Ny rapport visar att lönerna kvinnodominerade yrken halkar efter allt mer

Den nya rapporten som lanseras tillsammans med Sveriges Kvinnoorganisationer visar att gapet mellan löner i kvinnodominerade yrken och andra jämförbara yrken ökar. 2023 var det strukturella lönegapet 20 procent. 2018 och 2021 var gapet 19 procent.

Under pandemin var alla vara överens om att lönerna borde höjas i välfärdens kvinnodominerade yrken, nu ser vi det motsatta hända när lönerna i dessa yrken halkar efter allt mer. Det är fullständigt oacceptabelt. För att vända utvecklingen krävs nationella satsningar på dessa samhällsviktiga yrken som under all tid varit undervärderade, säger Marie Trollvik, ordförande Lönelotsarna.

I sin nya rapport jämför expertnätverket Lönelotsarna särskilt de kvinno- och mansdominerade yrken som ska arbeta med att förebygga respektive åtgärda gängkriminalitet. Poliser har fått en genomsnittlig lönehöjning på 3 500 kronor genom en särskild satsning från regeringen för att bekämpa kriminalitet. Ingen motsvarande satsning har gjorts på de kvinnodominerade yrken som är viktiga för att förebygga kriminalitet, så som socialsekreterare och lärare. Poliser tjänade i genomsnitt 6100 kronor mer än förskollärare 2023, trots att förskollärare har längre utbildning än poliser.

Om regeringen på allvar vill förebygga gängkriminalitet måste man ge kvinnodominerade yrken som socialsekreterare och lärare möjlighet till samma löneutveckling som poliser har fått. Arbetsmarknadens parter måste också ta ansvar och främja lönehöjningar för de många kvinnor som jobbar i välfärden, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnoorganisationer.

Mer om rapporten
För åttonde gången har expertnätverket Lönelotsarna jämfört lönerna i kvinnodominerade yrken med lönerna i andra yrken som är likvärdiga sett till en sammantagen bedömning av kunskap och färdigheter, ansvar, ansträngning samt arbetsförhållanden.

Årets rapport visar att…

• Kvinnodominerade yrken hade i genomsnitt 8 900 kronor lägre månadslön än jämförbara yrken som är mansdominerade eller har en jämn könsfördelning förra året.
• Gapet mellan löner i kvinnodominerade yrken och jämförbara yrken ökar. 2023 var det strukturella lönegapet 20 procent. 2018 och 2021 var gapet 19 procent.

• Poliser har fått en genomsnittlig lönehöjning på 3 500 kronor genom en särskild satsning från regeringen för att bekämpa kriminalitet. Ingen motsvarande satsning har gjorts på de kvinnodominerade yrken som är viktiga för att förebygga kriminalitet, så som socialsekreterare och lärare. Poliser tjänade i genomsnitt 6100 kronor mer än förskollärare, 1 700 kronor mer än grundskollärare och 2 000 kronor mer än socialsekreterare under 2023 trots att alla dessa yrken kräver längre utbildning.
• Arbetskraftsbrist leder till högre löner i mansdominerade yrken men inte i kvinnodominerade yrken. Till exempel har lönegapet mellan barnmorskor och civilingenjörer inom elektronik (båda bristyrken) ökat med 600 kronor sedan 2018. Undersköterskor inom hemtjänst och äldreboende har 5 600 kronor lägre lön än installations- och serviceelektriker (båda bristyrken) och gapet har ökat med
  1 100 kronor.