Receptordynamik öppnar nya möjligheter för läkemedelsutveckling
Dynamiken hos vissa så kallade G-proteinkopplade receptorer, som är oerhört viktiga för cellernas samspel i kroppen, är annorlunda än man tidigare trott. Det rapporterar forskare vid bland annat Karolinska Institutet i tidskriften Nature Communications. Eftersom denna typ av receptorer är måltavla för många olika läkemedel öppnar fynden upp helt nya möjligheter inom farmakologi och läkemedelsutveckling.

G-proteinkopplade receptorer tillhör en av de största proteinfamiljerna med ungefär 800 representanter i människan som förmedlar en rad olika signaler i kroppen. Dessa receptorer sitter i cellmembranet och aktiveras av budbärarmolekyler utanför cellen såsom adrenalin, dopamin, histamin och endorfin. Receptorerna är inte bara viktiga för cellernas samspel genom att tolka budskap utanför cellen och sedan aktivera signaler inuti cellen, utan är även angreppspunkt för många olika och viktiga läkemedel. Några få exempel är betablockerare, antihistaminer, morfin och L-DOPA.
Upptäckten av G-proteinkopplade receptorer belönades med Nobelpriset i kemi år 2012. Det är sedan länge känt att receptorerna kan agera antingen enskilt eller parvis, som så kallade dimerer. Deras förmåga att fungera i olika konstellationer har ansetts som en utmaning men även som en möjlighet för farmakologin och läkemedelsutvecklingen. Hittills har hypotesen varit att G-proteinkopplade receptorer fungerar antingen som enskilda receptorer eller parvis, och att detta tillstånd inte skiftar.
Nu visar ett internationellt forskarteam, lett från Karolinska Institutet, att en särskild G-proteinkopplad receptor som heter Frizzled 6 (FZD6) kan byta mellan att uppträda parvis och som enskild receptor och att bytet har avgörande betydelse för receptorns aktivering. FZD6 är viktig för embryonal utveckling och finns i hög grad uttryckt i lungvävnad. Den nya studien visar att receptorn uppträder parvis när den är inaktiv och att stimulering med budbärarmolekyler leder till att dimeren faller sönder till enskilda receptorer, vilket sätter igång signaler inuti cellen.
Det återstår att se om samma dynamik kan påvisas vid aktivering av andra G-proteinkopplade receptorer som kan uppträda parvis. Fynden kan i så fall bana väg för utvecklingen av nya läkemedel som utnyttjar receptorernas dynamik.
- Man kan tänka sig läkemedelssubstanser som verkar inaktiverande genom att hålla ihop parvis uppträdande receptorer, eller tvärtom aktiverar receptorerna genom att bryta upp dimerer. Även om FZD6 inte kan anses som ett väldefinierat mål för läkemedelsutveckling så är det nya konceptet av receptordynamiken högintressant för många andra G-proteinkopplade receptorer och läkemedelsbehandling av en uppsjö viktiga sjukdomar, säger Gunnar Schulte, forskargruppsledare vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet.
Han har genomfört studien i samarbete med Julian Petersen och Shane Wright vid samma institution samt forskare vid Uppsala Universitet, SciLifeLab och Hebreiska universitetet i Jerusalem, Israel. Forskningen möjliggjordes huvudsakligen genom finansiering från Karolinska Institutet (KID), Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Science for Life Laboratory, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse, Marie Curie ITN, Engkvists Stiftelser, Stiftelsen Lars Hiertas Minne, Czech Science Foundation, COST Actions och Israel Science Foundation.
Publikation: ”Agonist-induced dimer dissociation as a macromolecular step in G protein-coupled receptor signaling”. Julian Petersen, Shane C. Wright, David Rodríguez, Pierre Matricon, Noa Laha, Aviv Vromen, Assaf Friedler, Johan Strömqvist, Stefan Wennmalm, Jens Carlsson & Gunnar Schulte. Nature Communications, online 9 augusti 2017.
Kontakter
För mer information, kontakta:
Gunnar Schulte, forskargruppsledare
Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet
Tel: 0760-50 43 69
E-post: Gunnar.Schulte@ki.se
Bilder



Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Fluorid i dricksvatten kan kopplas till sämre kognition hos barn7.3.2025 10:30:00 CET | Pressmeddelande
Höga fluoridhalter kan förekomma i brunnsvatten i Sverige, och i vissa länder tillsätter man fluorid till dricksvattnet för att motverka karies. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn. Studien har publicerats i tidskriften Environmental Health Perspectives.
Margareta Persson och Leif Lundblad blir hedersdoktorer vid Karolinska Institutet4.3.2025 11:27:47 CET | Pressmeddelande
Karolinska Institutet har beslutat att utse Margareta Persson, förespråkare för funktionsrättsfrågor, och Leif Lundblad, entreprenör och forskningsfinansiär, till hedersdoktorer. De promoveras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 16 maj i år.
Barn med ätstörningen ARFID löper högre risk för flera sjukdomar17.2.2025 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Barn med ätstörningsdiagnosen ARFID har en högre risk för både psykiatriska och kroppsliga sjukdomar enligt en ny studie publicerad i JAMA Pediatrics av forskare från Karolinska Institutet. Studien belyser vikten av tidig identifiering av dessa barn för att förbättra deras vård.
Tidigt födda barn får otillräcklig smärtbehandling27.1.2025 15:02:51 CET | Pressmeddelande
En stor andel av de barn som föds mycket tidigt behöver intensivvård som kan vara smärtsam. Men vården lyckas inte ge smärtlindring i full utsträckning. Det visar den hittills största kartläggningen av smärta i neonatalvården som nu publiceras i tidskriften Pain.
Ny studie banar väg för effektivare behandling av barncancer20.1.2025 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus har kartlagt hur barns immunsystem reagerar vid olika typer av cancer och beroende på barnets ålder. Studien, som publicerats i tidskriften Cell, avslöjar betydande skillnader mellan barns och vuxnas immunsvar och kan leda till nya skräddarsydda behandlingar för barn med cancer.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum