Låg risk för nyfödda att smittas om mamman har covid-19

Den populationsbaserade studien omfattar 92 procent av alla nyfödda, närmare 90 000 födslar, i Sverige under det första pandemiåret (11 mars 2020 till 31 januari 2021) och utgör därmed en av de största sammanställningarna på området hittills.

Resultaten visar något ökad sjuklighet hos nyfödda barn vars mödrar testat positivt för sars-cov-2, bland annat ökad risk för andningsrelaterade störningar. Sambanden kunde nästan helt förklaras av att kvinnor som testat positivt oftare fött barn före utsatt tid. Några direkta samband mellan moderns infektion och luftvägsinfektion eller lunginflammation bland barnen kunde inte ses.

Totalt föddes 2 323 barn av mammor som testat positivt för sars-cov-2, varav cirka en tredjedel av mammorna testats nära inpå eller strax efter förlossningen. Endast 21 (0,9 procent) av barnen till test-positiva kvinnor testade själva positivt för sars-cov-2 någon gång under nyföddhetsperioden (de första 28 dagarna), majoriteten utan att uppvisa några symtom, och enstaka barn vårdades av andra orsaker än covid-19.

Studien stöder de svenska rekommendationerna att barn till kvinnor som testat positivt för sars-cov-2 under graviditet eller förlossning inte rutinmässigt behöver separeras från mamman vid födseln. I många av världens länder genomför man en sådan separation som försiktighetsåtgärd, trots att evidens för åtgärden saknats.

– Att separera det nyfödda barnet från modern är ett stort ingrepp med negativa konsekvenser för både mammans och barnets hälsa som måste vägas mot eventuella fördelar. Vår studie tyder på att mor och barn kan vårdas tillsammans och att amning kan rekommenderas utan att öka risken för barnets hälsa. Det är positiva nyheter för alla födande kvinnor, deras barn och för personalen i förlossnings- och neonatalvården, säger Mikael Norman, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, och en av de ansvariga forskarna i studien.

Studien har möjliggjorts genom daglig rapportering till tre svenska register: Graviditetsregistret, Neonatalregistret och Smittskyddsregistret (SmiNet). SmiNet är ett anmälningssystem som Folkhälsomyndigheten och regionernas smittskyddsenheter använder gemensamt för att övervaka de drygt 60 sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen.

– Genom att samköra de tre olika registren har vi kunnat följa och rapportera utfallen för de nyfödda i realtid, under både den första och andra vågen av covid-19, säger Mikael Norman.

Forskningen finansierades av Svenska Läkaresällskapet, NordForsk, Region Stockholm (ALF-medel) och Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm. Medförfattaren Jonas F. Ludvigsson leder en studie på uppdrag av det svenska IBD-kvalitetsregistret (SWIBREG) som har fått finansiering från Janssen. Inga andra potentiella intressekonflikter uppges.

Publikation: ”Association of Maternal SARS-CoV-2 Infection in Pregnancy With Neonatal Outcomes”. Mikael Norman, Lars Navér, Jonas Söderling, Mia Ahlberg, Helena Hervius Askling, Bernice Aronsson, Emma Byström, Jerker Jonsson, Verena Sengpiel, Jonas F. Ludvigsson, Stellan Håkansson, Olof Stephansson. JAMA, online 29 april 2021, doi: 10.1001/jama.2021.5775.