Akademiska sjukhuset

Kortare syretillförsel vid svår KOL räcker för att förlänga överlevnaden

Dela

Vissa patienter med KOL har återkommande problem med sjunkande syrehalt som påverkar syremättnaden i blodet, så kallad hypoxemi. Långvarig syretillförsel i minst 15 timmar per dag förlänger överlevnaden hos dem med svår, kronisk hypoxemi. Däremot leder inte en förlängd behandling i ett dygn eller mer till lägre risk för sjukhusvistelse eller död inom ett år, enligt en nationell studie där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkat. Studien uppmärksammas med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.

Patienter med KOL som har återkommande problem med sjunkande syrehalt, så kallad kronisk hypoxemi, behöver bara syrgasbehandling 15 timmar i stället för ett dygn eller mer som tidigare rekommenderats. Det framgår av en studie där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkat.  Detta betyder en ökad frihet eftersom patienterna kan vara utan syrgasbehandling nio timmar av dygnet.
Patienter med KOL som har återkommande problem med sjunkande syrehalt, så kallad kronisk hypoxemi, behöver bara syrgasbehandling 15 timmar i stället för ett dygn eller mer som tidigare rekommenderats. Det framgår av en studie där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkat. Detta betyder en ökad frihet eftersom patienterna kan vara utan syrgasbehandling nio timmar av dygnet. Johnér bildbyrå

Tidigare har det rekommenderats att KOL-patienter med svår, kronisk hypoxemi ska behandlas med långvarig syrgasbehandling dygnet runt. Vår studie visar att det räcker med 15 timmar per dag. Det här betyder en ökad frihet för våra patienter som behandlas med syrgas under lång tid eftersom de nu kan vara utan syrgasbehandling nio timmar av dygnet, säger Christer Janson, överläkare och professor i lung- och allergisjukdomar på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

I Sverige har 400 000-700 000 personer kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), en sjukdom som påverkar lungorna och luftvägarna. Omkring 3 000 personer dör årligen i sjukdomen och dödligheten ökar, främst för kvinnor. Symtomen vid sjukdomen kan påminna om astma, men de kommer långsammare, ofta under många år. Den som drabbas får svårare att andas och orkar mindre än tidigare. Sjukdomen kan vara svår att upptäcka eftersom många kopplar sina andningssvårigheter till dålig kondition eller naturligt åldrande.

Den aktuella multicenterstudien, som publicerats i den ansedda medicinska tidskriften The New England Journal of Medicine (NEJM) pågick 2018-2022. Det är en registerbaserad, randomiserad och kontrollerad studie där forskarna inkluderat totalt 241 patienter från hela Sverige med kronisk, svår hypoxemi i vila. Patienterna slumpades in i två grupper för att påbörja långvarig syrgasbehandling i ett dygn eller 15 timmar per dag.

Kronisk hypoxi innebär att syrebristen är permanent och att syretrycket i arteriellt blod (ett mått på hur väl syre kan förflytta sig från lungorna till blodet) är konstant lågt. I Sverige är KOL den vanligaste orsaken till kronisk hypoxi, men det uppkommer även i senare stadier av till exempel lungcancer, lungfibros och lungemboli, förklarar Christer Janson och fortsätter:

Vid ettårsuppföljningen såg vi att risken för sjukhusvistelse eller död inte var lägre i 24-timmarsgruppen än i gruppen som fått syrgasbehandling 15 timmar per dygn. Förekomsten av sjukhusvistelse skilde sig inte nämnvärt åt mellan grupperna, inte heller biverkningar eller död oberoende av orsak. Ingen patient gick förlorad under uppföljningen.

Nyckelord

Kontakter

Christer Janson, överläkare och professor i lung- och allergisjukdomar på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
christer.janson@medsci.uu.se, 073-866 06 97

Bilder

Christer Jansson, överläkare och professor inom astma och allergi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Christer Jansson, överläkare och professor inom astma och allergi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Privat
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd26.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.

Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid lymfödemkirurgi och tillstånd som påverkar könsutvecklingen19.3.2025 14:55:35 CET | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.

Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom3.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset som startar i mars 2025. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck, samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion. Om screeningprogrammet visar sig kostnadseffektivt kan det införas i vården och leda till att färre drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar.

Akademiska fortsatt rankat som ett av världens 100 bästa sjukhus27.2.2025 11:50:29 CET | Nyheter

Akademiska sjukhuset klättrar på den internationella tidskriften Newsweeks rankning World's Best Smart Hospitals 2025, från plats 54 till 53. Rankningen speglar hur sjukhusen ligger till med digitalisering och implementering av ny medicinsk teknologi. I en annan rankning över världens bästa sjukhus hamnar Akademiska på plats 82. Endast tre svenska sjukhus placerar sig bland de 100 främsta i världen enligt undersökningen.

Rapport om Gränbyprojektet: Patienterna uppskattar cancervård i köpcentrum och kostnaden per behandling har halverats19.2.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Gränbyprojektet är ett utvecklingsprojekt där Akademiska sjukhuset, tillsammans med läkemedelsföretag och vårdutvecklingsföretag, skapat en behandlingsavdelning i Gränby köpcentrum för patienter med blod- och tumörsjukdomar där patienterna bland annat får blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi. En ny rapport visar att patienterna uppskattar den lugna och lättillgängliga miljön och att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre i Gränby jämfört med på sjukhuset.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye