Forskning på långvarig smärta internationellt prisad
Den som har smärta varje dag i minst tre till sex månader har långvarig smärta, ett tillstånd som är mycket vanligt. Numera finns en ny smärttyp, nociplastisk smärta, som innebär att nervsystemet fungerar som en förstärkare av smärtsignaler. I år tilldelas Eva Kosek, överläkare på Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset, det prestigefulla internationella priset Ronald Melzack lecture award, för sin forskning.
– Jag är oerhört tacksam att detta pris uppmärksammar nociplastiska smärttillstånd. Det har satt fokus på stora grupper av smärtpatienter som ofta känner sig missförstådda. Idag kan vi bättre förklara orsakerna till smärtan och föreslå lämplig behandling. Tyvärr saknas dock fortfarande effektiv behandling för många av dessa patienter. Därför är det glädjande att det pågår så mycket forskning och försök att utveckla nya behandlingsstrategier, säger Eva Kosek, överläkare på Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset och professor i klinisk smärtforskning vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet.
Ronald Melzack lecture award är ett internationellt pris inom smärtforskning som delas ut vartannat år till en framstående forskare av International Association for the Study of Pain (IASP). Enligt motiveringen tilldelas Eva priset för sin forskning inom långvarig smärta och för sin ledande roll i det internationella arbetet som lett till introduktionen av en helt ny smärttyp, nociplastisk smärta och utveckling av kliniska kriterier för att diagnosticera denna.
– Nociplastisk smärta innebär en förändrad smärtsignalering. Vid sådan smärta fungerar nervsystemet som en förstärkare av smärtsignaler. Detta leder dels till smärta, ofta i stora delar av kroppen, dels till att stimuli som normalt inte gör ont, till exempel en vanlig kram, kan upplevas som smärtsamma. Man kan säga att patienter med nociplastisk smärta har en störd funktion av smärtreglerande system. Smärtan förekommer vid många av våra allra vanligaste långvariga smärttillstånd, till exempel fibromyalgi, vissa typer av ryggsmärta och irritable bowel syndrome (IBS), förklarar Eva Kosek.
Idag talar vi om tre olika smärttyper. Den första är just nociplastisk smärta, där smärtan ses som en sjukdom och inte som ett symtom, så kallad primär smärta. De två andra benämns sekundär smärta, där smärtan är ett symtom som uppstår till följd av skada/inflammation i vävnaderna (nociceptiv smärta) eller sjukdom/skada i nervsystemet (neuropatisk smärta). Patienter vars smärta inte kan kategoriseras i någon av dessa tre typer har smärta av okänd orsak.
– Att nociplastisk smärta numera ses som en sjukdom i sig är ett viktigt framsteg, Tidigare sågs smärta alltid som ett symtom och när en underliggande orsak inte kunde fastställas kände sig många patienter ifrågasatta, säger Eva Kosek och fortsätter:
– Vid nociplastiska smärttillsånd behöver man förklara för patienten att även sådant som är ofarligt för kroppen, till exempel lätt tryck eller normal fysisk aktivitet, kan ge upphov till smärta, dvs att smärtan inte längre är att betrakta som en adekvat varningssignal. Detta kan få stora konsekvenser för vardags- och arbetslivet som patienten kan behöva hjälp med. På Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset arbetar vi därför inte bara med diagnostik och smärtlindrande behandling utan även med individualiserad rehabilitering av patienter med olika smärttyper, berättar Eva Kosek.
Läkemedelsbehandling skiljer sig beroende på smärttyp
Smärtlindrande läkemedelsbehandling skiljer sig åt beroende på vilken smärttyp man ska behandla. Vid smärta orsakad av vävnadsskada används till exempel paracetamol och antiinflammatoriska läkemedel, så kallade NSAID-preparat. Dessa läkemedel hjälper sällan mot nociplastisk smärta. Detsamma gäller morfingruppens läkemedel som inte heller bör användas vid sådana smärttillstånd. I stället används helt andra läkemedel.
– Vi vet nu att även om man framgångsrikt behandlar en eventuell bakomliggande sjukdom så kan smärtan hos många patienter övergå från sekundär (med smärta som symtom) till ett nociplastiskt smärttillstånd. Exempelvis utvecklar cirka 20-30 procent av patienter med en välkontrollerad ledgångsreumatism fibromyalgi. Därför är det viktigt att läkaren kontinuerligt fastställer vilken/vilka smärttyper som ska behandlas, då detta kan förändras över tid, avrundar hon.
Nyckelord
Kontakter
Eva Kosek, överläkare på Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset och professor i klinisk smärtforskning vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet;
eva.kosek@uu.se, 018-617 02 61
Bilder
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Kortare tilläggsbehandling med immunterapi vid malignt melanom utvärderas i ny studie7.11.2024 11:01:05 CET | Nyheter
Malignt melanom är den cancertyp som ökar snabbast i förekomst och den hudcancerform som flest dör av. I en ny klinisk studie, ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, ska forskarna avgöra om tillägg på ett halvår med immunterapi efter kirurgi är lika effektivt som den nuvarande ettåriga standardbehandlingen som ges till patienter med hög risk för återfall.
Forskare: Läkemedelskommunikationen behöver förbättras när äldre skrivs ut från sjukhus31.10.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
För att förebygga läkemedelsproblem efter utskrivning från sjukhus behöver kommunikationen mellan vårdpersonal och äldre förbättras och anpassas mer individuellt. Vårdpersonalen behöver förbättra sitt sätt att kommunicera samtidigt som patienter och anhöriga behöver förberedas bättre på utskrivningssamtalet och uppmuntras att bli mer delaktiga i vården. Det framgår av en klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och Västmanlands sjukhus i Västerås.
Över en miljon registrerade benbrott i frakturregistret29.10.2024 14:45:41 CET | Pressmeddelande
Svenska frakturregistret startade i Göteborg 2011 och har som mål att förbättra vården av patienter som drabbas av frakturer, det vill säga benbrott av olika slag. I dag registrerades den miljonte frakturen i det nationella kvalitetsregistret.
Ny PET-tracer ska ge mer träffsäker diagnostik vid binjurebarkscancer24.10.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Cancer i binjurebarken är en sällsynt och aggressivt växande tumör som drabbar minst 30 patienter i Sverige årligen. På Akademiska sjukhuset har man utvecklat en ny spårsubstans (tracer), som tillsammans med sjukhusets avancerade PET-kameror ska göra diagnostik och uppföljning av binjurebarkscancer mer träffsäker.
33 kvinnor fick livmodern bortopererad efter felaktig diagnos22.10.2024 13:15:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset har vid en uppföljande granskning hittat 33 fall under 2023 och 2024 där kvinnor på felaktiga grunder har fått sin livmoder bortopererad. Kvinnorna hade efter provtagning fått besked om att de hade cellförändringar som är ett förstadium till livmodercancer, och därför rekommenderats operation. Men diagnosen visade sig i efterhand vara felaktig. Någon operation hade inte behövts.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum