Forskning på långvarig smärta internationellt prisad
Den som har smärta varje dag i minst tre till sex månader har långvarig smärta, ett tillstånd som är mycket vanligt. Numera finns en ny smärttyp, nociplastisk smärta, som innebär att nervsystemet fungerar som en förstärkare av smärtsignaler. I år tilldelas Eva Kosek, överläkare på Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset, det prestigefulla internationella priset Ronald Melzack lecture award, för sin forskning.
– Jag är oerhört tacksam att detta pris uppmärksammar nociplastiska smärttillstånd. Det har satt fokus på stora grupper av smärtpatienter som ofta känner sig missförstådda. Idag kan vi bättre förklara orsakerna till smärtan och föreslå lämplig behandling. Tyvärr saknas dock fortfarande effektiv behandling för många av dessa patienter. Därför är det glädjande att det pågår så mycket forskning och försök att utveckla nya behandlingsstrategier, säger Eva Kosek, överläkare på Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset och professor i klinisk smärtforskning vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet.
Ronald Melzack lecture award är ett internationellt pris inom smärtforskning som delas ut vartannat år till en framstående forskare av International Association for the Study of Pain (IASP). Enligt motiveringen tilldelas Eva priset för sin forskning inom långvarig smärta och för sin ledande roll i det internationella arbetet som lett till introduktionen av en helt ny smärttyp, nociplastisk smärta och utveckling av kliniska kriterier för att diagnosticera denna.
– Nociplastisk smärta innebär en förändrad smärtsignalering. Vid sådan smärta fungerar nervsystemet som en förstärkare av smärtsignaler. Detta leder dels till smärta, ofta i stora delar av kroppen, dels till att stimuli som normalt inte gör ont, till exempel en vanlig kram, kan upplevas som smärtsamma. Man kan säga att patienter med nociplastisk smärta har en störd funktion av smärtreglerande system. Smärtan förekommer vid många av våra allra vanligaste långvariga smärttillstånd, till exempel fibromyalgi, vissa typer av ryggsmärta och irritable bowel syndrome (IBS), förklarar Eva Kosek.
Idag talar vi om tre olika smärttyper. Den första är just nociplastisk smärta, där smärtan ses som en sjukdom och inte som ett symtom, så kallad primär smärta. De två andra benämns sekundär smärta, där smärtan är ett symtom som uppstår till följd av skada/inflammation i vävnaderna (nociceptiv smärta) eller sjukdom/skada i nervsystemet (neuropatisk smärta). Patienter vars smärta inte kan kategoriseras i någon av dessa tre typer har smärta av okänd orsak.
– Att nociplastisk smärta numera ses som en sjukdom i sig är ett viktigt framsteg, Tidigare sågs smärta alltid som ett symtom och när en underliggande orsak inte kunde fastställas kände sig många patienter ifrågasatta, säger Eva Kosek och fortsätter:
– Vid nociplastiska smärttillsånd behöver man förklara för patienten att även sådant som är ofarligt för kroppen, till exempel lätt tryck eller normal fysisk aktivitet, kan ge upphov till smärta, dvs att smärtan inte längre är att betrakta som en adekvat varningssignal. Detta kan få stora konsekvenser för vardags- och arbetslivet som patienten kan behöva hjälp med. På Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset arbetar vi därför inte bara med diagnostik och smärtlindrande behandling utan även med individualiserad rehabilitering av patienter med olika smärttyper, berättar Eva Kosek.
Läkemedelsbehandling skiljer sig beroende på smärttyp
Smärtlindrande läkemedelsbehandling skiljer sig åt beroende på vilken smärttyp man ska behandla. Vid smärta orsakad av vävnadsskada används till exempel paracetamol och antiinflammatoriska läkemedel, så kallade NSAID-preparat. Dessa läkemedel hjälper sällan mot nociplastisk smärta. Detsamma gäller morfingruppens läkemedel som inte heller bör användas vid sådana smärttillstånd. I stället används helt andra läkemedel.
– Vi vet nu att även om man framgångsrikt behandlar en eventuell bakomliggande sjukdom så kan smärtan hos många patienter övergå från sekundär (med smärta som symtom) till ett nociplastiskt smärttillstånd. Exempelvis utvecklar cirka 20-30 procent av patienter med en välkontrollerad ledgångsreumatism fibromyalgi. Därför är det viktigt att läkaren kontinuerligt fastställer vilken/vilka smärttyper som ska behandlas, då detta kan förändras över tid, avrundar hon.
Nyckelord
Kontakter
Eva Kosek, överläkare på Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset och professor i klinisk smärtforskning vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet;
eva.kosek@uu.se, 018-617 02 61
Bilder
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!20.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kung Bore har kopplat greppet om landet. Enligt väderprognosen blir det ett kraftigt snöfall i Uppland onsdag-torsdag samtidigt som vinden blir hård. Därefter väntas temperaturen sjunka till flera minusgrader. Med snö och halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.
Ny studie: Förstärkt CAR T-cellsbehandling prövas vid svårbehandlade lymfom15.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset. Nu har en klinisk prövning startats där forskarna använder förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.
Diabetesvården i Uppsala rankad bäst i landet för tredje året i rad14.11.2024 12:29:29 CET | Pressmeddelande
För tredje året i rad rankas diabetesvården i Region Uppsala som bäst i Sverige. Det framgår av Diabetesbarometern från Svenska Diabetesförbundet, som utgår från en patientenkät och behandlingsresultat från Nationella diabetesregistret för de allra viktigaste delarna av vården.
Kortare syretillförsel vid svår KOL räcker för att förlänga överlevnaden14.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Vissa patienter med KOL har återkommande problem med sjunkande syrehalt som påverkar syremättnaden i blodet, så kallad hypoxemi. Långvarig syretillförsel i minst 15 timmar per dag förlänger överlevnaden hos dem med svår, kronisk hypoxemi. Däremot leder inte en förlängd behandling i ett dygn eller mer till lägre risk för sjukhusvistelse eller död inom ett år, enligt en nationell studie där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkat. Studien uppmärksammas med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.
Kortare tilläggsbehandling med immunterapi vid malignt melanom utvärderas i ny studie7.11.2024 11:01:05 CET | Nyheter
Malignt melanom är den cancertyp som ökar snabbast i förekomst och den hudcancerform som flest dör av. I en ny klinisk studie, ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, ska forskarna avgöra om tillägg på ett halvår med immunterapi efter kirurgi är lika effektivt som den nuvarande ettåriga standardbehandlingen som ges till patienter med hög risk för återfall.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum