Glutenkänslighet hos mamman kopplas till ökad risk för schizofreni hos barnet
Nyfödda barn vars mammor är överkänsliga för gluten förefaller ha en ökad risk att drabbas av schizofreni och andra psykossjukdomar senare i livet. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och det välkända amerikanska Johns Hopkins University.
Det är sedan tidigare känt att infektioner och vissa inflammatoriska tillstånd under graviditeten kan kopplas till ökad risk för schizofreni hos barnet. I den nu aktuella studien, som publiceras i juninumret av vetenskapstidskriften American Journal of Psychiatry, visar forskarna för första gången att mammans överkänslighet mot ett födoämne kan vara en bidragande orsak till att barnet utvecklar psykisk sjukdom senare i livet.
- Vi kan alltså tala om en tredje faktor, utöver genetik och livsstil, nämligen vad som händer med barnet under graviditeten och efter förlossningen. Därmed inte sagt att alla barn till mammor med överkänslighet mot vissa födoämnen automatiskt blir psykiskt sjuka, långt därifrån, säger Håkan Karlsson som lett studien tillsammans med Christina Dalman, båda vid Karolinska Institutet.
Studien bygger på information från 764 förlossningsjournaler och blodprov från nyfödda barn i Sverige mellan 1975 och 1985. Av dessa barn utvecklade 211 så kallad ickeaffektiv psykossjukdom senare i livet, så som schizofreni. Forskarna mätte nivåerna av så kallade IgG-antikroppar i sparade blodprover från nyfödda. På det viset kunde de spåra immunreaktioner som triggats av antingen komjölksproteinet casein eller av gliadin, som är en komponent av proteinet gluten som i sin tur finns i vete, råg och korn. Eftersom mammans antikroppar överförs till barnet via moderkakan under graviditeten betyder höjda IgG-nivåer hos barnet att mammans immunsystem reagerat mot vissa typer av proteiner.
Resultaten av studien visade att barn till mammor med onormalt höga nivåer av antikroppar mot gliadin hade en närmast fördubblad risk att utveckla schizofreni senare i livet, jämfört med barn vars mammor hade normala nivåer av gliadin-antikroppar. Däremot kunde forskarna inte se någon ökad risk för schizofreni hos barn vars mammor var överkänsliga mot casein. Kopplingen mellan gliadin-antikroppar hos mamman och ökad risk för schizofreni hos barnet kvarstod även efter att man justerat resultaten för andra kända riskfaktorer, såsom mammans ålder, förlossning med kejsarsnitt eller barnets födelsevikt.
- Det finns studier som visar att personer som diagnostiserats med schizofreni oftare också drabbas av olika former av immunreaktioner mot gluten. Vi ska nu göra en uppföljande studie för att undersöka om kopplingen mellan schizofreni och gluten enbart gäller de som har en genetisk förutsättning eller om det kan vara någon annan mekanism inblandad, säger Håkan Karlsson.
Den nu publicerade studien har finansierats Stanley Medical Research Institute, Stockholms läns landsting och Vetenskapsrådet. Håkan Karlsson är även verksam vid barnsjukhuset Johns Hopkins Children's Center.
Publikation: ”Maternal Antibodies to Dietary Antigens and Riskfor Nonaffective Psychosis in Offspring”, Håkan Karlsson, Åsa Blomström, Susanne Wicks, Shuojia Yang, Robert H. Yolken, Christina Dalman, Am J Psychiatry, Am J Psychiatry, Epub ahead of print 25 April 2012, doi: 10.1176/appi.ajp.2012.11081197
Kontakter
För frågor, kontakta:
Håkan Karlsson, forskare
Institutionen för neurovetenskap (http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=13675)
Tel: 08-524 878 32
E-post: Hakan.Karlsson.2@ki.se
Christina Dalman, läkare och forskare
Institutionen för folkhälsovetenskap (http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=11934&l=sv)
Tel: 076-166 01 18
E post: christina.dalman@ki.se
Hämta bild och kontakta presstjänsten: ki.se/pressrum
Karolinska Institutet (http://ki.se) är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
AI kan förbättra diagnostik av äggstockscancer2.1.2025 11:00:00 CET | Pressmeddelande
En ny internationell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att AI-baserade modeller kan överträffa mänskliga experter i att identifiera äggstockscancer via ultraljudsbilder. Studien har publicerats i tidskriften Nature Medicine.
Kvinnor som får graviditetskomplikationer skaffar färre barn25.11.2024 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Kvinnor som drabbats av svåra komplikationer under sin första graviditet eller förlossning är mindre benägna att skaffa fler barn, enligt en studie publicerad i JAMA av forskare vid Karolinska Institutet. Då födelsetalen har minskat stadigt i Sverige under senare år föreslår forskarna bättre övervakning inom mödravården för att komma till rätta med problemet.
Fredrik Lundberg donerar 25 miljoner kronor till kardiovaskulär forskning vid KI20.11.2024 12:00:00 CET | Pressmeddelande
Finansmannen och hedersdoktorn vid Karolinska Institutet Fredrik Lundberg donerar 25 miljoner kronor för en fortsatt satsning på kardiovaskulär forskning. Det är femte gången sedan 2007 som Lundberg donerar stora belopp vilket gett möjlighet till forskning som förändrat metoder och kirurgi vid hjärt-kärlsjukdomar.
Mycket tidig medicinsk abort är effektivt och ofarligt6.11.2024 23:00:00 CET | Pressmeddelande
I dag avvaktar vården med medicinsk abort till dess att ultraljud bekräftar en graviditet i livmodern. En stor internationell studie visar nu på lika effektiv och säker behandling redan innan den sjätte graviditetsveckan. Det rapporterar forskare från bland annat Karolinska Institutet i tidskriften New England Journal of Medicine.
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2024 till Victor Ambros och Gary Ruvkun7.10.2024 12:31:52 CEST | Pressmeddelande
Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2024 ska tilldelas Victor Ambros och Gary Ruvkun för upptäckten av mikroRNA och dess roll i posttranskriptionell genreglering.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum