Thurings Stiftelse.

Publikation: ”Effect of an internet-delivered program vs in-person cognitive behavioral therapy on obsessive-compulsive disorder symptoms in children and adolescents: a randomized clinical trial”, Kristina Aspvall; Erik Andersson, Karin Melin, Lisa Norlin, Viktor Eriksson, Sarah Vigerland, Maral Jolstedt, Maria Silverberg-Mörse, Lena Wallin, Filipa Sampaio, Inna Feldman, Matteo Bottai, Fabian Lenhard, David Mataix-Cols*, Eva Serlachius*. JAMA, online 11 maj 2021, doi: 10.1001/jama.2021.3839. *Delat sistaförfattarskap