Adhd i familjen kopplas till ökad risk att begå brott

Med hjälp av svenska nationella register följde forskarna över 1,5 miljoner personer födda mellan 1987 och 2002, och kopplade medicinska adhd-diagnoser till officiella brottsregister. Därefter jämfördes risken för fällande domar hos individer och mellan tvillingar, helsyskon, halvsyskon och kusiner.

Resultatet visar att personer med adhd har flera gånger högre sannolikhet att dömas för både våldsbrott och andra typer av brott. Även släktingar till personer med adhd visar en ökad risk att dömas för brott, även om de själva inte hade adhd.

Sambanden är till viss del starkare bland kvinnor än bland män.

– Eftersom adhd ofta upptäcks senare hos kvinnor kan den högre risken betyda att de som väl får diagnosen ofta har en svårare symptombild, säger Sofi Oskarsson, forskare i kriminologi vid Örebro universitet.

En av de största studierna hittills

Studien som publiceras i tidskriften Biological Psychiatry är den största hittills som undersöker hur adhd och kriminalitet samvarierar inom familjer på flera nivåer.

Resultaten betonar vikten av tidig identifiering och behandling av adhd, särskilt i familjer med adhd-historik. Det kan minska risken för negativa konsekvenser, som kriminalitet, enligt forskarna.

– Ökad kunskap om vilken roll familjen spelar gör att sjukvården kan bli mer uppmärksam på adhd-symtom hos släktingar. Det kan hjälpa till att förebygga impulsiva och riskfyllda beteenden – och bryta mönster mellan generationer, säger Sofi Oskarsson.

Förebyggande insatser bör riktas till båda könen och ta hänsyn till könsspecifika behov och de ytterligare utmaningar som kvinnor med adhd kan möta, som stigma och sen upptäckt.

– Vår forskning visar att adhd inte bara är en individuell utmaning utan också en del av en familjebaserad riskprofil. Det här är insikter som är viktiga för att utforma tidiga insatser och stöd som kan minska risken för kriminalitet.

Relevant även utanför Sverige

Studien genomfördes i Sverige, som är ett höginkomstland med universell hälso- och sjukvård och relativt låg andel frihetsberövade. Kulturella, juridiska och organisatoriska faktorer kan påverka både upptäckt av adhd och sannolikheten för att dömas för brott. En systematisk översikt av den globala förekomsten av adhd visar dock att nivåerna är relativt jämförbara mellan regioner.

– Det tyder på att våra resultat kan vara relevanta även utanför västvärlden. Men det behövs fler studier i underrepresenterade regioner för att se om samma mönster också gäller i andra delar av världen, säger Sofi Oskarsson.

Fakta: 

• Adhd förekommer hos 5–7 procent av barn och ungdomar globalt och hos cirka 2,5 procent av vuxna.
• Tillståndet kännetecknas av nedsatt uppmärksamhet, hyperaktivitet/impulsivitet eller båda, och är förknippat med negativa konsekvenser, inklusive ökad risk för kriminalitet.
• Forskning visar att personer med adhd är två till tre gånger mer benägna att bli gripna, dömda eller frihetsberövade, ofta i yngre ålder och med högre grad av återfall.
• Dessutom uppfyller omkring 25 procent av frihetsberövade personer kriterierna för adhd, vilket är avsevärt högre än i befolkningen i stort.
• Här kan du ta del av artikeln. Där hittar du övriga medförfattare och information om eventuella intressekonflikter. ”The Familial Co-Aggregation of ADHD and Criminal Convictions: A Register-Based Cohort Study”.