Rekommendationer för en balanserad skärmanvändning bland barn

Det är några av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmanvändning för barn och unga, som har tagits fram på uppdrag av regeringen. Syftet är att de ska främja en bättre balans mellan skärmtid och andra viktiga delar i livet som fysisk aktivitet, sömn och andra hälsofrämjande aktiviteter för barn och unga, samt minska exponeringen för olämpligt innehåll.

– Rekommendationerna är i första hand ett stöd för föräldrar och vuxna som finns i barnens närhet men också för barn och unga själva. Vi hoppas att det ska bidra till en bättre balans, motverka problematisk användning och vara en hjälp i familjers vardag, säger Olivia Wigzell, vikarierande generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.

Rekommendationerna är bland annat att:

• skärmar inte används innan läggdags och att mobiler, surfplatta och liknande lämnas utanför sovrummet under natten.
• digitala medier inte tränger undan sömn, fysisk aktivitet, relationer, måltider och skolarbete. En tumregel är att små barn 2–5 år använder skärm max 1 timme per dygn, barn 6–12 år max 1–2 timmar, och barn 13–18 år max 2–3 timmar.
• åldersgränser följs för till exempel sociala medier och spel.
• föräldrar aktivt styr vilket innehåll barn tar del av, och samtalar om vad barnen gör på digitala medier samt kommer överens om regler för skärmtid.
• föräldrar tänker på att egna skärmvanor också påverkar både samspelet med barnet, och barns skärmvanor.
• barn under 2 år i möjligaste mån inte använder skärm.

– I våra undersökningar och kunskapsunderlag ser vi att unga har både postitiva och negativa upplevelser av digitala medier. Många av dem känner också oro över hur de påverkas av sin användning, och vill ändra sina vanor vilket vi hoppas kunna hjälpa till med genom rekommendationerna, säger Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.

Kunskapsläget

De negativa konsekvenserna av för mycket skärmanvändning framgår bland annat i den rapport som presenterades i juni, där Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten sammanställt kunskapsläget om barns och ungas användning av digitala medier och effekterna på deras hälsa. Forskningen visar där att hög användning kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga bekräftar också att det är lätt att fastna i användandet på bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet.

Kommersiella digitala medier

Folkhälsomyndigeheten har även tagit fram uppmaningar riktade till de techbolag som står bakom de stora digitala medieplattformarna. Detta eftersom den sammantagna kunskapen visar att algoritmerna skapar en miljö där barnen riskerar att fastna och där de kan exponeras för skadligt innehåll.

– Det är viktigt att framhålla att även techbolagen behöver verka för att minska risken för negativa hälsoeffekter hos barn och unga som använder deras tjänster. Det är centralt att barnkonventionen genomsyrar alla tjänster så att barns och ungas hälsa och integritet alltid väger tyngre än andra intressen. Det är grundläggande att aktörerna följer befintlig lagstiftning, säger Olivia Wigzell.

Omfattning och referensgrupper

Folkhälsomyndighetens rekommendationer omfattar användning av digitala medier på fritiden, inklusive sociala medier, videoklipp, streamade filmer, TV, dataspel, andra digitala spel och visuell underhållning.

Behov och önskemål kring rekommendationerna har diskuterats med barn, unga och föräldrar i olika fokusgrupper. Myndigheten har haft dialoger med experter och forskare samt andra myndigheter och organisationer. Myndigheten har även haft utbyte med den danska Sundhedsstyrelsen och med norska Skjermbrukutvalget, Folkehelseinstituttet och Helsedirektoratet samt med WHO.