EU-parlamentet kräver klimatavgift på importerade varor. Jakop Dalunde “Win, win, win för klimatet”

Idag, onsdagen den 10 mars, har EU-parlamentet ställt sig bakom ett förslag om en så kallad “gränsjusteringsmekanism för koldioxid”, även kallat klimattullar eller klimatavgift. Det var i november 2020 som Europaparlamentet och medlemsstaterna kom överens om EU:s långtidsbudget. Den överenskommelsen innehöll även en tidsplan för införandet av nya egna medel; nya inkomstkällor för EU-budgeten, däribland klimattullar. 

Kommissionen ska presentera sitt förslag senast i juni 2021. Åtgärden ska vara införd senast 1 januari 2023. Kommissionens förslag blir en del av “fit for 55”-paketet. Parlamentet har nu tagit fram ett initiativbetänkande med krav riktade mot kommissionen gällande förslagets innehåll.

Initiativbetänkandet röstades igenom med röstsiffrorna 444+/70-/181ab

Jakop Dalunde, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna kommenterar:

- Klimatavgifterna skulle gynna svenska och europeiska företag som ligger i framkant i sitt klimatarbete, tvinga länder utanför EU att göra mer och stoppa koldioxidläckage. Det är en win, win, win för klimatet, säger Jakop Dalunde.

- EU är världens största importör av koldioxidutsläpp. Det är viktigt att vi i EU sätter pris på de utsläpp som sker utomlands och som importerars till Europa på grund av vår konsumtion. Därför är det bra att vi kompletterar de olika instrument som finns inom EU med klimatavgifter på importerade varor, säger Jakop Dalunde, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna.

- Jag är samtidigt besviken på att den tunga industrin i sista sekund lyckades behålla sin gräddfil genom att lobba på de konservativa partierna. Industrins fribiljett går inte ihop med våra klimatmål. Moderaterna och Kristdemokraterna visar återigen att de hellre värnar de som släpper ut, än att gynna de som tar klimatansvar, säger Jakop Dalunde.

Bakgrund

I november 2020 kom Europaparlamentet och medlemsstaterna överens om EU:s långtidsbudget. Den överenskommelsen innehöll en tidsplan för införandet av nya egna medel, nya inkomstkällor för EU-budgeten. 

Kommissionen ska presentera ett förslag om klimatavgifter för importerade varor, eller formellt en “gränsjusteringsmekanism för koldioxid” senast i juni 2021. Åtgärden ska vara införd senast 1 januari 2023. Kommissionens förslag blir en del av det stora lagstiftningspaketet, “fit for 55”, där flera EU-direktiv på klimat- och energiområdet kommer omarbetas och förändras. Parlamentet valde att förekomma förslaget och ta fram sitt eget förslag med krav på klimatavgifternas innehåll.

Under tisdagen röstade EU-parlamentet om en rad ändringsförslag på den ursprungliga texten. Ett ändringsförslag, som i slutändan fann majoritet i parlamentet, handlade om att ta bort skrivningen om ett stopp för den fria tilldelningen av utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem. Ändringsförslaget stöttades av bland andra svenska Moderaterna och Kristdemokraterna. 

Parlamentet ställer en rad krav på utformningen i den rapport som idag har röstats igenom:

• Klimatavgifterna bör på sikt tillämpas på samtliga importerade varor i syfte att täcka hela vårt koldioxidavtryck och förhindra snedvridningar på den inre marknaden. Den bör under en övergångsperiod tillämpas på de huvudsakliga råvaror vars produktion orsakar mycket stora koldioxidutsläpp och omfattas av europeiska koldioxidmarknaden.

• De bör börja tillämpas snarast möjligt, men senast 2023. Sammankopplingen med utsläppshandelssystemet kommer att bli effektivare ju kortare övergångsperioden blir. 

• De måste vara förenliga med WTO:s handelsregler. På så sätt ska och kan inte avgifterna uppfattas som protektionism. Mekanismen ska ha ett tydligt miljösyfte, inte fungera som handelshinder till fördel för europeisk industri. Det innebär också att man i samband med detta måste sätta stopp för fri tilldelning av utsläppsrätter, så att inte europeisk industrin skyddas mot risk för koldioxidläckage två gånger. Samma ton koldioxid kan inte skyddas två gånger, det vore inte förenligt med WTO:s regler.

• Parlamentet understryker genom betänkandet att klimatavgifterna bara är en av flera åtgärder för att genomföra den europeiska gröna given och måste också åtföljas av nödvändiga åtgärder inom sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet.

• Betänkandet kräver en omfattande reform av EU:s utsläppshandelssystem för att säkerställa en meningsfull koldioxidprissättning som till fullo respekterar principen att förorenaren betalar och för att bidra till den nödvändiga utsläppsminskningen i enlighet med EU:s uppdaterade klimatmål till 2030 och målet om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2050, bland annat genom att hantera den linjära minskningsfaktorn, sänka taket och bedöma det eventuella behovet av ett minimipris för koldioxid.

Rapporten finns att läsa här: 
https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/A-9-2021-0019_SV.html