Efter Northvolts kris: Har EU:s industripolitik laddat ur?

2019 godkände EU:s ledare den europeiska gröna given (European Green Deal) och dess storslagna plan för att tackla klimatutmaningen.

För 15 år sedan var EU:s ekonomi 10 procent större än den amerikanska, år 2022 var den 23 procent mindre. Under samma period ökade EU:s BNP (inklusive Storbritannien före Brexit) med 21 procent, medan USA såg en tillväxt på 72 procent och Kina en expansion på 290 procent. Sedan dess har EU:s tillväxttakt varit 0,4 procent år 2023, med prognoser om 1 procent för 2024 och 1,6 procent för nästa år.

Denna rapport tar upp några av problemen med den omfångsrika industripolitik som EU nu driver. 

– För oss är slutsatsen klar. EU:s aktiva industripolitik som bygger på att ”rätt" sorts företag kan få stöd, subventioner och statliga garantier är fel väg framåt. Politiker kan sätta upp spelregler och se till att det finns goda förutsättningar att driva företag, men inte bestämma vilka branscher och företag som ska stödjas. Det urholkar hela den fria och företagsvänliga marknaden som byggt Europas välstånd, säger Marie Söderqvist, VD EPHI. 

I rapporten drar EPHI fram fem tydliga policypositioner som vi anser är avgörande för att europeiska beslutsfattare ska kunna styra EU mot nettonoll utsläpp, samtidigt som de främjar välstånd och konkurrenskraft.