IPCC:s strävan efter prognoser flyttar fokus från den stora bilden
Strävan efter mätbara och siffersatta prognoser kan skapa ”falsk precision” och flytta fokus till enskilda mätningar, bort från den stora bilden. Det visar en ny Örebrostudie publicerad i Journal of risk research om hur den internationella klimatpanelen IPCC hanterar risk och osäkerhet.

– Den internationella klimatpanelen jobbar ambitiöst och försöker vara tydliga i hur de gör sina bedömningar, inklusive hur framtida risk ska värderas. Men det skapar i sig oklarheter i hur risk bedöms och redovisas, säger Rolf Lidskog, professor i sociologi vid Örebro universitet.
Klimatförändring handlar mycket om framtida konsekvenser av dagens handlande, vilket gör att riskerna lätt förringas eller nedprioriteras. Han jämför med cancer och risken för att drabbas om man röker.
– Om alla visste att om man dör av cancer av rökning, så sker det den 13 december varje år. Hur många slutar röka 12 december? Men så exakt går det inte att beskriva vare sig folkhälsoproblem eller klimathotet, förklarar Rolf Lidskog.
På bekostnad av bevis
I stället måste forskare sprida kunskap om någots farlighet och framtida konsekvenser trots att man själv hittills kanske inte har drabbats av några negativa konsekvenser. Om diskussionen skulle handla om ett enskilt datum flyttas fokus från det som är bevisat och helt centralt: att rökning förkortar liv och är farligt för hälsan. Samma sak händer när strävan efter exakta prognoser hamnar i centrum på bekostnad av de övertygande bevis som finns för att klimatförändringarna hotar mänskligt liv.
Rolf Lidskog har forskat länge om hur samhället hanterar globala miljöförändringar och hållbarhet. I den nya studien har han undersökt vilka utmaningar experterna i klimatpanelen möter när de ska värdera risk och osäkerhet för framtida hot – som endast kan förhindras genom åtgärder här och nu. Forskningen bygger på studier av IPCC-dokument samt intervjuer med 18 forskare i IPCC.
Bedöma osäkerheten i prognoserna
IPCC-forskarna måste alltid väga olika faktorer mot varandra och bedöma osäkerheten i prognoserna. Underlaget för att den ena faktorn leder till den andra måste säkras och sannolikheten för att något inträffar måste uppskattas.
Dessutom måste forskarna bedöma konsekvenserna. Är de stora måste beslutsfattare agera även om underlaget är osäkert. Rolf Lidskog jämför med hanteringen av covid.
– Extremt många genomgripande politiska beslut togs både i Sverige och i andra länder, men kunskapsunderlaget var ganska tunt. I slutänden blev det rätt okej. Man hanterade osäkerheten och fattade de beslut som bedömdes vara nödvändiga. Det fanns inte tid att utreda i flera år till, besluten fick fattas utifrån den kunskap man hade.
Anser att det behövs siffror
Många forskare anser att det krävs siffror för att övertyga politiker och andra beslutsfattare om vikten av åtgärder för att motverka klimatförändringarna.
– De som vill ha siffror och bevisade underlag är övertygade om att det är viktigt. Men mycket forskning visar på att vi inte ska underskatta medborgare och politiker, som trots allt är ganska vana vid att hantera osäkerhet vid beslut.
– Man måste alltid navigera i det här rätt svåra landskapet och IPCC gör det på ett bra sätt. Men det kan bli bättre, säger Rolf Lidskog
Han pekar på att IPCC inte fullt ut anknyter till forskningsläget om riskhantering och riskbedömning, som överlag är bredare och öppnar för fler avvägningar än de som IPCC i vissa fall använder sig av.
– Experterna i IPCC tänker om risker och osäkerhet på lite olika sätt. Och inte minst den samhällsvetenskapliga riskforskningen, har pekat på värdet av kvalitativa bedömningar av olika faktorer för att kunna avgöra om något är riskfyllt eller inte.
Nyckelord
Kontakter
För mer information kontakta Rolf Lidskog: rolf.lidskog@oru.se, 070-647 23 01
Linda HarradinePressansvarig och enhetschefKommunikation och samverkansstöd
Tel:019 301470Tel:0706 431470linda.harradine@oru.seBilder

Länkar
Om oss
Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 15 000 studenter, 85 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI och robotik, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle.
Följ Örebro universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet
Så blir lärare i matematik bättre på att undervisa – tillsammans19.12.2025 07:53:55 CET | Pressmeddelande
Det räcker inte att avsätta tid i schemat för att kollegialt lärande ska fungera och leda till ökad kvalitet i undervisningen – och på sikt till bättre matematikkunskaper hos elever. – Vi måste våga förändra gamla normer, säger Frida Harvey, forskare i matematik vid Örebro universitet.
Adhd i familjen kopplas till ökad risk att begå brott18.12.2025 08:59:23 CET | Pressmeddelande
Personer med adhd har en högre risk att begå brott än personer som inte har adhd. Samma mönster syns hos deras släktingar, enligt en ny studie från Örebro universitet. – Det tyder på att både genetiska och miljömässiga faktorer delade inom familjen kan spela roll, säger forskaren Sofi Oskarsson.
Normer och attityder gör vardagen svårare för äldre lgbq-personer17.12.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Äldre lgbq-personer på särskilda boenden påverkas av heterosexuella normer och andra boendes attityder. Det kan begränsa deras möjligheter att uttrycka sin sexuella identitet. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Örebrostudenter hittar PFAS-relaterat ämne i glögg16.12.2025 11:40:36 CET | Pressmeddelande
Fyra kemistudenter vid Örebro universitet analyserade tolv glöggprodukter som köpts i dagligvaruhandeln. I samtliga prover påvisades mätbara halter av trifluorättiksyra (TFA). Forskare betonar att den hälsomässiga betydelsen är oklar och att mer forskning behövs.
AI-förordning i EU riskerar tappa legitimitet9.12.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Andrew Leyden, rättsvetare vid Örebro universitet, har i en studie granskat EU:s AI-förordning som bygger på tekniska standarder. – Traditionella frågor om rättssäkerhet, ansvar och demokratisk legitimitet får en ny betydelse när tekniska standarder fungerar som ett slags privat lagstiftning, säger han.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum