LRF växtodlingsrapport volym 2: "Vi hade i alla all tur med vädret"
Sveriges växtodlare hade bättre tur med vädret men fick sämre betalt för sina produkter under 2024. Det visar rapporten ”Det ekonomiska läget efter skörd 2024” som följer två fiktiva svenska växtodlingsgårdar av olika storlek och i olika delar av Sverige. Rapporten är producerad av Lantbrukarnas Riksförbund i samarbete med Hushållningssällskapet.
”I prognosen innan sommaren betonade vi att vädret skulle spela en avgörande roll. Så här i efterhand kan vi konstatera att vädret var bättre och kostnaderna lägre. Tyvärr har världsmarknadspriset på spannmål har ätit upp det mesta av den potentiella vinsten.” Säger Malin Hagbardsson, branschansvarig för växtodling på Lantbrukarnas Riksförbund.

Ett blött 2023 ledde till en betydligt mindre skörd och sämre kvalitet på grödorna här i Sverige. Samtidigt kämpade svenska växtodlaren liksom resten av samhället med höga kostnader. I år är läget betydligt bättre och Jordbruksverket förutspår en skörd på 5,1 miljarder ton, vilket är 5 procent lägre än genomsnittet de senaste fem åren.
”Vi slapp det värsta extremvädret i år och därför är skörden bättre än förra året. Samtidigt ser vi ovanligt stora variationer över hela landet. Skillnaderna i skörderesultat syns både i mängd och kvalitet, och på vissa gårdar kan åkrar som ligger bredvid varandra ge helt olika resultat." Säger Malin Hagbardsson, branschansvarig för växtodling på Lantbrukarnas Riksförbund.
För att odla spannmål, oljeväxter (raps) och baljväxter (ärtor och bönor) i Sverige behövs insatsvaror. Under åren 2022 och 2023 rusade kostnaderna på exempelvis frö, gödsel och bränsle vilket gjorde det mycket mer kostsamt att bedriva odling.
Under 2024 har produktionskostnaderna sjunkit och uppskattningsvis har kostnaderna minskat med ungefär 13 procent för den svenska växtodlaren. Under både 2022 och 2023 sköt priset på gödsel i taket, men har under året fallit tillbaka med ungefär 40 procent. Priset på bränsle har sjunkit med omkring 14 procent och växtskyddsmedel med drygt 9 procent.
”Priserna på viktiga på insatsvaror är betydligt bättre än förra året och även räntekostnaderna har börjat gå åt rätt håll. Utmaningen är att försäljningspriset på spannmål samtidigt har sjunkit stadigt, vilket gör att den ekonomiska situationen fortfarande är pressad för många svenska växtodlare." Säger Malin Hagbardsson, branschansvarig för växtodling på Lantbrukarnas Riksförbund.
Under 2024 har världsmarknadspriset på spannmål sjunkit vilket innebär lägre intäkter för den som odlar spannmål och oljeväxter. Generellt har priset på spannmål och oljeväxter (raps) minskat med 14 procent. Prisfallet är störst på grödor som används inom livsmedelsproduktion. Priset på maltkorn har minskat med -25 procent och priset på brödvete med -19 procent.
Sammanfattningsvis väntas resultatet för växtodlaren som odlar växter som spannmål och oljeväxter (raps) bli något bättre 2024 än 2023. Resultatet på gårdsnivå har förbättrats jämfört med i fjol beroende på gårdens storlek, läge och vilka grödor som odlas på gården.
”Det är bara ekonomiskt hållbara företag som kan göra de investeringar som krävs för att möta ett förändrat klimat, på ett sätt som är bra både för människa och miljö. Men då måste man se till att den svenska växtodlaren får rätt förutsättningar att göra de investeringar som krävs för att klimatsäkra svensk matproduktion.”
Vad vill Lantbrukarnas Riksförbund?
Det måste bli enklare för Sveriges lantbrukare att klimatanpassa sin produktion. Inom växtodling handlar det främst om att hantera för mycket och för lite vatten på sina marker. Lagstiftningen för hantering av vattenmängder i skog och mark är otidsenlig och inte anpassad till framtidens lantbruk. Att både kunna tillföra och leda bort vatten är A och O vid extremväder som torka och översvämningar.
Satsa på svensk växtförädling och låt Sveriges lantbrukare få tillgång till modern växtodlingsteknik (CRISPR-Cas9) för att i snabbare takt kunna ta fram grödor som står pall mot ett förändrat klimat. Det här är en fråga som är avgörande om politiker vill klimatsäkra den svenska matproduktionen.
Läs hela rapporten här.
Kalkylen för respektive gård finns att läsa i bilagor.
Kontakter
För mera information, kontakta LRF pressavdelning 010-184 40 70
Dokument
Om oss
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med drygt 120 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen.
LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP. http://www.lrf.se/
Följ Lantbrukarnas Riksförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund
LRF kommenterar Jordbruksverkets slutrapport om beredskapslagring: ”Bygget av svensk beredskapslagring behöver börja nu”31.3.2025 14:29:19 CEST | Pressmeddelande
I dag överlämnar Jordbruksverket sitt uppdrag till regeringen om hur en uppbyggnad av beredskapslager ska kunna stärka beredskapen på och omkring svenska gårdar. Myndigheten uppskattar att det kommer ta 5–10 år att bygga upp ett lager av spannmål och kritiska insatsvaror för jordbruket.
Säkrad livsmedelsberedskap kräver ökad konkurrensförmåga31.3.2025 11:11:50 CEST | Pressmeddelande
För att Sverige ska kunna producerar mer och bättre mat som stärker vår livsmedelsberedskap måste ett antal av betänkandet ”Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd” förslag bli verklighet. I LRFs remissvar lyfts flera av betänkandets förlag som extra brådskande. Vägen till stärkt beredskap går via ökad konkurrensförmåga, som ökad flexibilitet, minskad regelbörda och modern teknik. Samtidigt ökar Sveriges lantbrukare välbefinnande hos lantbruksdjuren. Framtiden är virtuellt stängsel, minskad konsekvenser av veterinärbrist samt flexiblare beteslagsstiftning.
Pressinbjudan - Säkrad livsmedelsberedskap kräver ökad konkurrensförmåga28.3.2025 13:32:37 CET | Pressinbjudan
Välkommen till LRFs presswebbinarium på måndag den 31 mars kl. 10.00. LRF går igenom de viktigaste åtgärderna för att stärka livsmedelsberedskapen. Åtgärder för att stärka lantbrukets konkurrensförmåga och ökat välbefinnande hos lantbruksdjuren. Utgångspunkten för presswebbinariumet är LRFs remissvar med konkreta förslag kopplat till regeringens utredning ”Betänkandet om konkurrenskraftig animalieproduktion och ett gott djurskydd”.
LRF om Livsmedelsstrategin 2.0: "Vi behöver öka livsmedelsproduktionen i Sverige"21.3.2025 12:21:26 CET | Pressmeddelande
LRF välkomnar att regeringen äntligen presenterar den uppdaterad livsmedelsstrategin. Sedan den senaste presenterades, 2017, har omvärlden förändrats. Svensk livsmedelsproduktion står inför stora utmaningar och vi behöver öka livsmedelsproduktionen i Sverige.
Inget utrymme att pressa betalningen till bonden20.3.2025 15:39:32 CET | Pressmeddelande
Idag deltog LRFs VD Anna Karin Hatt i ett möte om utvecklingen av matpriserna med finansminister Elisabeth Svantesson och landsbygdsminister Peter Kullgren. Branschrepresentanter från övriga delar av livsmedelskedjan deltog också.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum