En lovande budget men med oklar fördelning

Sveriges Ingenjörers synpunkter i korthet:

• Det är glädjande med historiska satsningar på forskning och innovation och en ambition att bygga ingenjörslandet Sverige starkare
• De ökade anslagen per student på ingenjörsutbildningarna riskerar att bli ett slag i luften
• Den höjda gränsen för statlig inkomstskatt kan få fler att välja ingenjörsyrket
• Det är bra att infrastruktur prioriteras

Oklar fördelning för forskning och innovation

Det är glädjande att regeringen så kraftigt vill höja anslaget till forskning och innovation så att det 2028 innebär en ökning med 6,5 miljarder kronor. Samtidigt finns en viss oklarhet i hur fördelningen kommer att göras eftersom man väntar in forsknings- och innovationspropositionen.

– Nytillträdde utbildningsministern Johan Pehrson har tidigare sagt att han ”med den största forskningssatsningen någonsin” vill bygga ingenjörslandet Sverige starkare. Det lovar gott och vi välkomnar att Johan Pehrson med kraft tar över stafettpinnen från Mats Persson, säger Ulrika Lindstrand.

– För att det ska vara attraktivt för företag i Sverige att placera forskning och utveckling här så är det oerhört viktigt att staten också satsar. Områden av relevans för näringslivet bör prioriteras och det kan gärna ske i form av samverkansprogram mellan högskola och näringsliv, säger Ulrika Lindstrand.

Anslagsökningarna räcker inte för ingenjörsutbildningarna

Som Sveriges Ingenjörer tidigare framhållit är ökningen av anslagen per student till ingenjörsutbildningarna mycket positiv. För åren 2024–2026 är den 100 miljoner, 200 miljoner respektive 305 miljoner. Detta måste dock ställas mot att högskolorna det senaste året dels fick ett ordinarie produktivitetsavdrag som denna gång var 1,84 procent, dels ett särskilt sparkrav på 0,5 procent. Den största smällen högskolorna drabbas av är dock att lokalhyrorna räknas upp med inflationen och har därför ökat kraftigt 2022 och 2023.

– Summerar vi detta tvingas vi konstatera att anslagsökningarna inte räcker till för ingenjörsutbildningarna, och att nivån fortfarande ligger under vad som skulle behövas. Om regeringen menar allvar med sin satsning på ingenjörer måste anslagen per student öka ytterligare, säger Ulrika Lindstrand.

Positivt för ingenjörer med sänkt statlig inkomstskatt

I budgetförslaget ingår en sänkning av de högsta marginalskatterna genom att avtrappningen av jobbskatteavdraget tas bort. Dessutom återinförs indexeringen av brytpunkten för statlig inkomstskatt, även om detta inte är en del av höstbudgeten

– Det är positivt att regeringen höjer gränsen för statlig inkomstskatt så att fler ingenjörer kan behålla en större del av sin inkomst. Det kan öka viljan att investera i en ingenjörsutbildning, eller vidareutbildning, och även incitamenten att arbeta som ingenjör, säger Ulrika Lindstrand.

Nödvändiga satsningar på infrastruktur

Budgetpropositionen omfattar en historiskt stor satsning på infrastruktur, på drygt 200 miljarder till och med 2037.

– Svensk infrastruktur har ett stort underhållsbehov. Detta tillskott är helt nödvändigt för att standarden på vägar och järnvägar inte ska fortsätta försämras och för att vi samtidigt ska kunna göra nya investeringar i infrastruktur. Det är också viktigt att den kommande infrastrukturpropositionen lägger större vikt vid godstransporter. De krävs för Sveriges konkurrenskraft, säger Ulrika Lindstrand.

Tillståndsprocesser får inte bli en svag punkt

Regeringens budgetförslag inkluderar 100 miljoner kronor för mer effektiva tillståndsprocesser. Just tillståndsprocesser är en av Sveriges svagheter när det handlar om hur länder står sig i internationell konkurrens om gröna investeringar, det framgår i en färsk rapport om Sveriges attraktivitet för industriinvesteringar, som Sweco gjort på uppdrag av Sveriges Ingenjörer.

– Budgetförslaget är steg i rätt riktning, men mer behövs. När andra länder ökar tempot är det viktigt att vi inte bromsas av långsamma tillståndsprocesser, säger Ulrika Lindstrand.