Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2024 till Victor Ambros och Gary Ruvkun
7.10.2024 12:31:52 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2024 ska tilldelas Victor Ambros och Gary Ruvkun för upptäckten av mikroRNA och dess roll i posttranskriptionell genreglering.
Årets Nobelpris belönar två forskare för upptäckten av en grundläggande princip för hur geners aktivitet regleras.
Arvsmassan i våra kromosomer kan liknas vid en instruktionsbok för kroppens celler. Alla celler innehåller samma kromosomer och därmed samma uppsättning gener, så instruktionen är identisk i alla celler. Trots detta har olika celltyper, till exempel muskel- och nervceller, unika egenskaper. Hur uppstår dessa skillnader? Svaret är att gener regleras så att varje cell bara läser av relevanta delar av instruktionsboken. På så sätt aktiveras rätt uppsättning gener i varje celltyp.
Victor Ambros och Gary Ruvkun var intresserade av hur olika celltyper bildas. De upptäckte att mikroRNA, en ny klass av mycket små RNA-molekyler, spelar en avgörande roll för genreglering. Deras banbrytande upptäckt beskrev en ny mekanism för hur gener regleras som visade sig vara essentiell för multicellulära organismer. Vi vet nu att människans arvsmassa innehåller fler än tusen gener som kodar för olika mikroRNA. Den överraskande upptäckten avslöjade en ny dimension av genreglering som visat sig ha en fundamental betydelse för organismers utveckling och funktion.
Små RNA-molekyler med stor fysiologisk betydelse
Genreglering via mikroRNA, en mekanism först upptäckt av Ambros och Ruvkun, har funnits under hundratals miljoner år och möjliggjort utvecklingen av alltmer komplexa organismer. Från genetisk forskning vet vi nu att mogna celler och vävnader inte utvecklas normalt utan mikroRNA. Onormala mikroRNA-nivåer kan bidra till cancersjukdomar och mutationer i gener som kodar för mikroRNA orsakar bland annat medfödd hörselnedsättning, ögon- och skelettsjukdom hos människa. Det ovanliga men allvarliga DICER1-syndromet är kopplat till uppkomst av cancer i olika organ och vävnader. Det orsakas av mutationer i ett protein som behövs för produktion av mikroRNA i cellen.
Ambros och Ruvkuns banbrytande upptäckt i den lilla masken C. elegans var överraskande och avslöjade en ny dimension av genreglering, essentiell för alla komplexa livsformer.
Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin 2024
Victor Ambros föddes 1953 i Hanover, New Hampshire, USA. Han erhöll sin doktorsgrad vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, MA 1979 där han också genomförde postdoktoral forskning under 1979-1985. Han inledde sin oberoende forskning vid Harvard University, Cambridge, MA, 1985 och var anställd som professor vid Dartmouth Medical School 1992 – 2007. Sedan 2008 är han anställd som professor vid the University of Massachusetts Medical School, Worcester, MA där han är Silverman Professor of Natural Sciences.
Gary Ruvkun föddes 1952 i Berkeley, Kalifornien, USA. Han erhöll sin doktorsgrad från Harvard University 1982 och genomförde sedan postdoktoral forskning vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA 1982-1985. Han inledde sin oberoende forskning vid Massachusetts General Hospital och Harvard Medical School 1985, där han är fortsatt verksam som Professor of Genetics.
Nyckelord
Kontakter
Ann-Mari DumanskiNobelförsamlingen vid Karolinska Institutet
Tel:08-524 878 00Nobelforum@nobelprizemedicine.orgPernilla WitteNobelförsamlingen vid Karolinska Institutet
Tel:08-524 861 07Nobelforum@nobelprizmedicine.orgOm oss
Nobelförsamlingen, som består av 50 professorer vid Karolinska Institutet, utser Nobelpristagare i fysiologi eller medicin. Utredningsarbetet genomförs av dess Nobelkommitté. Nobelpriset har sedan 1901 belönat de forskare som gjort de viktigaste upptäckterna till mänsklighetens nytta.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Vanlig läkemedelsgrupp kan öka risken för hjärtsjukdomar5.3.2026 09:15:21 CET | Pressmeddelande
Personer som använder läkemedel med antikolinerga effekter, inklusive vissa antidepressiva, läkemedel mot urininkontinens och vanliga antihistaminer, löper en högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i BMC Medicine.
Syntetiska genläkemedel kan störa cellers DNA-reparation3.3.2026 16:20:56 CET | Nyheter
Antisense-oligonukleotider (ASO), en typ av syntetiska genetiska läkemedel, kan påverka hur celler lagar skador på sitt DNA. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Nature Communications. Fynden kan få betydelse för utvecklingen av framtidens behandlingar av genetiska sjukdomar.
HPV-vaccin ger långvarigt skydd mot livmoderhalscancer26.2.2026 00:30:00 CET | Pressmeddelande
HPV‑vaccination minskar risken för livmoderhalscancer under minst 18 år, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i The BMJ. Forskarna såg inga tecken på avtagande skydd över tid.
Hög risk för återinläggning och död bland hjärtsviktspatienter25.2.2026 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Nästan hälften av de patienter som lagts in på sjukhus för akut hjärtsvikt i Europa återinläggs inom ett år, visar en ny studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i European Heart Journal. Dessutom är risken för död fortsatt hög, särskilt för dem med mer kraftigt nedsatt hjärtfunktion.
Fysiskt våld vid sexuella övergrepp ökar bland unga18.2.2026 14:06:58 CET | Pressmeddelande
Fysiskt våld i samband med sexuella övergrepp mot unga har blivit vanligare och mer allvarligt. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Studierna omfattar både kvinnor och män och pekar på behovet av tydligare kliniska rutiner och bättre utbildning om samtycke.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum