Studie visar: Flexibelt stent kan minska komplikationer vid kranskärlsoperation
5.9.2024 07:57:17 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Standardbehandlingen vid förträngningar i hjärtats kranskärl är ballongvidgning (PCI), då en läkemedelsavgivande stent placeras i kärlet för att öppna upp så att blodet kan passera. En stor nationell, randomiserad studie, som letts från Uppsala Clinical research Center (UCR), visar att en ny, mer eftergivlig kranskärlsstent minimerar risken att åter drabbas av kärlkramp eller få en ny hjärtinfarkt i samma kärl.

– Resultatet är mycket positivt för berörda patienter och kan förhoppningsvis leda till en bättre standardbehandling för personer med förträngningar i hjärtats kranskärl, även unga personer. Den nya flexibla stenten, som utvärderats, minskar risken att åter drabbas av kärlkramp eller få en ny hjärtinfarkt i samma kärl, säger Maria Eriksson Svensson, professor i njurmedicin och chef för Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
UCR har lett Infinity-Swedeheart-studien och Akademiska sjukhuset är ett av de 20 svenska sjukhus där flest patienter rekryterats. Totalt ingick 2 400 patienter som hade hjärtinfarkt eller kärlkramp. Deltagarna lottades antingen till att få den nya flexibla stenten DynamX Bioadaptor eller den konventionella stenten Resolute Onyx. Patienterna följdes sedan upp i det svenska kvalitetsregistret Swedeheart.
Standardbehandlingen vid hjärtsjukdom, som orsakats förträngningar i kranskärl, är ballongvidgning, även kallat PCI (Percutan Coronar Intervention). Det innebär att man sätter in en läkemedelsavgivande stent, ett litet nätrör av metall, i blodkärlet. För många patienter fungerar metoden bra, men hos omkring två-tre procent orsakar stentarna årligen ny förträngning eller kärlkramp.
– Att risken för komplikationer minskar med denna nya, mer flexibla typ av stent hänger samman med att den har en mer fysiologisk funktion. Efter ett halvår har den delvis löst upp sig och öppnat sig som ett slags blixtlås. Min bedömning är att detta kan bli en standardbehandling för kranskärlssjukdom i framtiden, förklarar Stefan James, professor i kardiologi och vetenskaplig ledare på UCR, tillika ordförande för studiens styrgrupp.
Forskarna konstaterar också att den nya stenten fungerar lika bra som vanliga stent vid implantationstillfället utan några oväntade komplikationer. Enligt Stefan James är det mest intressanta vad som händer efter sex månader, då den nya stenten fått sin böjliga/elastiska form.
– Vi fann att komplikationer uppstod i betydligt lägre grad bland dem som stentats med den nya tekniken jämfört med i kontrollgruppen. Andelen som drabbats av kardiovaskulär död, hjärtinfarkt eller hade behövt opereras om i det stentade kärlet var 0,6 jämfört med 1,8 procent i respektive grupp ett halvår till ett år efter ingreppet. Det skulle kunna leda till att fler unga patienter kan komma i fråga för sådan behandling. Och skillnaden ser ut att bli större med tiden. Nu kommer vi fortsätta följa patienterna i 15 år för att se hur stora skillnaderna blir framöver, avrundar han.
Nyckelord
Kontakter
Maria Eriksson Svensson, överläkare och professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/UCR/Uppsala universitet;
072-212 17 19
maria.eriksson.svensson@akademiska.se eller maria.k.svensson@medsci.uu.se
Stefan James, överläkare och professor i Kardiologi vid Akademiska sjukhuset/UCR/Uppsala universitet;
070-594 44 04
stefan.james@akademiska.se eller stefan.james@medsci.uu.se
Bilder


Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Akademiska medverkar i nationellt nätverk för mer effektiv och jämlik cancersjukvård18.3.2026 10:47:40 CET | Nyheter
Nu stärks samarbetet mellan universitetssjukhusens Comprehensive Cancer Centres (CCC) genom att ett nationellt nätverk bildas. Respektive centers högspecialiserade vård, spetsforskning och utbildning flätas samman för att kunna bidra till att göra cancersjukvården mer jämlik och effektiv i hela landet och samtidigt korta tiden till klinisk rutin.
Hälsan hos levande njurdonatorer ska undersökas i ny studie12.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Hur mår levande njurdonatorer och mottagare psykiskt före och efter transplantation? Detta ska undersökas i en ny nationell studie ledd från Akademiska sjukhuset som startar idag på världsnjurdagen. Alla personer i Sverige, som under perioden 2026- 2028 donerat en njure för transplantation, bjuds in att delta i studien.
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer11.3.2026 14:42:44 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer, med inriktning på botande behandling med radiokemoterapi, det vill säga strålbehandling och cytostatika samtidigt. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 11 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 24 NHV-tillstånd.
Akademiska öppnar ny behandlingsavdelning för cancerpatienter i Norduppland10.3.2026 13:00:00 CET | Pressmeddelande
Tisdagen den 10 mars öppnar Akademiska sjukhuset en ny behandlingsavdelning på Tierps vårdcentral. Målgruppen är patienter i Norduppland med blod- och tumörsjukdomar. Syftet är framför allt att göra vården mer tillgänglig för patienterna, som erbjuds behandlingar på avdelningen och på sikt även via ett mobilt team i hemmet. Satsningen är ett led i Akademiska sjukhusets och Region Uppsalas strävan att flytta specialistvården närmare invånarna. Regionstyrelsen fattade beslut om satsningen 25 november 2025 inom ramen för Kraftsamling för sjukvården.
Ny forskningsstudie på Akademiska ska utvärdera CAR T-celler som behandling av SLE9.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som cancerbehandling på Akademiska sjukhuset. I slutet av februari startade en klinisk prövning på Akademiska sjukhuset där forskarna för första gången i Sverige ska utvärdera sådan behandling vid den reumatologiska sjukdomen Systemisk lupus erythematosus (SLE).
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum