Ny analys: Regeringens kärnkraftsplan resulterar i över 200 miljoner ton högre koldioxidutsläpp

Regeringen har en energipolitisk långsiktig inriktning med målsättningen om att Sveriges elproduktion ska öka till minst 300 TWh till år 2045, och en färdplan för ny kärnkraft. Tidöpartierna har deklarerat att de vill att kärnkraften byggs ut i Sverige och regeringen ser just nu över på vilka sätt utbyggnaden kan underlättas. Klimatomställningen anges som ett skäl till att ny kärnkraft behövs, men inga beräkningar har redovisats om hur en satsning på ny kärnkraft påverkar utsläppen jämfört med alternativen eller huruvida den är nödvändig.  

– Våra beräkningar visar att en utbyggnad av kärnkraften inte kan motiveras av utsläppsminskningar. Tvärtom låser kärnkraften in oss under lång tid vid ett kraftslag som kraftigt försenar klimatomställningen och kan ge hundratals miljoner ton högre utsläpp. För klimatets skull vore det överlägset bäst att fortsätta möjliggöra dagens snabba utbyggnad av förnybar el och skrota kärnkraftsplanerna, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.   

I Naturskyddsföreningens analys ingår utvecklingen av elproduktion i Sverige under perioden 2024–2045, dvs. från idag till mål-året för regeringens planeringsmål.  

Två fall studeras: (se bilagor för grafer) 
1. Sverige satsar på nya kärnreaktorer enligt regeringens färdplan. Två reaktorer antas vara i drift 2035. Elproduktionen ökar sedan linjärt till 2045 då motsvarande tio fullskaliga nya reaktorer antas vara färdiga. En liten mängd förnybar el byggs ut i närtid för att uppnå målet om 300 TWh el år 2045.  
2. En utbyggnad av elsystemet med förnybar el. Ingen satsning görs på nya reaktorer utan i stället byggs sol- och vindkraft ut i nuvarande tempo för att tillsammans med existerande elproduktion (inkl. kärnkraft) uppnå målet om 300 TWh el 2045 (baseras på myndighetsprognos).  

När elproduktionen har räknats ut, analyseras de utsläpp som kommer att ske under omställningsperioden fram till 2045. Resultatet visar att i fall 1 med ny kärnkraft ökar elproduktionen långsammare under första halvan av perioden. Sedan kommer elproduktionen i fall 1 ikapp när nya reaktorer succesivt sätts i drift från och med 2034. På grund av den snabbare utbyggnaden i närtid i fall 2 uppstår det ett produktionsgap mellan de båda alternativen.  

Produktionsgapet innebär att elektrifieringen eller undanträngning av fossil elproduktion fördröjs i fall 1, vilket ger upphov till utsläpp. Dessa extra utsläpp samlas i atmosfären och bidrar omedelbart till klimatkrisen. I slutet av perioden uppgår det kumulativa utsläppsgapet, med de antagna nivåerna för koldioxidintensitet, till cirka 220 miljoner ton koldioxid (MtCO2), vilket motsvarar över fem gånger Sveriges territoriella utsläpp 2023. Ifall utbyggnaden av kärnkraften skulle försenas, vilket är sannolikt sett till erfarenheter från andra länder, så blir utsläppen ännu högre för fall 1.  

– Det är mycket anmärkningsvärt att regeringen gått vidare med sin färdplan för kärnkraft utan att analysera vad effekterna på klimatomställningen blir. Nu måste regeringen skyndsamt utreda detta innan den sjösätter subventionerade mångmiljardlån och andra stöd för att stimulera utbyggnaden av kärnkraften, säger Karin Lexén. 

Idag är sista dagen för att lämna in remissvar på regeringens utredning som föreslår att massivt statligt stöd ges till företag för investeringar i ny kärnkraft. I sitt remissvar till utredningen skriver Naturskyddsföreningen att den omfattande statliga finansieringen av ny kärnkraft som föreslås är omotiverad. Förslaget låser fast Sverige vid en omodern teknik under mycket lång tid, vilket försämrar förutsättningarna att navigera i den omfattande och osäkra energiomställning som väntar.  Effektivisering, flexibilitet och förnybar el ger en snabbare och billigare omställning med mindre negativ miljöpåverkan.  

Läs Naturskyddsföreningens analys "Kärnkraftsfällan - analys av vilken effekt utbyggnaden av kärnkraft har på utsläppen av växthusgaser" här.  
Läs Naturskyddsföreningens remissvar till regeringens utredning "Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft" här.
Bilagor:
Grafik: Fall 1, satsning på ny kärnkraft 
Grafik: Fall 2, satsning på mer förnybar elproduktion
Grafik: Produktionsgapet för elproduktionen