TCO:s kulturpris går till konstnärlig alkemist

TCO har delat ut kulturpriset sedan 1974. Summan är på 100 000 kronor till kulturpristagaren och 50 000 kronor till stipendiaten. Syftet är att varje år premiera någon av tidens viktiga konstnärliga gärningar.

– I år är det 50 år sedan TCO delade ut sitt första kulturpris. Under detta halva sekel har vi sett hur konst och kultur har berikat och utvecklat både arbetslivet och samhället i stort. För TCO har kultur alltid haft en särskild plats, och vi är stolta över att kunna fira detta genom att dela ut ett kulturpris och ett kulturprisstipendium, säger TCO:s ordförande Therese Svanström.

TCO:s Kulturpris 2024 tilldelas regissören och konstnären Markus Öhrn för att ha vävt samman tradition och revolt, och skapat en värld där mörker och ljus dansar genom generationer av kvinnor.

– Jag känner en sådan oerhörd tacksamhet, ödmjukhet och stolthet över att ha blivit tilldelad ett så fint och anrikt kulturpris. När jag läser listan på tidigare pristagare så rodnar jag, säger Markus Öhrn.

TCO:s Kulturprisstipendium 2024 tilldelas sångerskan Amena Alsameai för en klang av kärlek när himlen känns mörk.

– Det är en stor ära för mig att vara utsedd till TCO:s kulturprisstipendiat 2024 och jag är oerhört tacksam. Jag ser fram emot att kunna fokusera mer på musiken och genom den kunna ge tillbaka både till er och till världen, säger Amena Alsameai.

Juryn har bestått av representanter från TCO:s medlemsförbund och en representant från Konstnärliga och Litterära Yrkesutövarens samarbetsnämnd (KLYS).

– Jag är oerhört stolt över 2024 års pristagare. Amena och Markus förkroppsligar två starka konstnärskap som med ömhet och kraft utmanar rådande maktstrukturer, samtidigt som de är så självklara och eviga i sina uttryck, säger Simon Norrthon, juryordförande och ordförande för fackförbundet Scen & Film.

Juryns motiveringar

Markus Öhrn är en konstnärlig alkemist, som förvandlar förtryck till frihet och skapar verk som både utmanar och inspirerar. Tillsammans med Azdora öppnas portarna till nya dimensioner av konstnärligt uttryck, där det underordnade blir mäktigt och det brutala blir ömt. I Markus konstnärskap utmanas såväl kärnfamiljens bojor som patriarkatets uråldriga murar. Hans konst är en hymn till de osynliga.

Amena Alsameais sånger är som viskningar från hjärtat, som talar om smärta och förlust, men också om vikten av att hålla fast vid hoppet. Från migrationens melankoli i “Empty” till kulturkrockarnas kaos i “Parasite” målar hon med sina toner en levande bild av hur en människa påverkas av att bryta upp och börja om. Hennes musik är en resa genom känslornas landskap, där varje melodi bär med sig en berättelse om mod, humanism och kärlek.