Ökade möjligheter att hämta hem EU-investeringar i livsmedelsproduktionen

”Om regeringen inte agerar kommer investeringarna i svenska lantbruk på närmare en halv miljard kronor per år att brinna inne i Bryssel”.

Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande, och fortsätter: 

”Det är investeringar som kommer att leverera ytterligare miljöåtgärder och bättre djurvälfärd samt skapa förbättrad konkurrenskraft i jordbruket. Nu finns det ekonomiska medel att hämta hem från Bryssel som stärker naturbetesmarker, hålla ett högt djurskydd, modernisera stallbyggnader, bygga bevattningsdammar och för ett aktivt jordbruk i hela landet”.

Inflationen har urholkat befintliga EU-ersättningar och det behövs många åtgärder för att få fart på den svenska livsmedelsstrategin som är under uppdatering på Regeringskansliet. Det handlar om investeringar i förbättrad livsmedelsberedskap, öka produktion och snabba på den gröna omställningen av jordbruket. Det är tydligt att varenda krona behövs och kan gör nytta för hela Sveriges lantbruk. 

”Kostnaderna har ökat på grund av den svaga kronan. Om regeringen väljer att inte agera, sätter man svenska jordbrukare i en sämre konkurrenssituation jämfört med jordbrukare i andra länder. Det leder till att vi minskar livsmedelsproduktionen i Sverige och att vi blir mer importberoende. Vilket i sin tur går stick i stäv med regeringens ambitioner i samband med den pågående uppdateringen av den nationella livsmedelsstrategin som ska presenteras senare i höst”. Avslutar Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.

Fakta
I statens budget finns pengar för exempelvis investeringar i jordbruket och för att stötta unga bönder. De är kopplade till EUs jordbrukspolitik men är i dagsläget knutna till en gammal valutakurs på 9,30 kronor per Euro. En Eurokursen på 9,30 kr speglar inte att kronan har varit svag och legat runt 11,50 kr under 2023 och 2024. Skillnaden om drygt 2 kr på eurokursen innebär att svenska lantbrukare 2023 och 2024 har gått miste om närmare en halv miljard per år från EU-budgeten och riskerar att gå miste om samma belopp årligen mellan 2025–2027. Avtalet med EU förutsätter dessutom att den svenska staten ska medfinansiera pengarna från EU med ungefär lika mycket nationella budgetmedel. Det handlar alltså om cirka en miljard kr per år i uteblivna ersättningar. Till bilden hör även att inflationen i Sverige kraftigt urholkat befintliga ersättningar, vilket även Jordbruksverket har redovisat till regeringen.