
WWF: Klimatmötet blev ett kollektivt misslyckande – världen ur kurs för 1,5-gradersmålet
24.11.2024 09:03:22 CET | WWF | Pressmeddelande
Förväntningarna inför klimattoppmötet i oljelandet Azerbajdzjan var låga, men COP29 behövde minst lägga grunden för nästa års avgörande möte i Brasilien. Resultatet blev ett nytt mål för klimatfinansiering, på en alldeles för låg nivå för att svara upp mot utvecklingsländernas behov, men inga steg togs mot utfasning av fossila bränslen och skärpta åtaganden om utsläppsminskningar. Mötet levererade därmed inte i närheten av vad som krävs för att möta klimathotet och måste betraktas som ett misslyckande.

– Ännu ett klimattoppmöte är avklarat och det är mycket osäkert om världen kan klara 1,5-gradersmålet. Vi måste anstränga oss om vi ska nå bättre resultat inför nästa års viktiga klimattoppmöte i Brasilien. Allas hjälp behövs – såväl civilsamhälle, som företag, kommuner och länder, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Under mötet togs beslut om ett nytt mål för klimatfinansiering. Men det var på en alldeles för låg nivå för att svara upp mot utvecklingsländernas behov
– Regeringar måste sluta se på klimatfinansiering som välgörenhet. Utan tillräcklig klimatfinansiering kan utvecklingsländerna varken hantera klimatförändringarna eller en omställning bort från fossila bränslen. Det krävs en global omställning som inkluderar alla länder för att förhindra en klimatkris. Misslyckas den blir vi alla förlorare och vår planet en på alla sätt mycket fattigare plats, säger David Mjureke, klimatexpert på WWF.
– Det är beklämmande att klimattoppmötet lämnar den helt centrala frågan om hur utsläppen ska minska obesvarad. Nästa års klimatmöte i Brasilien ses som sista chansen att hålla liv i 1,5-gradersmålet. COP29 hade behövt lägga grunden för det genom en plan för global ambitionshöjning och utfasning av fossila bränslen. För att undvika en klimatkatastrof måste alla länder skärpa sina klimatåtaganden väsentligt och tyvärr bidrog inte COP29 till det, säger David Mjureke.
Lägesbild
För en dryg vecka sedan kom nyheten att 2024 förväntas bli det första året som planeten överskrider 1,5 graders uppvärmning. Huvudorsaken är människans utsläpp av växthusgaser, men under 2024 bidrog även naturliga klimatvariationer, i form av väderfenomenet El Niño, till uppvärmningen.
Den globala medeltemperaturökningen beräknas i nuläget uppgå till 1,3 grader, men uppvärmningen går mycket snabbt. Vår planet värms upp med ungefär 0,25 grader per årtionde. Bryts inte den trenden överskrids därmed Parisavtalets 1,5-gradersmål inom tio år.
FNs klimatpanel IPCC har visat att utsläppen måste minska med över 40 procent under de få år som återstår fram till 2030, för att 1,5-gradersmålet ska kunna nås. Ländernas nuvarande klimatlöften innebär endast några få procent lägre utsläpp till 2030 – om löftena genomförs fullt ut och om de får maximal effekt.
Trots tusentals larm från forskare under decennier, och nu 29 avslutade klimattoppmöten inom FN, ökar fortfarande de globala växthusgasutsläppen. Koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen har aldrig varit högre än 2024.
Världen är för närvarande på väg mot över 3 graders global uppvärmning vid slutet av århundrandet. Redan idag, vid 1,3 graders uppvärmning, ser vi allvarliga konsekvenser för våra samhällen och vår natur. Klimatförändringarna förstärker extrema väderhändelser vilket får katastrofala konsekvenser, likt översvämningarna vi nyligen bevittnade i östra Spanien.
I nuläget finns det mycket lite i den världspolitiska utvecklingen som tyder på att 1,5-gradersmålet kommer att nås. Men även om vi förlorar 1,5-gradersmålet är varje tiondels grad av temperaturhöjning som kan förhindras mycket betydelsefull – för naturen och för oss människor.
Kontakter
David MjurekeSenior rådgivare klimat & energi WWF
Tel:070-81 49 976david.mjureke@wwf.seTroy EnekvistPressekreterareWWF
Tel:076 06 85 006troy.enekvist@wwf.seVärldsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
Följ WWF
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från WWF
Stora brister i regeringens plan för att skydda naturen9.2.2026 15:46:49 CET | Pressmeddelande
Sveriges handlingsplan för biologisk mångfald, som regeringen presenterade idag, mer än ett år för sent, är otillräcklig. Den är i mångt och mycket ompaketering av redan befintliga insatser, anser WWF.
Ny Lisa Larsson-figurin släpps i samarbete med WWF5.2.2026 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Nu släpps ytterligare ett älskat kattdjur i keramik av Lisa Larson – en lejonhona. Under de senaste fyra åren har en figurin per år släppts: tigerhonan Greta, en elefantmamma med unge, noshörning och en leopard. WWFs och Lisa Larsons gemensamma historia går långt tillbaka i tiden och redan på 1970-talet släpptes serien ”Utrotningshotade djur”.
Svenskarna vill ha billigare hållbar mat – och starkare naturskydd29.1.2026 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Svenskarna vill göra mer hållbara val i vardagen, men politiken måste bana väg. En ny undersökning från WWF visar att 79 procent svenskar skulle handla mer hållbar mat om den var billigare. Samtidigt anser drygt två av tre att regeringen bör öka sina insatser för en mer hållbar matkonsumtion.
Ny klimatranking: Svensk dagligvaruhandel släpar efter27.1.2026 06:02:00 CET | Pressmeddelande
Svenska dagligvarukedjor halkar efter när det gäller att mäta och rapportera mål för klimatutsläpp och andelen vegetariskt protein i försäljningen. Längst har dagligvaruhandelsföretag i Tyskland och Nederländerna kommit. Det visar en ny kartläggning av 27 dagligvarukedjor i åtta europeiska länder från organisationen Questionmark.
Våra hav är i kris – men vad vi lägger på tallriken spelar roll19.12.2025 14:48:27 CET | Debatt
Våra hav befinner sig i ett historiskt kritiskt läge. Temperaturen stiger, försurningen ökar, plastföroreningarna tilltar och syrefria bottnar breder ut sig. Samtidigt minskar den biologiska mångfalden i snabb takt; över 90 procent av världens fiskbestånd är överfiskade eller nära sin gräns – en utveckling som hotar både ekosystemens stabilitet och vår matförsörjning.