Flickors våld i media – annorlunda och tjejigt

Analysen av artiklar publicerade i Sverige under 2021 visar att när flickor använder våld så isoleras detta till enstaka händelser. Förövaren framställs som den enda orsaken till våldet. Berättelserna saknar ofta flickornas egna perspektiv och fokuserar oftast på individuella eller relationella orsaker till deras våld, snarare än på samhälleliga eller strukturella faktorer.

När flickor utövar våld riktas uppmärksamhet på att det är det är just en flicka som är förövare. Själva våldet beskrivs också med ord som gör att flickors våld skiljs ut från ungdomsvåld i stort.

– Våldet beskrivs som tjejigt. Dra i håret, putta, filma. Flickornas våld beskrivs som annorlunda från hur våld brukar begås eller beskrivas. Därmed ställs flickorna våld utanför normen för vanligt våld, säger Anna-Karin Larsson.

Artiklarna om flickor som utövar våld handlar ofta om relationer och oförrätter. Det kan handla om en kille, svartsjuka eller osämja sedan tidigare.

– Det är jätteviktigt hur flickor utmålas i media eftersom det vi läser påverkar oss i stor utsträckning.  Hur media väljer att berätta påverkar folks perspektiv på vad som är normalt och vad som är onormalt, säger Anna-Karin Larsson.

Det är inte endast hur och vad media berättar som har betydelse för folks verklighetsbild. Det är också mängden publikationer på ett ämne. Att det skrivs mer om våld och flickor över tid innebär inte alltid att våldet faktiskt ökar. Flickors självskattade användande av våld har inte ökat över tid enligt Anna-Karin Larsson.

Forskningen kring medias bild av flickors våld kommer att gå vidare i ett projekt med en längre tidsperiod av mediabevakning, från 1980-talet till våra dagar. 

– Vi vill undersöka medias bild vid flera tidpunkter för att se hur föreställningarna förändras över tid och om de gör det. Det är viktig för att förstå attityder till kön och våld och hur detta påverkar sådant som samhällets hantering av flickor som anses avvika från normen, säger Anna-Karin Larsson.