Avhandling: hur påverkas det immunologiska minnet av immunterapi eller av maskinfektion?
I sitt doktorandprojekt har Malin Eriksson undersökt hur det immunologiska minnet mot influensavirus påverkas av immunterapi eller av efterföljande maskinfektion i tarmen. Immunterapi skyddar en individ som saknar immunologiskt minne mot sjukdom, samtidigt som individen bildar ett skydd mot framtida sjukdom. Parasitinfektion kan minska effektiviteten hos det immunologiska minnet.

Influensavirus orsakar sjukdom hos både djur och människor världen över. Viruset kan snabbt mutera vilket gör att ett nytt vaccin för människor måste tas fram inför varje säsong. Efter genomgången sjukdom eller vaccination bildas ett immunologiskt minne hos individen vilket skyddar den mot framtida sjukdom orsakad av samma eller ett liknande virus.
Minnesceller bildas i lungan efter infektion med influensavirus
Influensavirus infekterar luftvägarna och orsakar sjukdom hos en individ som saknar immunologiskt minne mot viruset. Det förvärvade immunförsvaret, som består av T-celler och antikroppsbildande B-celler, hjälper till att eliminera viruset från kroppen. Efter genomgången infektion bildas så kallade minnes-B-celler och minnes-T-celler som fördelar sig på olika ställen i kroppen.
– En viktig typ av minnes-T-cell är den som finns i lungorna då den snabbt kan upptäcka nya influensavirus och aktivera det immunologiska minnet. I projektet visades för första gången att olika typer av minnes-T-celler i lungorna ökar i antal under olika faser vid infektion med influensavirus. De olika typerna kan ha olika funktioner, men detta är något som måste studeras vidare, säger Malin Eriksson, biträdande statsveterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Passiv immunisering skyddar mot sjukdom samtidigt som immunologiskt minne bildas
Passiv immunisering är en form av immunterapi som innebär att antikroppar som är riktade mot ett visst sjukdomsframkallande ämne ges till en individ som saknar immunologiskt minne mot ämnet för att skydda den mot sjukdom. Det är känt sedan tidigare att antikroppar mot influensavirus som ges till möss i samband med infektion med influensavirus skyddar mot allvarlig sjukdom. Det som inte har undersökts tidigare var om behandlade individer bildar ett immunologiskt minne mot influensavirus trots att de inte blir sjuka under infektionen.
– I studien visas att immunterapi inte hindrar utveckling av immunologiskt minne mot influensavirus. Detta skulle kunna användas i situationer där ett fungerande vaccin ännu inte finns, eller för att skydda individer mot sjukdom till dess att de har fått ett immunologiskt minne efter vaccination, säger Malin Eriksson.
Maskinfektion dämpar immunförsvaret
Maskinfektioner är vanligt bland både djur och människor. Ungefär var femte person i världen har en maskinfektion i tarmen. En mask som har infekterat en individ måste undvika att bekämpas av immunförsvaret. För att göra det släpper masken ut olika ämnen som dämpar immunförsvaret. Detta påverkar hela immunförsvaret vilket gör att individen kan bli sjukare av andra infektioner eller att den får ett mindre effektivt skydd efter vaccination. Eftersom vi hela tiden utsätts för nya infektioner, som vårt immunologiska minne skyddar oss emot, är det viktigt att undersöka om en maskinfektion har negativ påverkan på det immunologiska minnet. Om det immunologiska minnet blir sämre av maskinfektion innebär det att individen kan bli sjukare än vad den hade blivit utan mask.
– I tidigare studier har man undersökt hur immunförsvaret mot sjukdomsframkallande ämnen påverkats hos en individ som redan bär på en maskinfektion. Vi ville undersöka hur en maskinfektion kunde påverka ett redan existerande immunologiskt minne mot influensavirus, säger Malin Eriksson.
I studien visas att maskinfektion kan minska antalet minnesceller och även ändra uttrycket av gener som har med immunförsvaret att göra hos dessa minnesceller. Detta kan vara en av orsakerna till att det immunologiska minnet hos maskinfekterade individer försvagades med tiden jämfört med individet som var fria från maskinfektion.
– Ska vi då avmaska oss själva och våra djur regelbundet i förebyggande syfte? Nej, det immunologiska minnet mot influensavirus kan bli lite mindre effektivt allteftersom tiden går men det skyddar fortfarande mot allvarlig sjukdom och död vilket är viktigt. Det behövs dock ytterligare studier för att undersöka hur det immunologiska minnet påverkas på ännu längre sikt, samt om andra vaccinationsrekommendationer behövs i områden där maskinfektioner är vanligt, avslutar Malin Eriksson.
Inbjudan till disputation
Välkomna till disputationen som äger rum den 15:e november kl. 9:15 i Atrium på Karolinska Institutet, Wargentinhuset, Nobels väg 12B, Solna. Inbjuden opponent är professor Gunnveig Grødeland, Universitetet i Oslo. Handledare är Susanne Nylén (Karolinska Institutet), Kjell-Olov Grönvik (Uppsala Immunbiologiska Laboratorium och Karolinska Institutet) och Magnus Åbrink (Sveriges Lantbruksuniversitet).
Nyckelord
Kontakter
Malin ErikssonBiträdande statsveterinär
Tel:018-674387malin.eriksson@sva.seBilder


Länkar
Friska djur – trygga människor. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se - http://www.sva.se
Följ Statens veterinärmedicinska anstalt
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Statens veterinärmedicinska anstalt
Säsongens första fall av fågelinfluensa konstaterat – högriskområden införs27.2.2025 15:29:00 CET | Pressmeddelande
Fågelinfluensasäsongen har hitintills varit lugn och det var nästan ett år sedan det senast påvisades högpatogen fågelinfluensa på vilda eller tama fåglar i Sverige. Men nu har fågelinfluensa konstaterats på en anläggning med hägnade fasaner i Skåne och på en svan som hittats död i Stockholm. Samtidigt rapporteras internationellt om ökat antal fall i vårt närområde och vi har också rapporter om fler misstänkta fall på vilda fåglar.
Sverige får nationellt laboratorium för växtskadegörare23.1.2025 06:55:00 CET | Pressmeddelande
Regeringen ger SVA uppdraget att starta ett nationellt referenslaboratorium för diagnosticering av växtskadegörare. Att Sverige får ett eget referenslaboratorium kommer bidra till en snabbare diagnosticering och bekämpning av växtskadegörare.
Parasiten fårstyng påvisad för första gången sedan 1800-talet22.1.2025 08:55:24 CET | Pressmeddelande
Larver av fårstyng, Oestrus ovis, har hittats i får på Gotland när en tacka med centralnervösa symtom avlivades och obducerades. I bihålorna påvisades cirka 2 cm stora larver som artbestämdes morfologiskt och molekylärt.
Lammen ska inte tystna – forskningsprojekt om anaplasmabakterier startar19.12.2024 06:50:00 CET | Pressmeddelande
Anaplasmos är en sjukdom som orsakar stort lidande hos framförallt lamm. Fårägare drabbas även ekonomiskt; om lammen dör uppstår avsevärda produktionsförluster. Projektet När lammen tystnar tilldelas 3 miljoner kronor för forskning om sjukdomen.
Vinter – men fortsätt rapportera fästingar17.12.2024 06:50:00 CET | Pressmeddelande
Fästingfynd görs numera över hela året och vintersäsongen är extra intressant för forskningen. I södra och mellersta Sverige kan det lilla spindeldjuret fortfarande hittas, oftast på din hund eller katt.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum