Greenpeace

Ny rapport: Unikt djurliv i Arktis hotas av gruvdrift på havsbottnen

Dela

Norges planer för djuphavsgruvdrift i Arktis kommer att orsaka oåterkalleliga skador på den biologiska mångfalden. Det varnar en ny rapport från Greenpeace International för, och understryker det kritiska behovet av politiska åtgärder för att stoppa denna industri innan den startar. Rapporten: Deep Sea Mining in the Arctic: Living Treasures at Risk djupdyker ner i ett av de globalt mest sårbara och minst förstådda ekosystemen i världen, och varnar för riskerna med att öppna en utvinningsindustri i ekosystem där klimatförändringarna redan har en enorm påverkan.

Änglavingen (Clione limacina), en av de många djuphavsarter i Arktis känsliga marina ekosystem som hotas av gruvdrift på havsbotten. © Greenpeace
Änglavingen (Clione limacina), en av de många djuphavsarter i Arktis känsliga marina ekosystem som hotas av gruvdrift på havsbotten. © Greenpeace

Rapporten identifierar Arktis marina ekosystem i frontlinjen av klimatpåverkan och uppmanar Norge, som det första landet som vill öppna dem för djuphavsgruvdrift, att lägga planerna på is. År 2020 åtog sig Norge att på ett hållbart sätt förvalta 100 procent av sina havsområden, något som rapporten menar går tvärtemot att öppna för gruvdrift på havsbottnen i Arktis.

– Ett lands hållbarhetsarbete mäts inte efter hur mycket det lovar, utan om det infriar sina löften och av hur stor del av dess ekosystem som faktiskt skyddas för framtida generationer. Samtidigt som Norge säger sig vilja skydda haven, rullar regeringen ut röda mattan för gruvföretag att sända maskiner som kommer att orsaka oåterkalleliga skador på Arktis unika och sårbara natur. Norges ord och åtaganden för havet glöms bort så fort vinstmöjligheter uppstår, säger Haldis Tjeldflaat Helle, talesperson Greenpeace i Norge.

Det föreslagna arktiska gruvområdet består av undervattensberg och djuphavsryggar, med rika livsmiljöer som stöder en mångfald av arter, från "håriga" räkor, fiskar med frostskyddsmedel i blodet och skogar av rörmaskar som lever vid heta hydrotermiska källor längs havsbottnen till tolv arter av marina däggdjur, inklusive migrerande och djupdykande valar i toppen av näringskedjan. Det är dessa sårbara livsmiljöer som den norska regeringen vill exploatera för metaller och mineraler som finns i manganskorpor som bildas på undervattensberg och i massiva sulfidavlagringar runt hydrotermiska källor.

Effekterna av djuphavsgruvdrift inkluderar direkt avlägsnande av havsbottnens livsmiljö och organismer, förändring av substrat och dess geokemi, modifiering av näringsvävar, utsläpp av suspenderade sedimentplymer och gifter, bullerföroreningar och ljusföroreningar, kemikalieläckage från gruvmaskiner och utrustning.

​​I augusti genomförde forskare ombord på ett Greenpeace-fartyg en forskningsexpedition av valar som lever i området, inklusive kaskeloter som är globalt hotade.

– Även om det länge har varit känt att valar och delfiner lever i området, vet vi fortfarande anmärkningsvärt lite om deras antal, utbredning och beteenden, inklusive hur mycket de är beroende av sunda ekosystem runt undervattensberg. Det är oundvikligt att gruvdrift kommer att orsaka permanent skada på dessa ekosystem, men det kommer att förbli omöjligt att bedöma den fulla omfattningen av dessa effekter, än mindre kontrollera dem. Det som är tydligt är att Norges planer inte bara direkt hotar arter och livsmiljöer på havsbotten, utan också det bredare marina ekosystemet, från minsta plankton till stora valar, säger Dr Kirsten Young, forskningsledare från Greenpeace Research Laboratories vid University of Exeter

Foton för media från rapporten finns HÄR

Hela rapporten finns här

Svensk sammanfattning av rapporten finns bifogat

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Infografik som visar de potentiella effekterna av djuphavsgruvdrift på marina ekosystem. Ej skalenlig.
Infografik som visar de potentiella effekterna av djuphavsgruvdrift på marina ekosystem. Ej skalenlig.
Ladda ned bild
Norges föreslagna område för kommersiell utvinning av mineraler på havsbotten, inklusive ansökta licensblock.
Norges föreslagna område för kommersiell utvinning av mineraler på havsbotten, inklusive ansökta licensblock.
Ladda ned bild

Dokument

Greenpeace är en oberoende organisation som agerar för att förändra attityder och beteenden, skydda och bevara miljön och verka för fred. Det gör vi genom att undersöka, exponera och konfrontera övergrepp mot miljön, naturen och klimatet. Vi gör det genom att få dem som har politisk och ekonomisk makt att skapa förändringar. Och genom att ta fram miljömässigt ansvarsfulla och socialt rättvisa lösningar som ger hopp och kan inspirera människor att ta ansvar för planeten.

Genom kreativa konfrontationer och användningen av fredlig civil olydnad, tar vi oss an de största hoten mot naturen och klimatet och strävar efter att skapa en bättre framtid. När vi agerar gör vi det med insikten om att människor är en del av naturen, med övertygelsen om att en bättre värld är möjlig, och med erfarenheten av att när vi står enade, kan vi verkligen göra skillnad.

Följ Greenpeace

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Greenpeace

Just nu: Greenpeace uppmanar EU att skydda och återställa förstörd natur - varnar för Jessika Roswall (M)25.9.2024 13:43:14 CEST | Pressmeddelande

Bryssel, 25 september 2024. Greenpeace-aktivister demonstrerar just nu utanför EU-parlamentet i Bryssel. Med hjälp av ett nio meter högt låtsasträd, dekorerat med hälsningar från europeiska medborgare, uppmanas EU att skydda naturen och stärka den biologiska mångfalden. Men Greenpeace ser en risk för att svenska EU-kommissionären Jessika Roswall (M) inte är rätt namn för att ta EU närmare målen till 2030 ifall hon får ansvar för miljöfrågor. Europaparlamentariker bör pressa henne under kommande utfrågning, i synnerhet i skogsfrågor, menar Greenpeace.

Granskning - Ryska skuggflottans åldrande oljetankers hotar Östersjöns miljö24.9.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Rysk oljeexport med föråldrade fartyg från den så kallade skuggflottan utgör ett betydande hot mot miljön i omkring Östersjön. En ny rapport från Greenpeace i Tyskland visar att det nu sker 70 procent fler oljetransporter från Ryssland genom Östersjön och Fehmarn Bält jämfört med januari 2021. Under samma period har snittåldern på dessa oljetankfartyg ökat från 8,9 till 16,6 år. En hög andel av dessa oljetankfartyg är flaggade i länder med låga sjösäkerhetskrav, har oklara ägarförhållanden och en majoritet av dem saknar försäkringar för att täcka kostnader för ett eventuellt oljespill.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye