Så kan svensk biomassa från skogen klara nya EU-krav

– Våra förslag kan bidra till att Sverige på ett kostnadseffektivt sätt fortsatt klassas som ett A-land. Det kommer krävas en utökad insats från alla aktörer men förändringen bedömer vi vara marginell, särskilt om vi jämför med vinsterna av att uppfylla kraven, säger Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen.

Europaparlamentets och rådets förnybartdirektiv från 2018 har skärpts. Bland annat har kriterier införts som begränsar uttag av skogsbiomassa från urskog och gammal skog. Direktivet syftar till att främja användningen av energi från förnybara energikällor, däribland biomassa från till exempel grenar och toppar (grot) och skadat virke i samband med avverkning i skogen. Direktivet förbjuder inte avverkning eller uttag av grot men anger villkor för att den råvara som tas ut ska få klassas som hållbar.

Uppgifter behöver spåras och kontrolleras

Skogsstyrelsen har fått uppdrag av regeringen att ta fram underlag för hur Sverige kan uppfylla förnybartdirektivets hållbarhetskriterier och fortsätta klassas som ett A-land. I en rapport som lämnats över till regeringen lägger Skogsstyrelsen flera förslag på anpassningar för att säkerställa att biomassa som tas från skogen bedöms som hållbar för direktivets syften, och att den kan spåras och kontrolleras genom hela kedjan:

• Skogsägaren ska genom en utökad deklarationsplikt i tillståndsansökan eller avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen, ange om åtgärden ska utföras i urskog eller gammal skog.
• Uppgifterna som lämnas till Skogsstyrelsen gör det möjligt för myndigheten att göra tillsyn och kontrollera att de deklarerade uppgifterna är korrekta och att reglerna följs. Detta för att säkerställa Sveriges efterlevnad av förnybartdirektivet.
• Information från deklarationen ska tillgängliggöras så att berörda får tillgång till tillförlitliga uppgifter av betydelse för deras verksamhet. Därmed kan köparna i alla led (slutligen energiproducenten) få tillgång till den information som krävs för att kunna kontrollera hållbarhetskriterierna.

Kräver kännedom om skogen

– Om förslagen genomförs så understryker det vikten av att skogsägare har god kännedom om sin skog och vilka naturvärden som eventuellt finns. Här kommer det generellt att behövas både kompetenshöjning och vägledning, säger Elisabet Andersson.

Utöver landets skogsägare bedöms det vara omkring 300 aktörer i Sverige som kan beröras av förändringarna.

Förslag på definition av gammal skog

Enligt regeringsuppdraget har Skogsstyrelsen också i samverkan med Naturvårdsverket gett förslag på en nationell definition för gammal skog i skogsvårdslagen. Förslag på kriterier för gammal skog och urskog har också tagits fram.

Direktivets hållbarhetskriterier omfattar även områden som konstaterats ha hög biologisk mångfald. Det har dock inte ingått i regeringsuppdraget att utveckla kriterier för dessa. Här föreslås att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket får ett nytt regeringsuppdrag att definiera vad som anses vara skog med hög biologisk mångfald.

Mer information:

Elisabet Andersson, ekolog, Skogsstyrelsen, elisabet.andersson@skogsstyrelsen.se, 090-15 83 17

Skogsstyrelsens presstjänst: 036-35 94 91, presstjanst@skogsstyrelsen.se
Vår presstjänst är tillgänglig vardagar kl. 8.00–16.30

Mer fakta: vad är ett A-land?

Bestämmelser om hållbarhetskriterier för skogsbiomassa infördes i förnybartdirektivet 2018 och Sverige har sedan dess bedömts nå den högsta nivån, att klassas som ett A-land

För att bedömas som A-land behöver det finnas en nationell eller regional lagstiftning som är tillämplig samt övervaknings- och kontrollsystem som säkerställer att hållbarhetskriterierna i förnybartdirektivets artiklar 29.6 och 29.7 uppfylls.

Om ett land har en skogslagstiftning och ett tillräckligt övervaknings- och kontrollsystem för efterlevnaden är det låg risk att skogsråvaran kommer från ohållbar produktion.