Örebro universitet

Stöd för sjuksköterskor leder till bättre vård

Dela

Tryggare sjuksköterskor, bättre vård och rätt patienter skickas till akuten. Det blev resultatet när sjuksköterskor i hemsjukvården använde beslutsstödet ViSam. Det visar ny forskning vid Örebro universitet.

Annica Kihlgren och Helen Lindner
Annica Kihlgren och Helen Lindner Örebro universitet Örebro universitet

Artikeln Psychometric evaluation of the Decision Support System (DSS) for municipal nurses encountering health deterioration among older adults i BMC Geriatrics
 
– Tanken är inte att neka någon sjukvård utan att alla ska få rätt vård på rätt nivå, säger Annica Kihlgren, professor i omvårdnadsvetenskap.
 
Hon har tillsammans med sin kollega Helen Lindner testat beslutstödet ViSam, som är utformat som en checklista för att hjälpa sjuksköterskor avgöra vilken vård människor, som plötsligt blir sämre, behöver.
 
ViSam togs fram av en arbetsgrupp på Region Örebro län och används idag av sjuksköterskor i hemsjukvården. Checklistan tar systematiskt upp till exempel andning, hjärtfrekvens, medvetandegrad och kroppstemperatur tillsammans med symptom som yrsel, smärta, eller ett påverkat allmäntillstånd.
 
– Sjuksköterskorna behövde få veta om det är ett verktyg de kan lita på, säger Helen Lindner, forskare i arbetsterapi.

Bedöma äldre människor 

Forskarna har analyserat fall när sjuksköterskor använder beslutstödet för att bedöma äldre människor. Forskningen visar att ViSam är tillförlitligt och att rätt patienter skickas till akuten från hemsjukvården.
 
Med hjälp av verktyget slapp alltså äldre besök på akutmottagningen, som kan leda till sämre hälsa och förvirring. Resultaten visar att det blev rätt i 94 procent fallen där patienterna skickades till akuten.
 
– Dessutom kände sjuksköterskorna tryggare i sina bedömningar. De kände sig mer professionella och att de talar samma språk som personalen på sjukhuset, säger Annica Kihlgren.

Forskarna använde en patientsimulator

Forskarna har tidigare intervjuat sjuksköterskor som har jobbat med systemet och de har dessutom analyserat 281 bedömningar från hemsjukvården.
 
– Men sjuksköterskor kan ge olika svar. Vi behövde se hur det fungerade när två sjuksköterskor bedömde samma patient var och en för sig, säger Helen Lindner.
 
För att kunna göra en jämförelse mellan sjuksköterskor använde forskarna en patientsimulator – en docka som programmeras för olika hälsotillstånd. Dockan kan andas, få feber och uppvisa alla de symptom som behövs för att göra en bedömning.

Samma bedömning i över 90 procent av fallen 

Totalt samlade forskarna in 120 bedömningar av 60 autentiska fall från hemsjukvården som överfördes till dockan. Två sjuksköterskor bedömde varje fall och hade beslutstödet till hjälp. Sedan jämförde forskarna resultaten.
 
– Sjuksköterskorna gjorde samma bedömning i över 90 procent av fallen. Det är ett riktigt bra resultat, säger Helen Lindner.
 
– Checklistan gav även trygghet till sjuksköterskor som hade jobbat kortare tid och hade mindre erfarenhet. Det blir ett stöd i bedömningen som gör att det tar saker i rätt ordning och få med alla delar, säger Annica Kihlgren.

Stor betydelse inom den kommunala hälso- och sjukvården

Fredrik Svensson var projektledare för arbetsgruppen på Region Örebro län inom den nationella äldresatsningen 2010-2014 som tog fram ViSam. Idag arbetar han som verksamhetsutvecklare och processledare.
 
Intresset för ViSam beslutsstöd har varit och är fortfarande stort på nationell nivå. Cirka 200 kommuner arbetar idag utifrån ViSam beslutsstöd.
 
– Forskning och utveckling är av stor betydelse inom den kommunala hälso- och sjukvården, som står inför betydande utmaningar. Antalet patienter ökar, och många av dem har komplexa vårdbehov och är i en skör situation, säger Fredrik Svensson.
 
– För att säkerställa att våra insatser bygger på mer än bara beprövad erfarenhet och goda exempel, är det avgörande att integrera forskningsbaserad evidens i våra bedömningar. Detta underlättar inte bara implementeringsarbetet, utan stärker även kvaliteten och effektiviteten i vården.
 
Inför forskningsstudien programmerade Fredrik Svensson tillsammans med Tomas Lammgård dockorna och skapade fallen utifrån autentiska fall i hemsjukvården.

Nyckelord

Kontakter

För mer information kontakta:

Annica Kihlgren: 070-651 05 46, Annica.Kihlgren@oru.se
Helen Lindner: 073-804 87 36, Helen.Lindner@oru.se

Länkar

Om oss

Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 15 000 studenter, 85 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI och robotik, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle. 

Följ Örebro universitet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet

De förenar AI och biologi för en ny väg mot personliga behandlingar i vården17.10.2024 08:06:30 CEST | Pressmeddelande

Två Örebroforskare föreslår ett nytt sätt att förena biologi och AI för att bidra till precisionsmedicinen – en behandlingsmetod baserad på den enskilde patientens förutsättningar. Med digitala tvillingar av mänskliga celler ska man kunna förklara och förutse deras funktioner. På lång sikt skulle artificiell intelligens kunna användas för att avgöra vilka läkemedel som fungerar på olika patienter – och vilka som bör undvikas.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye