Kortare syretillförsel vid svår KOL räcker för att förlänga överlevnaden
14.11.2024 08:00:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Vissa patienter med KOL har återkommande problem med sjunkande syrehalt som påverkar syremättnaden i blodet, så kallad hypoxemi. Långvarig syretillförsel i minst 15 timmar per dag förlänger överlevnaden hos dem med svår, kronisk hypoxemi. Däremot leder inte en förlängd behandling i ett dygn eller mer till lägre risk för sjukhusvistelse eller död inom ett år, enligt en nationell studie där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkat. Studien uppmärksammas med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.

– Tidigare har det rekommenderats att KOL-patienter med svår, kronisk hypoxemi ska behandlas med långvarig syrgasbehandling dygnet runt. Vår studie visar att det räcker med 15 timmar per dag. Det här betyder en ökad frihet för våra patienter som behandlas med syrgas under lång tid eftersom de nu kan vara utan syrgasbehandling nio timmar av dygnet, säger Christer Janson, överläkare och professor i lung- och allergisjukdomar på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
I Sverige har 400 000-700 000 personer kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), en sjukdom som påverkar lungorna och luftvägarna. Omkring 3 000 personer dör årligen i sjukdomen och dödligheten ökar, främst för kvinnor. Symtomen vid sjukdomen kan påminna om astma, men de kommer långsammare, ofta under många år. Den som drabbas får svårare att andas och orkar mindre än tidigare. Sjukdomen kan vara svår att upptäcka eftersom många kopplar sina andningssvårigheter till dålig kondition eller naturligt åldrande.
Den aktuella multicenterstudien, som publicerats i den ansedda medicinska tidskriften The New England Journal of Medicine (NEJM) pågick 2018-2022. Det är en registerbaserad, randomiserad och kontrollerad studie där forskarna inkluderat totalt 241 patienter från hela Sverige med kronisk, svår hypoxemi i vila. Patienterna slumpades in i två grupper för att påbörja långvarig syrgasbehandling i ett dygn eller 15 timmar per dag.
– Kronisk hypoxi innebär att syrebristen är permanent och att syretrycket i arteriellt blod (ett mått på hur väl syre kan förflytta sig från lungorna till blodet) är konstant lågt. I Sverige är KOL den vanligaste orsaken till kronisk hypoxi, men det uppkommer även i senare stadier av till exempel lungcancer, lungfibros och lungemboli, förklarar Christer Janson och fortsätter:
– Vid ettårsuppföljningen såg vi att risken för sjukhusvistelse eller död inte var lägre i 24-timmarsgruppen än i gruppen som fått syrgasbehandling 15 timmar per dygn. Förekomsten av sjukhusvistelse skilde sig inte nämnvärt åt mellan grupperna, inte heller biverkningar eller död oberoende av orsak. Ingen patient gick förlorad under uppföljningen.
Nyckelord
Kontakter
Christer Janson, överläkare och professor i lung- och allergisjukdomar på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
christer.janson@medsci.uu.se, 073-866 06 97
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande
Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.
Studie fokuserar på säkrare utskrivningar av äldre patienter från sjukhus7.4.2026 14:11:05 CEST | Pressmeddelande
Övergångar mellan olika vårdenheter, till exempel när äldre, multisjuka patienter skrivs ut från sjukhus, innebär en ökad risk för att läkemedel tas på fel sätt. En studie på Akademiska sjukhuset fokuserar på att göra utskrivningarna säkrare och tryggare, bland annat med tydligare och individanpassad kommunikation.
Akademiska medverkar i nationellt nätverk för mer effektiv och jämlik cancersjukvård18.3.2026 10:47:40 CET | Nyheter
Nu stärks samarbetet mellan universitetssjukhusens Comprehensive Cancer Centres (CCC) genom att ett nationellt nätverk bildas. Respektive centers högspecialiserade vård, spetsforskning och utbildning flätas samman för att kunna bidra till att göra cancersjukvården mer jämlik och effektiv i hela landet och samtidigt korta tiden till klinisk rutin.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum