De Gröna dubblerar stödet till demokratifrämjande i EU:s långtidsbudget

 - Efter tuffa förhandlingar såg vi gröna till att EU fördubblar finansieringen till civilsamhället i det program som jag är ansvarig för. Det är pengar som kommer göra stor nytta, särskilt i de medlemsländer där vi ser hur utrymmet för civilsamhällesorganisationer krymper, pressfriheten hotas och rättsstatsprincipen undergrävs. Dessutom har man fått en mekanism på plats som stärker skyddet för EU:s demokratiska värderingar. Detta är en stor seger för alla som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter, och ett nederlag för de som vill splittra och polarisera, säger Alice Bah Kuhnke (MP), EU-parlamentariker. 

Pär Holmgren, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna kommenterar,
- Långtidsbudgeten har potentialen att vara ett av de mest kraftfulla verktyg vi har för att lösa klimatkrisen. Men då behöver pengarna användas på rätt sätt. Med tanke på klimatkrisen borde inte något från och med den här budgeten gå till fossila investeringar, tyvärr är vi inte där än. Vi hade gärna sett att minst hälften av EUs långtidsbudget gått till klimatinvesteringar. Nu blev det 30 procent. Samtidigt har vi gröna fått in viktiga satsningar på biologisk mångfald som inte fanns i rådets ursprungliga förslag och tvingat kommissionen att ta fram en ny metod att följa upp budgetens klimatsatsningar. Det gör skillnad när de gröna är med vid förhandlingsbordet, säger Pär Holmgren (MP), EU-parlamentariker

Jakop Dalunde, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna, kommenterar: 
- I pandemins spår har vi gått in i den värsta ekonomiska krisen sedan 2008. EU-budgeten är en viktig pusselbit i Europas ekonomiska återhämtning och för att lösa klimatkrisen. Det är satsningar på morgondagens teknik och på klimatet, som kommer att hjälpa oss ur krisen och i den gröna omställningen. På den svenska debatten låter det som att det viktigaste är att budgeten är så liten som möjligt. Men jag tycker att det absolut viktigaste är att budgeten går till rätt saker, säger Jakop Dalunde (MP), EU-parlamentariker
Bakgrundsinformation
Totalt uppgår den sjuåriga budgetramen till 1085 miljarder euro och krispaketet till 750 miljarder euro. Sammantaget motsvarar det ungefär 16 stycken svenska statsbudgetar (2021).
Överenskommelsen mellan rådet, kommissionen och EU-parlamentet innebär att 30 procent ska gå till klimatinvesteringar och från 2026 ska minst 10 procent bidra till biologisk mångfald. För första gången har även den gröna gruppen haft en representant vid förhandlingarna mellan rådet, kommissionen och EU-parlamentet - vilket gjort skillnad.
EU-kommissionen ges också i uppdrag att ta fram en ny metod för att följa upp satsningarna på klimat och biologisk mångfald. Den metod som använts tidigare har kritiserats för att vara missvisande, bl.a. av Europeiska Revisionsrätten.
Nyligen enades Europaparlamentets och medlemsstaternas förhandlare äntligen om en ny mekanism som ska säkerställa att EU-medel villkoras med att man lever upp till rättsstatens principer och respekterar unionens grundläggande värderingar. Det är ett steg i rätt riktning som kan utvecklas till ett kraftfullt verktyg för att stoppa EU:s utbetalningar till medlemsländer som inte respekterar demokratin eller EU:s grundläggande värderingar. Tyvärr ser vi dock nu hur länder som Ungern och Polen nu hotat med att lägga in sitt veto mot mekanismen vilket är väldigt illavarslande.
Ett av de program som EU-parlamentet lyckats fördubbla stödet till är programmet för rättigheter och värden. Programmet uppgår nu till 1,4 miljarder euro och syftar till att skydda och främja de rättigheter och värden som slås fast i EU-fördragen. Detta kommer programmet att göra genom att stödja arbetet med att upprätthålla demokratiska och inkluderande samhällen.
Parterna har också kommit överens om en bindande tidsplan för att införa nya egna inkomstkällor för EU. Bland dessa finns bland annat s.k. klimattullar och en skatt på digitala tjänster (senast 2023).
EU-parlamentet väntas rösta om överenskommelsen senare i november.