Sveriges ekonomi stärks – öppnar upp för ökade investeringar i lantbruket

”Regeringen har valt att endast hämta hem hälften av de 1,5 miljarder kronor i investeringar till lantbruket, som ligger och väntar i Bryssel. En viktig investering från EU till Sveriges bönder i vårt dagliga arbete att utveckla och öka livsmedelsproduktionen i hela landet. Samtidigt skapar den svaga svenska kronan ökade kostnader för lantbruket. Nu gör regeringen ett aktivt val att tacka nej till stora delar av den kompensation som EU erbjuder Sveriges lantbruk. Något som inte minst drabbar de yngre lantbrukarna”.

Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande och fortsätter,

”På klimat- och miljöområdet ser LRF positivt på att budgeten för Klimatklivet ökas och den nya åtgärden kring växtnäring, Kväveklivet, är bra liksom pengarna till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Samtidigt behöver ytterligare resurser tas fram långsiktigt för att kunna genomföra en grön omställning inom jordbruket och livsmedelsproduktionen”. 

Budgeten för livsmedelsstrategin ökar och nu ser lantbruket fram emot att regeringen återkommer med ett tydligt program för livsmedelsstrategins genomförande. Lantbrukets konkurrensförmåga stärks av att få tillgång till rimliga dieselkostnader jämfört med andra länder.

Regeringens nedsättning av arbetsgivaravgifterna, det så kallade växa-stödet, för ytterligare en anställd är positiv. Regeringen hörsammar LRF och andra remissinstanser och låter fortsatt växa- stödet omfatta även enskild näringsverksamhet, vilket är den företagsform som majoriteten av lantbrukarna använder. Förslagen om förändrade regler för så kallad räntefördelning välkomnar LRF. Beloppsgränsen för negativ räntefördelning höjs kraftigt samtidigt som gränsen för positiv räntefördelning slopas.

Sveriges sårbarhet i kris och krig minskar på vissa områden inom lantbruket. Hitintills har Sverige varit tvungna att köpa upp analyser av främmande växtskadegörare från laboratorier i andra länder.

”Äntligen lämnar Sverige positionen som det enda landet i EU som inte har något nationellt laboratorium för analyser av främmande växtskadegörare, så kallade karantänskadegörare, När regeringen nu möjliggör för ett diagnoslabb i Sverige kan vi bättre komma åt växtskadegörare som orsakar allvarliga skador i jordbruket och skogen”. 

Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande och fortsätter,

"Att regeringen väljer att tillföra extra medel till Jordbruksverkets veterinärverksamhet är ett bra steg för komma till rätta med den rådande veterinärbristen som drabbar lantbruket och livsmedelsproduktionen”.

”Kommande propositioner om infrastruktur samt forskning och innovation är av mycket stor betydelse för de areella näringarna och landsbygden. Exempelvis är underhållsskulden för landsbygdens vägnät är närmast gigantisk och måste börja betalas av". 

Samtidigt saknas viktiga verktyg i regeringens budget för att tillräckligt stärka livsmedelsberedskapen. 

”939 dagar sedan Ryssland invaderade Ukraina och Sverige står fortfarande utan beredskapslager för insatsvaror som krävs för att vi ska kunna producera mat i kris och, i värsta fall, krig. Satsningarna i budgeten på uppbyggnad av livsmedelsberedskapen är välkommet men behöver tydligt öka kommande år”. Avslutar Palle Borgström, LRF förbundsordförande.