Kortare syretillförsel vid svår KOL räcker för att förlänga överlevnaden
14.11.2024 08:00:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Vissa patienter med KOL har återkommande problem med sjunkande syrehalt som påverkar syremättnaden i blodet, så kallad hypoxemi. Långvarig syretillförsel i minst 15 timmar per dag förlänger överlevnaden hos dem med svår, kronisk hypoxemi. Däremot leder inte en förlängd behandling i ett dygn eller mer till lägre risk för sjukhusvistelse eller död inom ett år, enligt en nationell studie där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkat. Studien uppmärksammas med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.

– Tidigare har det rekommenderats att KOL-patienter med svår, kronisk hypoxemi ska behandlas med långvarig syrgasbehandling dygnet runt. Vår studie visar att det räcker med 15 timmar per dag. Det här betyder en ökad frihet för våra patienter som behandlas med syrgas under lång tid eftersom de nu kan vara utan syrgasbehandling nio timmar av dygnet, säger Christer Janson, överläkare och professor i lung- och allergisjukdomar på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
I Sverige har 400 000-700 000 personer kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), en sjukdom som påverkar lungorna och luftvägarna. Omkring 3 000 personer dör årligen i sjukdomen och dödligheten ökar, främst för kvinnor. Symtomen vid sjukdomen kan påminna om astma, men de kommer långsammare, ofta under många år. Den som drabbas får svårare att andas och orkar mindre än tidigare. Sjukdomen kan vara svår att upptäcka eftersom många kopplar sina andningssvårigheter till dålig kondition eller naturligt åldrande.
Den aktuella multicenterstudien, som publicerats i den ansedda medicinska tidskriften The New England Journal of Medicine (NEJM) pågick 2018-2022. Det är en registerbaserad, randomiserad och kontrollerad studie där forskarna inkluderat totalt 241 patienter från hela Sverige med kronisk, svår hypoxemi i vila. Patienterna slumpades in i två grupper för att påbörja långvarig syrgasbehandling i ett dygn eller 15 timmar per dag.
– Kronisk hypoxi innebär att syrebristen är permanent och att syretrycket i arteriellt blod (ett mått på hur väl syre kan förflytta sig från lungorna till blodet) är konstant lågt. I Sverige är KOL den vanligaste orsaken till kronisk hypoxi, men det uppkommer även i senare stadier av till exempel lungcancer, lungfibros och lungemboli, förklarar Christer Janson och fortsätter:
– Vid ettårsuppföljningen såg vi att risken för sjukhusvistelse eller död inte var lägre i 24-timmarsgruppen än i gruppen som fått syrgasbehandling 15 timmar per dygn. Förekomsten av sjukhusvistelse skilde sig inte nämnvärt åt mellan grupperna, inte heller biverkningar eller död oberoende av orsak. Ingen patient gick förlorad under uppföljningen.
Nyckelord
Kontakter
Christer Janson, överläkare och professor i lung- och allergisjukdomar på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
christer.janson@medsci.uu.se, 073-866 06 97
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Nu erbjuds kvinnor dagvård för sena aborter på Akademiska5.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Från månadsskiftet februari/mars kan kvinnor göra sena aborter i öppenvården på Akademiska sjukhusets gynmottagning i stället för att läggas in på vårdavdelning. Förutom kortare vårdtid innebär förändringen bättre möjligheter till individuellt anpassad smärtlindring och att vårdplatser frigörs på sjukhuset.
Akademiska pionjär i Sverige på strålbehandling av ultra-central lungcancermed MR-Linac4.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Lungcancer behandlas normalt med operation, läkemedel eller strålning. Både strålbehandling och operation kan dock vara grannlaga eftersom kritiska riskorgan såsom luftstrupe, större luftrör och matstrupe sitter nära lungan. 2019 var Akademiska pionjär i Sverige på att skaffa MR-Linac; en teknik för strålbehandling där en linjäraccelerator kombineras med MR-kamera. Sedan dess har tekniken uppgraderats och i vår startar den första kliniska studien i Sverige där svårbehandlad ultra-central lungcancer, både primärtumörer och metastaser, ska behandlas med sikte på bot.
Forskning visar: En kombination av gen- och immunterapi effektiv mot svårbehandlad hudcancer26.2.2026 08:00:00 CET | Pressinbjudan
Patienter med spridd hudcancer (malignt melanom), som inte längre svarar på immunterapi, har en dålig prognos med hög dödlighet. En studie vid Akademiska sjukhuset och två amerikanska sjukhus visar att en kombinationsbehandling med gen- och immunterapi kan bromsa cancern. Två år efter studiestart levde fortfarande 46 procent av patienterna.
Akademiska klättrar i ranking bland världens bästa sjukhus25.2.2026 15:31:26 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset klättrar två placeringar till plats 80 och är därmed fortsatt ett av världens 100 bästa sjukhus. Det framgår i rankingen av världens bästa sjukhus som görs årligen av den internationella tidskriften Newsweek.
Laboratorium på Akademiska återackrediteras11.2.2026 13:00:00 CET | Pressmeddelande
Klinisk kemi och farmakologi (KKF) på Akademiska sjukhuset återackrediteras enligt standarden ISO 15189. Efter att ackrediteringen återkallades av Swedac i januari 2025 har verksamheten genomfört ett målmedvetet, mycket omfattande och hållbart förbättringsarbete med hög kvalitet som nu har resulterat i ett nytt beslut.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum