Institutet för mänskliga rättigheter

Institutet avvisar förslag om ny myndighet mot ungdomskriminalitet

17.9.2024 08:00:00 CEST | Institutet för mänskliga rättigheter | Pressmeddelande

Dela
Svartvit bild av en yngre person som står och tittar ut genom ett stort fönster. Bilden är tagen bakifrån.
Målgruppen för den nya myndigheten, barn 0–17 år som är i riskzonen för allvarlig brottslighet, är vag och bred och öppnar upp för godtycklig tillämpning. Foto: Unsplash

Rättsosäkert, oproportionerligt och oklar gränsdragning mot det straffrättsliga systemet och socialtjänst. Institutet för mänskliga rättigheter ser stora risker med regeringens förslag att inrätta en ny statlig myndighet mot ungdomskriminalitet.

– Utredningens förslag är mycket problematiska utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och det finns en överhängande risk för diskriminering. Det saknas dessutom en effektutvärdering av det danska systemet med ungdomskriminalitetsnämnder som förslaget bygger på, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.

Inspirationen till den nya myndigheten, Myndigheten mot ungdomskriminalitet (MUK), har hämtats från Danmark där man införde så kallade ungdomskriminalitetsnämnder 2019. Nu har en utredning tittat på hur ett liknande system skulle kunna införas i Sverige. Förslaget går dock längre än den danska modellen och omfattar barn som varken misstänks eller dömts för brott. Det finns heller ingen undre åldersgräns för barn som kan bli aktuella för myndigheten. Syftet är att tidigt identifiera barn som riskerar att dras in i kriminalitet.

Institutet uttalar bland annat följande:

  • Målgruppen för den nya myndigheten, barn 0–17 år som är i riskzonen för allvarlig brottslighet, är vag och bred och öppnar upp för godtycklig tillämpning. Det finns en stor risk för att barn som tillhör vissa grupper eller bor i vissa områden blir hänvisade till MUK oftare än andra barn.
  • Förhållandet mellan MUK och det straffrättsliga systemet är oklart. Även om det inte krävs en dom eller misstanke om brott så ska sådana omständigheter beaktas av MUK. Även om MUK inte ska pröva anklagelser finns det en risk för att barnet uppfattar sig ansvarig för att motbevisa att hen är i riskzonen för kriminalitet. Detta strider mot grundläggande straffrättsliga principer. Det är också oklart om uppgifter som barnet lämnar till MUK kan komma att användas mot denne i en eventuell straffrättslig process.
  • Att ärenden till MUK ska hanteras skyndsamt riskerar att medföra bristfälliga eller felaktiga beslut.
  • Som förslaget är utformat finns en risk att barnet inte har tillgång till ett juridiskt biträde under de inledande delarna av processen när barnet anmäls och utreds.
  • Förslaget ligger inte i linje med barnets mänskliga rättigheter och institutet delar inte utredningens bedömning om att den föreslagna åtgärden skulle vara proportionerlig i förhållande till de problem som man önskar avhjälpa.
  • Institutet ser stora risker för diskriminering med förslaget och anser att förslaget i för liten grad tar hänsyn till barn med funktionsnedsättningars rättigheter.

Utredningen har inte heller lyckats visa varför en ny statlig myndighet skulle behövas eller varför den skulle vara mer effektiv än kommunernas socialtjänster i att motverka brottslighet bland barn. Vad gäller förslagens konsekvenser i förhållande till nuvarande socialrättslig lagstiftning har utredningen föreslagit att MUK ska kunna fatta beslut om sådana insatser som socialnämnden i dag har rätt att fatta beslut om enligt socialtjänstlagen. Institutet ser stora risker med att förslaget kommer att leda till rollförvirring samt parallell- och merarbete för socialtjänsten. Institutet påpekar också att den nya socialtjänstlagen, som träder i kraft i juli 2025, kommer ge socialtjänsten nya verktyg för tidiga förebyggande insatser.

Institutet ifrågasätter också lämpligheten i att föreslå inrättandet av en ny myndighet när det samtidigt pågår många parallella processer inom svensk brottsbekämpning, på det kommunala och det straffrättsliga området. Att i detta skede inrätta en ny statlig myndighet medför stora risker för otydlighet, dubbelarbete, lagar som inte harmonierar, och, i förlängningen, ett ineffektivt brottsförebyggande arbete riktat till barn.

Hela remissvaret går att läsa på  institutets webbplats.

För mer information, kontakta:

Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om institutet:

Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

Människorättsförsvarare behöver synliggöras och skyddas också i Sverige28.9.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Ungefär var sjunde svensk engagerar sig i minst en aktivitet till stöd för mänskliga rättigheter varje år. Samtidigt saknas ett tydligt nationellt erkännande av människorättsförsvarares roll och ett sammanhållet arbete för deras villkor. En ny undersökning från Institutet för mänskliga rättigheter visar att de som arbetar med mänskliga rättigheter i Sverige riskerar att utsättas för hot, nedtystning och ekonomisk styrning. – Alla har rätt att försvara mänskliga rättigheter. Men det räcker inte att rättigheterna finns på papper, de måste också gå att använda i praktiken. Vi menar att det behövs ett mer sammanhållet nationellt arbete för människorättsförsvarares rättigheter och förhållanden i Sverige. Det bör omfatta stärkt kunskap, tydligare uppföljning och mer samordnade insatser, inte minst i form av skydd mot repressalier, hot, våld och andra angrepp. En ny nationell strategi för mänskliga rättigheter skulle kunna ge riktning för detta arbete, säger Fredrik Malmberg, direktör för Ins

Ny rapport: Allvarliga brister på Migrationsverkets mottagnings- och återvändandecenter31.8.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

En ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter visar på allvarliga brister i de boendes tillgång till sina mänskliga rättigheter på Migrationsverkets mottagnings- och återvändandecenter. Det handlar exempelvis om en vardag präglad av otrygghet, trångboddhet och brist på privatliv. Att barn på centren lever under otrygga förhållanden och att det saknas en oberoende tillsyn av dessa boenden är särskilt allvarligt. – Barn är särskilt utsatta, och deras rätt till trygghet, lek, vila och utveckling säkerställs inte i enlighet med Sveriges konventionsåtaganden. Det är särskilt allvarligt att dessa brister förekommer samtidigt som det saknas en oberoende och återkommande tillsyn av centren, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Besök och intervjuer på mottagnings- och återvändandecenter Genom intervjuer med boende på olika mottagnings- och återvändandecenter i Sverige, och genom observationer vid två av centren, har Institutet för mänskliga rättighet

Institutet för mänskliga rättigheter lyfter aktuella människorättsfrågor i Almedalen22.6.2026 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter deltar under Almedalsveckan och bjuder tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia in till samtal på Torget för mänskliga rättigheter och demokrati. Under två dagar fokuserar vi på högaktuella frågor så som rasismen i samhällsdebatten, utmaningarna för den svenska rättsstaten, och tvångsvården av barn och unga. – Genom att lyfta aktuella människorättsfrågor i Sverige vill vi att människor ska känna att det är viktigt att försvara de mänskliga rättigheterna och demokratin, att det brådskar men att det också finns hopp. För oss är det viktigt att bidra till en kunskapsbaserad och nyanserad debatt om mänskliga rättigheter, inte minst med tanke på att det är valår då samtalsklimatet tenderar till att bli mer polariserat, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Samtal om rasism och hat inleder programmet Torget för mänskliga rättigheter och demokrati invigs den 24 juni klockan 10. Vid invigni

Ny årsrapport: svårt få upprättelse när mänskliga rättigheter kränks24.3.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Grundläggande mänskliga rättigheter riskerar att urholkas i Sverige. Samtidigt saknas inte sällan fungerande vägar att få upprättelse när rättigheter kränks. Det visar Institutet för mänskliga rättigheters årsrapport som i dag lämnas till regering och riksdag. – Vår årsrapport visar att grundläggande rättigheter inte respekteras för alla i Sverige och att det finns situationer då det är svårt att utkräva ansvar och få upprättelse om man utsätts för allvarliga människorättskränkningar. Det är allvarligt eftersom rättigheter utan fungerande och tillgängliga vägar till prövning och upprättelse förlorar sin betydelse. Det gör också att rättighetskränkningar som till exempel hatbrott mot minoriteter eller våld mot barn på statliga ungdomshem kan fortgå utan åtgärder, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Vi varnar för tilltagande brister i lagstiftningsprocessen I årsrapporten beskriver vi hur lagar byggs på allt svagare grund och att kvaliteten i lagsti

Ny granskning avslöjar: Barn och unga hålls kvar godtyckligt på SiS ungdomshem4.2.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Barn och unga hålls frihetsberövade på SiS ungdomshem trots att de är utskrivningsklara. En ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter visar att upp till vart sjätte barn kan bli kvar i låsta miljöer långt efter att deras behov av låst vård har upphört, i strid med mänskliga rättigheter. – Det är en allvarlig rättighetsinskränkning att barn och unga som tvångsvårdas på SiS ungdomshem med stöd av LVU, blir kvar frihetsberövade långt efter att behovet av denna form av institutionsvård har upphört. Vi vet att långa placeringar i låsta miljöer är mycket skadliga för barns hälsa och utveckling samt försvårar den sociala återanpassningen. Barnen och ungdomarna vi har träffat har fått mycket begränsad och ibland felaktig information om situationen de befinner sig i, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vart sjätte barn väntar på att få lämna ungdomshemmen Vid flera tillfällen de senaste åren har runt 70 utskrivningsklara barn och unga, det vill s

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye