Därför skyddar blodgrupp noll vid malaria

Malaria är en allvarlig sjukdom som enligt WHO:s uppskattning smittar 200 miljoner människor varje år, samtidigt som 600 000 dör i sjukdomen, främst barn under fem år. Malaria är mest utbrett i Afrika, söder om Sahara.

Flera olika slags parasiter av släktet plasmodium orsakar malariainfektion. I princip alla fall av svår eller dödlig malaria kommer från den sort som heter Plasmodium falciparum. Vid svår malaria klistrar röda blodkroppar ihop sig till något som liknar rosetter, och dessa rosetter kan blockera blodflödet. Det kan ge syrebrist och svåra vävnadsskador, där patienterna kan falla i koma, få hjärnskador och slutligen dö. Därför har det varit av stort intresse för forskare att skaffa mer kunskap om hur parasiten Plasmodium falciparum gör för att få de infekterade röda blodkropparna så klistriga.

Det är sedan tidigare känt att personer med blodgrupp 0 har ett skydd mot rosettbildning och svår malaria, medan barn och vuxna med exempelvis blodgrupp A oftare faller i koma och dör. Att förstå mekanismerna bakom detta har varit en av flera stora målsättningar inom malariaforskningen.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet ringat in en ny viktig pusselbit, genom att beskriva hur molekylen rifin är central i sammanhanget.

I flera olika slags försök i cellodlingar och försök på djur har forskarna nu kunnat visa hur parasiten Plasmodium falciparum utsöndrar rifin och hur detta rifin sedan tar sig till ytan av blodkroppen och där fungerar som ett klister. Forskarna har kunnat visa hur den lyckas binda till ytan av röda blodkroppar av blodtyp A, men bara svagt till de av blodtyp 0.

Mats Wahlgren, forskningsledare och professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, beskriver upptäckten som ”enkelt rent konceptuellt”. Men eftersom rifin förekommer i många olika varianter har det varit ett tidsödande arbete för forskarna att få fram exakt vilken variant som ligger bakom mekanismen.

- Den här studien knyter samman tidigare kunskap, säger Mats Wahlgren. Vi kan förklara mekanismerna bakom det skydd som blodgrupp 0 ger mot svår malaria, och det kan i sin tur förklara varför blodgrupp 0 är så vanlig i områden där malaria förekommer. I till exempel Nigeria har mer än hälften av befolkningen blodgrupp 0, som alltså skyddar mot svår malaria, i Sverige är det mycket färre.

Den aktuella studien är finansierad med medel från Stiftelsen för strategisk forskning, EU, Vetenskapsrådet, Torsten och Ragnars Söderbergs Stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademin och Karolinska Institutet. Utöver forskare från Karolinska Institutet har även forskare vid Stockholms universitet, SciLifeLab, Karolinska universitetssjukhuset, Lunds universitet, Köpenhamns universitet, Danmark, och Helsingfors universitet, Finland, deltagit i arbetet med studien. Mats Wahlgren är aktieinnehavare och styrelseledamot i läkemedelsföretaget Dilaforette AB, som arbetar med att ta fram läkemedel mot malaria. Företaget är grundat med stöd av Karolinska Development AB, som hjälper innovatörer med patentskyddade upptäckter att nå marknaden.

Publikation: ”RIFINs are Adhesins Implicated in Severe Plasmodium falciparum Malaria”. Suchi Goel, Mia Palmkvist, Kirsten Moll, Nicolas Joannin, Patricia Lara, Reetesh Akhouri, Nasim Moradi, Karin Öjemalm, Mattias Westman, Davide Angeletti, Hanna Kjellin, Janne Lehtiö, Ola Blixt, Lars Ideström, Carl G Gahmberg, Jill R Storry, Annika K. Hult, Martin L. Olsson, Gunnar von Heijne, IngMarie Nilsson och Mats Wahlgren, Nature Medicine, AOP 9 March 2015, doi: 10.1038/nm.3812.