Blodmolekyl lockar rovdjur och varnar bytesdjur – däribland människan
Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en evolutionärt bevarad luktmolekyl i däggdjursblod som attraherar rovdjur och har motsatt effekt på bytesdjur. Människor som utsätts för lukten blir stressade och reagerar på den som om de vore bytesdjur. Fynden presenteras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.

De flesta djur använder sig av sitt luktsinne för att hitta partner, leta upp mat och upptäcka fara. Dessa naturligt förekommande lukter, eller kemiska signaler, består normalt av hundratals olika luktmolekyler som ofta är artspecifika. Lukten av blod däremot skiljer sig åt då den är viktig för ett stort antal djurarter, både för rovdjur och bytesdjur. Därför tror man att blodlukten kan ha sitt ursprung i en enda ”mat- och varningsmolekyl” som är evolutionärt bevarad. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet att de kan ha hittat denna molekyl, nämligen trans-4,5-epoxi-(E)-2-decenal, förkortat E2D.
- Vi har arbetat nära professor Matthias Laska på Linköpings universitet, som isolerade molekylen från grisblod och först upptäckte att rovdjur lockades till lukten av E2D. Tillsammans testade vi luktmolekylen på blodsugande flugor, vargar, möss och människor, så det var ett sant tvärvetenskapligt projekt, säger forskningsledaren för studien, docent Johan Lundström vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Flugan gillade lukten lika mycket som lukten av äkta blod. När vargarna kände lukten av E2D, som nu var utsmetad på en träbit, slickade, bet och skyddade de träbiten som om det vore ett riktigt blodigt byte. När lukten sedan testades på möss var reaktionen helt annorlunda. Mössen visade på flyktbeteende och försökte hålla sig borta från lukten precis som de gör när de känner riktig blodlukt.
I försök med människor blev försökspersonerna utsatta för en rad olika lukter, däribland E2D, medan deras rörelser mättes. När de kände lukten av E2D ryggade de tillbaka som för att undvika lukten, trots att den inte uppfattades som obehaglig. De fick också mer handsvett. Försökspersonerna fick även i uppgift att så snabbt som möjligt försöka lokalisera bilder av ansikten som kan uppfattas som emotionella på en datorskärm. När de blev exponerade för E2D förbättrades förmågan att hitta de emotionella bilderna. Tidigare studier har visat att denna förmåga förstärks i hotfulla situationer, vilket tyder på att människor omedvetet uppfattar blodlukten som ett hot.
- E2D verkar aktivera hela vårt generella försvarssystem. Vårt fynd överensstämmer med paleontologiska data som visar att våra allra första släktingar, de tidiga primaterna, troligen var insektsätare och främst bytesdjur. Den moderna människan är utan tvekan ett rovdjur, men vi utvecklades förmodligen från en bytesart och vissa aspekter av detta drag sitter kvar, säger försteförfattare Artin Arshamian, postdok i Johan Lundströms forskargrupp.
Framöver vill forskarna studera hjärnmekanismerna bakom de observerade beteendena och om E2D, och därmed blodlukt, kan påverka än mer komplexa beteenden såsom beslutsfattande.
- Detta skulle vara oerhört viktigt för personer som dagligen jobbar och fattar svåra beslut samtidigt som de känner lukten av blod, som traumakirurger och sjuksköterskor. Blod är grundläggande för allt levande så det är kanske inte så konstigt att det kan påverka oss så starkt, säger Johan Lundström.
Forskningen finansierades av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet, The Netherlands Organisation for Scientific Research (NWO) och Riksbankens Jubileumsfond. Ingen av studieförfattarna har rapporterat några intressekonflikter.
Publikation: ”A mammalian blood odor component serves as an approach-avoidance cue across phylum border - from flies to humans”. Artin Arshamian, Matthias Laska, Amy R. Gordon, Matilda Norberg, Christian Lahger, Danja K. Porada, Nadia Jelvez Serra, Emilia Johansson, Martin Schaefer, Mats Amundin, Harald Melin, Andreas Olsson, Mats J. Olsson, Marcus Stensmyr & Johan N. Lundström. Scientific Reports, online 20 oktober 2017.
Kontakter
För mer information, kontakta:
Johan Lundström, docent
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 832 49, 070-091 31 49
E-post: johan.lundstrom@ki.se
Artin Arshamian, postdok
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 832 35
E-post: artin.arshamian@ki.se
Bilder



Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Fluorid i dricksvatten kan kopplas till sämre kognition hos barn7.3.2025 10:30:00 CET | Pressmeddelande
Höga fluoridhalter kan förekomma i brunnsvatten i Sverige, och i vissa länder tillsätter man fluorid till dricksvattnet för att motverka karies. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn. Studien har publicerats i tidskriften Environmental Health Perspectives.
Margareta Persson och Leif Lundblad blir hedersdoktorer vid Karolinska Institutet4.3.2025 11:27:47 CET | Pressmeddelande
Karolinska Institutet har beslutat att utse Margareta Persson, förespråkare för funktionsrättsfrågor, och Leif Lundblad, entreprenör och forskningsfinansiär, till hedersdoktorer. De promoveras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 16 maj i år.
Barn med ätstörningen ARFID löper högre risk för flera sjukdomar17.2.2025 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Barn med ätstörningsdiagnosen ARFID har en högre risk för både psykiatriska och kroppsliga sjukdomar enligt en ny studie publicerad i JAMA Pediatrics av forskare från Karolinska Institutet. Studien belyser vikten av tidig identifiering av dessa barn för att förbättra deras vård.
Tidigt födda barn får otillräcklig smärtbehandling27.1.2025 15:02:51 CET | Pressmeddelande
En stor andel av de barn som föds mycket tidigt behöver intensivvård som kan vara smärtsam. Men vården lyckas inte ge smärtlindring i full utsträckning. Det visar den hittills största kartläggningen av smärta i neonatalvården som nu publiceras i tidskriften Pain.
Ny studie banar väg för effektivare behandling av barncancer20.1.2025 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus har kartlagt hur barns immunsystem reagerar vid olika typer av cancer och beroende på barnets ålder. Studien, som publicerats i tidskriften Cell, avslöjar betydande skillnader mellan barns och vuxnas immunsvar och kan leda till nya skräddarsydda behandlingar för barn med cancer.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum