Pär Holmgren: Överenskommelse om EU:s kolsänka inte i linje med Parisavtalet

 – Frågan om EU:s kolsänka har gjort det pinsamt att vara svensk när jag träffar miljörörelsen och företrädare för kommissionen här i Bryssel. Sveriges regering har kraftfullt motarbetat den här överenskommelsen som, trots att det är en ambitionshöjning, är en alldeles för svag kompromiss för att ligga i linje med Parisavtalet, säger Pär Holmgren (MP), EU-parlamentariker

– Jag vänder mig kraftfullt mot att överenskommelsen utmålas som en framgång. Varje ambitionshöjning i klimatpolitiken är ett steg i rätt riktning. Men problemet är att klimatförändringarna rasar på i ett ännu högre tempo. Vi hade behövt en samlad klimatpolitik som innebär i storleksordningen 60-65 procents utsläppsminskningar till 2030. Den här innebär att nettomålet om 55 procents utsläppsminskningar till 2030 bara marginellt justeras upp till runt 57 procent, och med alla de kryphål som Sverige tillsammans med de andra medlemsstaterna lyckades få igenom är det tveksamt om ens detta kommer kunna uppnås, säger Pär Holmgren (MP), EU-parlamentariker

– Sveriges regering och miljöminister Romina Pourmokhtari verkar inte vilja lyssna på klimatforskarna. De fortsätter hävda att de vill nå klimatmålen men har gjort allt i förhandlingarna i ministerrådet för att motarbeta den svaga ambitionshöjning som nu ändå blir verklighet. När det handlar om hur mycket koldioxid som ska bindas i skog och mark så är EU:s klimatpolitik visserligen otillräcklig, men den står ändå i kontrast till Sveriges som är direkt kontraproduktiv, säger Pär Holmgren (MP), EU-parlamentariker

 

Bakgrund

LULUCF är en förkortning för Land Use, Land Use Change and Forestry. Det är en lagstiftning som ger medlemsstaterna beting på hur stora deras upptag av koldioxid ska vara i skog och mark samt sätter ett mål för kolsänkan för hela EU. Förslaget om en revidering av lagstiftningen presenterades sommaren 2021 som del av Fit for 55, kommissionens paket på klimat- och energiområdet för att höja ambitionerna och lägga en klimatpolitik i linje med den egna klimatlagen som säger att vi genom utsläppsminskningar i kombination med negativa utsläpp ska nå ett nettomål på 55 procent till 2030 jämfört med 1990.

Kommissionen har velat binda 310 miljoner ton koldioxid i skog och mark inom EU år 2030, vilket med denna överenskommelse nu fått stöd av EU-parlamentets och ministerrådets förhandlare. Sveriges beting inom LULUCF blir med denna överenskommelse att binda 47,3 miljoner ton koldioxid i skog och mark 2030.  

Dock innehåller överenskommelsen alldeles för många flexibiliteter vilket sammantaget skapar kryphål som riskerar underminera målet. Det handlar till exempel om de redan existerande flexibiliteterna mellan ansvarsfördelningsförordningen (ESR) och LULUCF, samt möjligheten att överföra LULUCF-krediter till varandra och en ny flexibilitetsmekanism på -178 Mt CO2e som kommissionen föreslagit medlemsstater kan använda om målen inte kan uppnås av särskilda anledningar. Utöver detta har rådet fått bort att de nationella målen måste nås årligen, som i kommissionens förslag, utan totalt över en femårsperiod, vilket minskar kraven på tidiga insatser. 

Nästa steg är att överenskommelsen ska godkännas eller förkastas av parlamentet respektive ministerrådet.