Statsbudgeten är ett dråpslag mot skydd av natur och klimatinvesteringar

Se även Naturskyddsföreningens kommentar om klimatpolitiken i budgeten här.

Miljöbudgeten (utgiftsområde 20) för 2025 ligger på 16,4 miljarder kr. Det är en minskning med 7,3 miljarder kr – 31 procent - jämfört med när regeringen tillträdde 2022, då beslutad miljöbudget låg på 23,7 miljarder kr.

– Tidöpartierna har minskat miljöbudgeten med en tredjedel sedan den tillträdde. Samtidigt sänker de miljöskatterna för nästa år med 13 miljarder kronor. Den här budgeten är ett dråpslag mot såväl skyddet av värdefull natur som lokala klimatinvesteringar, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.  

Statsbudgeten visar att samtliga klimatmål missas, med undantag för ett EU-mål som nås genom att fullt ut utnyttja kryphål i EU:s klimatramverk, och inte genom att faktiskt minska utsläppen. Det innebär att Sverige bryter mot både svensk och europeisk lagstiftning.

– Att i detta läge, mitt i en brinnande klimatkris när Amazonas står i lågor och stora delar av Europa ligger under vatten, satsa 11 miljarder kronor på att sänka drivmedelsskatterna är fullständigt oförsvarligt. Tidöpartierna bedriver en politik som gör att utsläppen ökar och att klimatkrisen förvärras, säger Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen.

I budgeten görs en satsning på 137 miljoner kronor på naturreservat och friluftsliv. Dock inledde Tidöpartierna mandatperioden med att nästan halvera anslaget till värdefull natur från 2 miljarder kr till 1,1 miljarder kr. Satsningen motsvarar endast en liten del av den förstärkning av anslaget som Naturvårdsverket ser behov av.

– Satsningen på naturreservat och friluftsliv är en mycket liten återställare av tidigare kraftiga neddragningar, och är fortfarande helt otillräcklig. Det drabbar den biologiska mångfalden i viktiga naturområden och ger sämre möjligheter till rekreation och friluftsliv, säger Karin Lexén.

Anslaget för skydd av värdefull natur minskar med 29 procent, från cirka 1,6 miljarder kr 2024 till 1,1 miljard kr 2025. Naturvårdsverket föreslog i sitt budgetunderlag en fördubbling av skyddsanslaget till ca 2,8 miljarder kr. En kraftig ökning behövs för att uppfylla EU:s naturvårdsdirektiv, mål i EU:s strategi för biologisk mångfald för bl.a. skydd av alla ur- och naturskogar, och för att leva upp till restaureringsförordningen. Därtill behövs ökningen för att möta upp markägares intresse av att få sin skog skyddad. Markägare uppmuntras att anmäla sitt intresse för skydd av skog, och i början av året hade det inkommit 75 000 ha av intresseanmälningar för skydd, där markägarna väntade på ersättning.

– Tidöpartierna hugger på ett enda år bort nästan en tredjedel av anslaget till skydd av värdefull natur. Det är pengar som skulle gått till att betala skogsägare för att de skyddar sin skog. Redan nu väntar många på ersättning. Att uppmuntra markägare att ta initiativ till skydd, men sen inte avsätta resurser så att skyddet kan förverkligas, är under all kritik, säger Beatrice Rindevall.

Regeringen bedömer att det nuvarande energieffektiviseringsmålet till 2030 inte nås med befintliga styrmedel. Ändå sänks anslaget för energieffektivisering från 414 miljoner 2025 ner till 27 miljoner 2026. Därtill tar regeringen bort skattereduktionen för mikroproduktion av el.

– Att slopa skattereduktionen för mikroproduktion av el förändrar helt kalkylerna för privatpersoner som vill bidra till klimatomställningen genom att installera solceller på sitt tak. Det handlar om tusentals kronor om året för en genomsnittlig installation. Naturskyddsföreningen anser att det är viktigt att stödja takmonterad solenergi för att minska målkonflikter, exempelvis när mark tas i anspråk för utbyggnad av förnybart, säger Karin Lexén.

Regeringen fortsätter att sänka biståndet. I en tid då fattigdom, hunger och konflikter ökar, beklagar Naturskyddsföreningen att regeringen sparar genom att sänka anslaget till biståndet. Det är dock positivt att regeringen fortsatt satsar på klimatbistånd och att satsningar på biologisk mångfald och miljögifter.  

– Klimatkrisen och naturkrisen förvärras i hög takt och riskerar att slå sönder de ansträngningar världens länder gör för att skapa fred, trygghet och välstånd, såväl i Sverige som globalt. Att regeringen i det läget väljer att spara miljarder på biståndet är ett svek mot de mest utsatta. Ett starkt bistånd där klimat- och miljöinsatser är en integrerad del är ett helt avgörande bidrag för att klara de kriser världen står i, säger Karin Lexén.

Kemikalieinspektionens satsning på giftfri miljö på 25 miljoner kronor/år förlängs inte utan tas helt bort.  

– Vi undrar hur Tidöpartierna tänker när de helt slopar Kemikalieinspektionens viktiga satsning på giftfri miljö. Det här är ett hårt slag mot arbetet för att vi i framtiden ska ha rent vatten, giftfri mat och en vardag som inte förgiftar oss, säger Karin Lexén.

Regeringen och Sverigedemokraterna fortsätter att skära i anslaget till miljöövervakning, som totalt minskat med 125 miljoner kr, eller 24 procent, sedan 2022.

– Miljöövervakningen är en förutsättning för ett effektivt miljöarbete - det används för att följa upp åtgärder och för att få fram underlag till beslut om nya. En effektiv miljöövervakning minskar risken att upptäcka skador på miljö och ekosystem för sent, vilket kan bli dyrt, säger Beatrice Rindevall.