Svenska elever presterar bättre i matematik visar internationell studie

– Det är glädjande att de svenska eleverna förbättrar sina matematikresultat i TIMSS. Matematik lägger grunden för många yrken och är viktigt för alla elever att få med sig från skolan, säger Joakim Malmström, generaldirektör på Skolverket.

Högsta nivån hittills i årskurs 4

De svenska matematikresultaten i årskurs 4 är de högsta sedan vi började delta med den årskursen i TIMSS 2007. För eleverna i årskurs 8 har matematikresultaten stadigt ökat sedan 2011, då Sverige hade som lägst resultat. I TIMSS 2023 är resultatet högre än vad de varit någon gång under 2000-talet. Elever i Sverige presterar nu på genomsnittet för de deltagande EU- och OECD-länderna i årskurs 4 och över genomsnittet i årskurs 8.

– Vi ser idag att matematikresultaten har ökat i varje TIMSS-mätning sedan 2011, trots pandemi och många nyanlända. Det går inte att utifrån den här studien slå fast vad utvecklingen beror på, men vi kan konstatera att en rad satsningar har gjorts på matematiken säger Anna Castberg, chef för analysavdelningen på Skolverket.

Resultaten i de internationella studierna TIMSS och PISA har över tid i stort följt varandra, trots att proven är lite olika konstruerade. I den senaste PISA gick dock matematikresultatet ner för 15-åringarna – den mätningen gällde dock en två år äldre årskull och skedde i nära anslutning till pandemin. 

Sverige och Norden mer lika

Under de senaste åren har elevers genomsnittliga resultat på TIMSS-provet i de deltagande nordiska länderna blivit mer lika. Det är särskilt tydligt i matematik, där de övriga nordiska ländernas resultat är för¬sämrade eller oförändrade, samtidigt som de svenska resultaten har förbättrats. 
Fortsatt över EU- och OECD-genomsnittet i naturvetenskap
I naturvetenskap har den svenska trenden varit mer stabil över tid, särskilt i årskurs 4 där resultaten är på samma nivå som 2007. I årskurs 8 är resultaten på samma nivå som 2003. Precis som i förra TIMSS-mätningen presterar de svenska eleverna bättre än EU- och OECD-genomsnittet i naturvetenskap.

Pojkar har en bättre resultatutveckling 

Pojkar presterar i genomsnitt bättre än flickor i matematik i TIMSS 2023 medan det inte finns någon resultatskillnad mellan könen i naturvetenskap. Men pojkarna har haft en bättre resultatutveckling relativt flickorna i både matematik och naturvetenskap jämfört med 2019. Detta är ett generellt mönster för många av de deltagande EU- och OECD-länderna i TIMSS 2023. 

Större resultatskillnader mellan elevgrupper över tid

Samtidigt som de genomsnittliga resultaten i TIMSS har förbättrats så har spridningen i resultat ökat. Medan de högst presterande eleverna i matematik uppvisar förbättrade kunskaper ligger de lågpresterande eleverna kvar på ungefär samma nivå. I naturvetenskap årskurs 4 har skillnaderna också ökat, där särskilt andelen lågpresterande elever ökat.

Elevers socioekonomiska förutsättningar spelar en allt större roll för deras prestationer. De med en hög socioekonomisk bakgrund presterar i genomsnitt bättre än elever med en låg socioekonomisk bakgrund. Den ökade spridningen ses både bland elever med svensk och utländsk bakgrund.

– Samtliga internationella studier visar att vi har stora problem med likvärdigheten i den svenska skolan. Elevers socioekonomiska bakgrund får allt större betydelse och skolan lyckas inte att kompensera för detta. För många elever är det ett godkänt betyg i just matematik som saknas för att man ska bli behörig till gymnasiet, säger Anna Castberg. 

Fler resultat från TIMSS 2023 

• Elevers migrationsbakgrund har fortsatt betydelse för resultaten men är oförändrad sedan TIMSS 2019.
• Elever med mer studiero i klassrummet har bättre TIMSS-resultat.
• Elever som utsätts för mobbning presterar sämre i TIMSS-provet.
• De flesta svenska elever har lärare som är mycket nöjda med sitt yrke.

Länk till rapporten
TIMSS 2023 - Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv

Fakta om TIMSS
TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är en internationellt jämförande kunskapsmätning som undersöker kunskaper i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och 8. TIMSS genomförs vart fjärde år sedan 1995. Sverige har deltagit i TIMSS med årskurs 4 sedan 2007 och årskurs 8 sedan 1995. TIMSS organiseras och leds av IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement). Skolverket är ansvarigt för dess genomförande i Sverige.

Fakta om TIMSS 2023
I TIMSS 2023 deltog omkring 660 000 elever i TIMSS 2023 från 64 länder eller regioner i årskurs 4 och 47 länder eller regioner i årskurs 8. Eleverna genomförde ett datorbaserat prov och besvarade en enkät. Elevernas lärare och rektorer samt vårdnadshavare till eleverna i årskurs 4 har fått besvara en enkät.
 
I Sverige deltog cirka 5 100 elever från 159 skolor i årskurs 4, och cirka 5 100 elever från 154 skolor i årskurs 8 i TIMSS 2019. Andelen svenska elever som exkluderats på grund av otillräckliga språkkunskaper eller funktionsnedsättning uppgick till 6,2 procent i årskurs 4 och 6,4 procent i årskurs 8. Motsvarande genomsnitt för deltagande EU- och OECD-länder är 6,2 procent för årskurs 4 och 6,3 procent för årskurs 8. Svarsfrekvensen för TIMSS 2023 i Sverige var 95 procent i årskurs 4 och 90 procent i årskurs 8.

Mer information
TIMSS: internationell studie om kunskaper i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och 8 - Skolverket (skolverket.se)