Margareta Persson och Leif Lundblad blir hedersdoktorer vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet har beslutat att utse Margareta Persson, förespråkare för funktionsrättsfrågor, och Leif Lundblad, entreprenör och forskningsfinansiär, till hedersdoktorer. De promoveras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 16 maj i år.

Varje år utser Karolinska Institutet hedersdoktorer. Titeln delas ut till personer som har gjort betydande insatser för vetenskapen eller på andra sätt bidragit till forskning och utveckling. I år går titlarna till Margareta Persson och Leif Lundblad för deras samhällsinsatser inom funktionsrätt och medicinsk innovation.
Margareta Persson, född 1950, har ägnat sitt yrkesliv åt att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Med en personlig erfarenhet från sin uppväxt – en mamma med svår polioskada – väcktes hennes engagemang tidigt.
Riksdagsledamot och författare
Genom sin karriär har hon varit drivande i frågor om rättigheter, tillgänglighet och jämlikhet. Hon har bland annat varit ordförande för Handikappförbunden (idag Funktionsrätt Sverige), projektledare för funktionshinderhistoria vid Nordiska museet och ordförande för en parlamentarisk utredning om folkhälsa.
Som socialdemokratisk riksdagsledamot (1983–1991) verkade Margareta Persson för förbättrad vård, tillgängliga offentliga miljöer och rättssäkerhet för personer med funktionsnedsättning.
Margareta Persson har också skrivit ett flertal uppmärksammade böcker som skildrar hur otidsenliga synsätt påverkat hur människor med funktionsnedsättningar behandlas och om funktionshinderrörelsens historia. Hon är hedrad över att bli utnämnd till hedersdoktor.
– Framför allt betyder utnämnandet att alla de personer som i mina böcker har berättat om sina liv med funktionsnedsättning får en sorts upprättelse över hur de har blivit behandlade. Det är egentligen de som borde ha blivit hedersdoktorer. Funktionshinderhistorien har varit sorgligt osynliggjord, säger Margareta Persson och fortsätter:
– Jag hoppas att den här hedersutnämningen kan bidra till att frågorna uppmärksammas.
Leif Lundblad – entreprenör och mecenat
Leif Lundblad, född 1938, är entreprenör och uppfinnare med över 400 patent inom en rad olika områden. Han är kanske mest känd som hjärnan bakom sedelutmataren till bankomater, som revolutionerade kontanthanteringen globalt.
Utöver sitt entreprenörskap har Leif Lundblad under lång tid engagerat sig i medicinsk forskning. Genom åren har hans generösa donationer till Karolinska Institutet möjliggjort forskning inom såväl smärttillstånd som Alzheimers sjukdom, för att bara ta några exempel.
Leif Lundblad arbetar enligt en ny modell för forskningsdonationer:
– Vanligtvis donerar man en summa och forskarna rapporterar när medlen är slut. I stället träffar vi forskarna regelbundet och de presenterar sina resultat samt beskriver hur de planerar nästa steg. På så vis kan vi följa forskningsprocessen och dela ut medel allt eftersom. Det här är vårt sätt att använda kunskapen från att vara både entreprenörer och uppfinnare.
Leif Lundblad har också grundat ESBRI (Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning), donerat till projektet AI på KI och finansierat professurer inom entreprenörskap och innovation. Han beskriver utnämningen till hedersdoktor som ett erkännande för sitt engagemang.
– Våra forskare behöver tidigt kroka arm med näringslivet och industrin, så att forskningen utmynnar i nya patent, lösningar och produkter. Så skapar vi nya arbetstillfällen, nya företag och framför allt export, säger Leif Lundblad.
De nya hedersdoktorerna kommer att promoveras vid Karolinska Institutets promotionshögtid i Stockholms stadshus senare i vår.
– Jag önskar att min pappa hade varit i livet – han hade blivit ofattbart stolt. Han fick bara gå sex år i folkskolan, men om han hade fått utbildning hade han säkert kunnat bli professor, säger Margareta Persson.
Kontakter
Karolinska Institutets presstjänst
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Nya hjärnkartor utmanar traditionella beskrivningar av hjärnan21.1.2026 08:00:00 CET | Nyheter
I mer än ett sekel har kartor av hjärnan baserats på hur vävnaden ser ut under mikroskop. Dessa anatomiska kartor delar upp hjärnan i regioner utifrån strukturella variationer i vävnaden. Men speglar dessa indelningar verkligen hur hjärnan fungerar? En ny studie på möss från Karolinska Institutet, publicerad i Nature Neuroscience, tyder på att så ofta inte är fallet.
Luftföroreningar kan öka risken för nervsjukdomen ALS20.1.2026 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Långvarig exponering för luftföroreningar kan kopplas till ökad risk för svåra nervsjukdomar som ALS och verkar även bidra till ett snabbare sjukdomsförlopp. Det visar en svensk studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Neurology.
Ny metod kan förutsäga astmaattacker upp till fem år innan de sker19.1.2026 11:00:00 CET | Pressmeddelande
Forskare vid Mass General Brigham och Karolinska Institutet har utvecklat en metod som med hög träffsäkerhet kan förutspå försämringar av astma. Studien har publicerats i Nature Communications.
Ny mekanism kopplar Epstein-Barr-virus till MS16.1.2026 10:11:01 CET | Pressmeddelande
En reaktion i immunförsvaret mot det vanliga Epstein-Barr-viruset kan i förlängningen skada hjärnan och bidra till multipel skleros (MS). Det visar ny forskning från Karolinska Institutet, publicerad i Cell. Studien ger ny insikt i den länge misstänkta kopplingen mellan Epstein-Barr-virus (EBV) och MS.
Enkel metod kan möjliggöra tidig upptäckt och prevention av kronisk njursjukdom16.1.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Små avvikelser i njurfunktion, även inom det intervall som anses normalt, kan hjälpa till att identifiera personer som löper risk att utveckla kronisk njursjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Kidney International. Forskarna har därför utvecklat ett webbaserat verktyg som kan underlätta tidig upptäckt och förebyggande åtgärder.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum