Hjärnaktivitet kan förklara orsaken till fördomar
Ett internationellt forskarlag lett från Karolinska Institutet har undersökt hur partiskhet kan uppstå i våra hjärnor. Resultaten som publiceras i vetenskapstidskriften NeuroImage visar att olika delar av våra hjärnor aktiveras efter en obehaglig upplevelse beroende på om upplevelsen är associerad med en person från den egna gruppen eller en person med en annan etnisk grupptillhörighet.
Människor är bra på att kategorisera, att dela in människor och saker i olika grupper. Det har varit viktigt ur ett evolutionärt perspektiv för att snabbt kunna bestämma om någonting utgör en fara eller tillgång, men kan vara ett problem i dagens samhälle då det kan leda till ogrundade fördomar. Inom psykologin används termerna ingrupp och utgrupp för att skilja på gruppen man tillhör och alla andra grupper. Tidigare studier har visat att vi tillägnar oss och visar rädsla på olika sätt beroende på om rädslan associeras med någon med samma hudfärg, gentemot någon med annorlunda hudfärg. Det som inte studerats tidigare är hur denna partiskhet uppstår i hjärnan. - Vi förväntade oss att det skulle vara skillnader i hjärnaktivitet beroende på om den inlärda rädslan associerades med ingruppen eller utgruppen, säger Tanaz Molapour, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap och studiens försteförfattare. Mycket riktigt visar vår studie skillnader i hjärnaktivitet efter att försöksdeltagarna haft en obehaglig upplevelse som associerats med antingen ingruppen eller utgruppen. I studien ingick 20 vita försökspersoner som fick se bilder på två svarta och två vita ansikten var. Samtidigt som de fick se ett av de svarta och ett av de vita ansiktena fick de även en mild elektrisk stöt, vilket representerade en obehaglig upplevelse. Därefter fick deltagarna se samma ansikten igen utan att få någon elektrisk stöt för att lära sig att ansiktena inte var farliga. Två dagar senare fick försökspersonerna delta i ett beteendeexperiment där de fick kasta bollar till bilder av svarta och vita ansikten som de inte sett förr. Inlärningen av rädsla mättes genom fysiologiska reaktioner, reaktioner i hjärnan och beteende. Forskarna fann två specifika områden i hjärnan som hade nyckelroller i att skilja på ansikten från ingruppen och utgruppen; amygdala och anterior insula. Resultaten visade att försökspersonerna i större utsträckning hade överdrivna minnen av de obehagliga upplevelserna som associerats med ett ansikte från utgruppen. Forskarna kunde utifrån de uppmätta reaktionerna i hjärnan förutspå vilka försökspersoner som skulle uppvisa diskriminerande beteende gentemot nya personer i utgruppen. Enligt Andreas Olsson, docent och forskningsledare för studien, kan resultaten hjälpa oss att bättre förstå de mekanismer i hjärnan som orsakar att partiskhet uppstår efter att en obehaglig upplevelse associerats med en person från en annan social eller etnisk grupp än den egna, och hur detta på sikt kan leda till främlingsfientligt beteende. Studien finansierades av Vetenskapsrådet och Europeiska forskningsrådet. Publikation: ”Neural correlates of biased social fear learning and interaction in an intergroup context”, Tanaz Molapour, Armita Golkar, Carlos David Navarrete, Jan Haaker, Andreas Olsson, NeuroImage, online 10 July 2015, doi: 10.1016/j.neuroimage.2015.07.015 För mer information, kontakta: Tanaz Molapour, doktorand Tel: 08-524 836 06, 073-588 29 24 Institutionen för klinisk neurovetenskap E-post: tanaz.molapour@ki.se Andreas Olsson, universitetslektor Institutionen för klinisk neurovetenskap Tel: 08-524 824 59 eller 070-744 60 91 E-post: Andreas.olsson@ki.se Mer om Andreas Olssons forskningsgrupp: http://www.emotionlab.se/
Kontakter
Kontakta presstjänsten: ki.se/pressrum (http://www.ki.se/pressrum)
Bilder
Karolinska Institutet (http://ki.se) är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Ny studie banar väg för effektivare behandling av barncancer20.1.2025 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus har kartlagt hur barns immunsystem reagerar vid olika typer av cancer och beroende på barnets ålder. Studien, som publicerats i tidskriften Cell, avslöjar betydande skillnader mellan barns och vuxnas immunsvar och kan leda till nya skräddarsydda behandlingar för barn med cancer.
Bra fotbollsspelare är snabbtänkta men inte alltid tillmötesgående15.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Att kunna planera i flera steg och snabbt anpassa sig till en hastigt föränderlig miljö är jätteviktiga färdigheter för att kunna bli en elitfotbollsspelare. Det visar ny forskning, ledd från Karolinska Institutet och publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Forskningen visar också att det är en bra sak att inte alltid vara så tillmötesgående.
AI kan förbättra diagnostik av äggstockscancer2.1.2025 11:00:00 CET | Pressmeddelande
En ny internationell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att AI-baserade modeller kan överträffa mänskliga experter i att identifiera äggstockscancer via ultraljudsbilder. Studien har publicerats i tidskriften Nature Medicine.
Kvinnor som får graviditetskomplikationer skaffar färre barn25.11.2024 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Kvinnor som drabbats av svåra komplikationer under sin första graviditet eller förlossning är mindre benägna att skaffa fler barn, enligt en studie publicerad i JAMA av forskare vid Karolinska Institutet. Då födelsetalen har minskat stadigt i Sverige under senare år föreslår forskarna bättre övervakning inom mödravården för att komma till rätta med problemet.
Fredrik Lundberg donerar 25 miljoner kronor till kardiovaskulär forskning vid KI20.11.2024 12:00:00 CET | Pressmeddelande
Finansmannen och hedersdoktorn vid Karolinska Institutet Fredrik Lundberg donerar 25 miljoner kronor för en fortsatt satsning på kardiovaskulär forskning. Det är femte gången sedan 2007 som Lundberg donerar stora belopp vilket gett möjlighet till forskning som förändrat metoder och kirurgi vid hjärt-kärlsjukdomar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum