Barnsmärtforskare axlar ny roll
Mats Eriksson har ägnat en stor del av sitt liv åt att forska om smärta hos nyfödda barn och hur man på olika sätt kan minska den, så att de får mindre komplikationer senare i livet. I dag är han en av världens främsta på området och de behandlingsmetoder hans forskning resulterat i används på sjukhus över hela världen. Nu går han in i en ny roll, som ordförande för Nyckelfondens sakkunniggrupp.
”Ju mer smärta ett barn utsätts för tidigt i livet, desto högre risk är det att hjärnan påverkas negativt av det”, inleder Mats. ”Hjärnvolymen blir mindre och hjärnbarken blir tunnare liksom andra delar. Det handlar helt enkelt om strukturella förändringar i hjärnan, som tydligt kan kopplas till mängden smärta som barnet utsatts för som nyfödd. Man kan även se påverkan på barnets kognitiva utveckling, hur det fungerar i skolan och ADHD-problematik. Smärta tidigt i livet kan också ofta ge en kronisk smärtproblematik senare i livet, som till exempel fibromyalgi. Det är lite läskigt, men också ett väldigt viktigt incitament för att göra allt vi kan för att minska smärtan när vi tar blodprover, sätter dropp eller undersöker höfter på nyfödda till exempel”.
Som ordförande för Nyckelfondens sakkunniggrupp kommer han leda den grupp med docenter och professorer som bedömer alla ansökningar om forskningsmedel som varje år kommer in till fonden.
”Det känns som en spännande utmaning och en viktig roll man går in i”, säger han. ”Jag har ju suttit med i sakkunniggruppen i ett antal år nu och har ganska stor vana vid att bedöma ansökningar i olika sammanhang. Mitt jobb blir att se till att gruppen, som är full av kompetenta människor, kan göra ett så bra jobb som möjligt – att vi kan bedöma ansökningar på ett bra sätt, så att vi kan dela ut pengar till bra forskningsprojekt”.
Vad har du för förväntningar och förhoppningar inför det här nya uppdraget?
”Att vi ska kunna förenkla och förtydliga ansökningsprocessen för de forskare som söker pengar från Nyckelfonden. Vi vill att processen ska harmoniera mer med regionens övriga ansökningssystem, till exempel med Forskningskommittén och ALF-ansökningar. Vi ska också titta på hur man gör i andra system, till exempel Vetenskapsrådet: vilka frågor ställer man, vilka kriterier har man. Det är viktigt att forskarna slipper dubbeljobb. De har ju fullt upp med att forska. De ska inte behöva använda all sin tid åt att skriva ansökningar i olika krångliga system. Det är viktigare att det är ett bra innehåll i ansökan än att de kör fast i formalia”.
”Jag ser fram emot det här nya uppdraget och tänker att vi ska göra ett bra jobb – inte bara jag utan hela sakkunniggruppen – och vi ser fram emot många bra ansökningar”, avslutar han.
Faktaruta om Nyckelfonden: Nyckelfonden är en stiftelse som samlar in och delar ut pengar till medicinsk forskning i Örebro län. Tack vare gåvor och donationer från privatpersoner, organisationer och företag kan Nyckelfonden varje år dela ut 10–15 miljoner kronor till den lokala forskningen, som förbättrar vården för alla som bor i vårt län. Mer information finns på www.nyckelfonden.se
Vill du veta mer om detta?
Hör gärna av dig till Mats Eriksson, professor i omvårdnadsvetenskap och specialistsjuksköterska i intensivvård.
E-post: mats.h.eriksson@oru.se
Telefon: 070-779 22 44
Nyckelord
Kontakter
Mats ErikssonProfessor i omvårdnadsvetenskap och specialistsjuksköterska i intensivvård.
Tel:070-779 22 44mats.h.eriksson@oru.seBilder
Länkar
Livsviktig forskning nära dig
Nyckelfonden är en stiftelse som samlar in och delar ut pengar till medicinsk forskning i Örebro län. Tack vare gåvor och donationer från privatpersoner, organisationer och företag kan Nyckelfonden varje år dela ut 10–15 miljoner kronor till den lokala forskningen, som förbättrar vården för alla som bor i vårt län. Mer information finns på www.nyckelfonden.se
Följ Universitetssjukhuset Örebro
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Universitetssjukhuset Örebro
Opioider och överviktsoperation - nya insikter om en oväntad utmaning20.12.2024 10:50:00 CET | Pressmeddelande
Överviktsoperationer som gastric bypass är en effektiv metod för viktminskning. ”Resultaten i min avhandling visar en oväntad utmaning, patienter som genomgår operation har en betydligt högre användning av morfinliknande läkemedel både före men framför allt efter ingreppet”, berättar Stefan Wallén, legitimerad apotekare och forskare på Universitetssjukhuset Örebro.
Miljonsatsning från Vetenskapsrådet på forskning om belastningssmärta17.12.2024 09:05:00 CET | Pressmeddelande
Forskare Cathrine Widehammar har tilldelats ett anslag på 1,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att utforska smärtproblematik hos personer med dysmeli eller armamputation. ”Våra studier har som mål att förbättra vården för dessa patienter. Flera regioner samarbetar i detta”, berättar hon.
Från lokala studier till global påverkan - Örebroforskares resa inom prostatacancer28.11.2024 09:05:00 CET | Pressmeddelande
För 47 år sedan inleddes en banbrytande studie om prostatacancer vid Universitetssjukhuset Örebro, som lade grunden för flera betydelsefulla forskningsprojekt. "Vi ville verkligen undersöka nyttan av att operera bort prostatakörteln vid tidig prostatacancer," säger forskaren Sven-Olof Andersson. Tillsammans med professor Jan-Erik Johansson påbörjade han en forskningsresa som kom att påverka behandlingen av sjukdomen.
Färre timmar hemsyrgas ökar inte risk för dödsfall eller sjukhusvistelse20.9.2024 10:45:00 CEST | Pressmeddelande
Resultaten från REDOX-studien, världens största studie om hemsyrgas, visar att patienter kan klara sig utan syrgas i nio timmar varje dag. Den upptäckten har gjort att forskaren Josefin Sundh vid Universitetssjukhuset Örebro och hennes forskarkollegor fått sin studie publicerad i prestigefyllda tidskriften New England Journal of Medicine.
Färre förlossningskomplikationer när lägre gränsvärden för graviditetsdiabetes behandlas5.9.2024 09:35:00 CEST | Pressmeddelande
Forskaren Helena Backman vid Universitetssjukhuset Örebro fick 18,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för sex år sedan för att forska om graviditetsdiabetes. I studien har forskargruppen utvärderat de gamla riktlinjerna för graviditetsdiabetes mot de nya från Socialstyrelsen. ”Studien visar att behandling av lägre gränsvärden för graviditetsdiabetes förbättrar förlossningsutfall”, berättar hon.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum