Institutet avvisar förslag om ny myndighet mot ungdomskriminalitet

Rättsosäkert, oproportionerligt och oklar gränsdragning mot det straffrättsliga systemet och socialtjänst. Institutet för mänskliga rättigheter ser stora risker med regeringens förslag att inrätta en ny statlig myndighet mot ungdomskriminalitet.

– Utredningens förslag är mycket problematiska utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och det finns en överhängande risk för diskriminering. Det saknas dessutom en effektutvärdering av det danska systemet med ungdomskriminalitetsnämnder som förslaget bygger på, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.

Inspirationen till den nya myndigheten, Myndigheten mot ungdomskriminalitet (MUK), har hämtats från Danmark där man införde så kallade ungdomskriminalitetsnämnder 2019. Nu har en utredning tittat på hur ett liknande system skulle kunna införas i Sverige. Förslaget går dock längre än den danska modellen och omfattar barn som varken misstänks eller dömts för brott. Det finns heller ingen undre åldersgräns för barn som kan bli aktuella för myndigheten. Syftet är att tidigt identifiera barn som riskerar att dras in i kriminalitet.

Institutet uttalar bland annat följande:

• Målgruppen för den nya myndigheten, barn 0–17 år som är i riskzonen för allvarlig brottslighet, är vag och bred och öppnar upp för godtycklig tillämpning. Det finns en stor risk för att barn som tillhör vissa grupper eller bor i vissa områden blir hänvisade till MUK oftare än andra barn.
• Förhållandet mellan MUK och det straffrättsliga systemet är oklart. Även om det inte krävs en dom eller misstanke om brott så ska sådana omständigheter beaktas av MUK. Även om MUK inte ska pröva anklagelser finns det en risk för att barnet uppfattar sig ansvarig för att motbevisa att hen är i riskzonen för kriminalitet. Detta strider mot grundläggande straffrättsliga principer. Det är också oklart om uppgifter som barnet lämnar till MUK kan komma att användas mot denne i en eventuell straffrättslig process.
• Att ärenden till MUK ska hanteras skyndsamt riskerar att medföra bristfälliga eller felaktiga beslut.
• Som förslaget är utformat finns en risk att barnet inte har tillgång till ett juridiskt biträde under de inledande delarna av processen när barnet anmäls och utreds.

• Förslaget ligger inte i linje med barnets mänskliga rättigheter och institutet delar inte utredningens bedömning om att den föreslagna åtgärden skulle vara proportionerlig i förhållande till de problem som man önskar avhjälpa.
• Institutet ser stora risker för diskriminering med förslaget och anser att förslaget i för liten grad tar hänsyn till barn med funktionsnedsättningars rättigheter.

Utredningen har inte heller lyckats visa varför en ny statlig myndighet skulle behövas eller varför den skulle vara mer effektiv än kommunernas socialtjänster i att motverka brottslighet bland barn. Vad gäller förslagens konsekvenser i förhållande till nuvarande socialrättslig lagstiftning har utredningen föreslagit att MUK ska kunna fatta beslut om sådana insatser som socialnämnden i dag har rätt att fatta beslut om enligt socialtjänstlagen. Institutet ser stora risker med att förslaget kommer att leda till rollförvirring samt parallell- och merarbete för socialtjänsten. Institutet påpekar också att den nya socialtjänstlagen, som träder i kraft i juli 2025, kommer ge socialtjänsten nya verktyg för tidiga förebyggande insatser.

Institutet ifrågasätter också lämpligheten i att föreslå inrättandet av en ny myndighet när det samtidigt pågår många parallella processer inom svensk brottsbekämpning, på det kommunala och det straffrättsliga området. Att i detta skede inrätta en ny statlig myndighet medför stora risker för otydlighet, dubbelarbete, lagar som inte harmonierar, och, i förlängningen, ett ineffektivt brottsförebyggande arbete riktat till barn.

Hela remissvaret går att läsa på  institutets webbplats.

För mer information, kontakta:

Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se