Ny skandinavisk rapport: Starkt stöd för mänskliga rättigheter men visst stöd för begränsad yttrandefrihet
Det finns ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter i Skandinavien. Samtidigt är skandinaver i viss mån villiga att acceptera inskränkningar i de egna rättigheterna. Svenskar är mest benägna att identifiera olika mänskliga rättigheter som hotade och en majoritet anser att den svenska regeringen bör göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Det visar en ny rapport om allmänhetens medvetenhet om och stöd för mänskliga rättigheter i Danmark, Norge och Sverige.
Det danska institutet för mänskliga rättigheter, den norska institutionen för mänskliga rättigheter och det svenska institutet för mänskliga rättigheter släpper idag en gemensam rapport om skandinavernas kunskaper om och attityder till mänskliga rättigheter samt synen på situationen för mänskliga rättigheter i respektive land.
Starkt stöd i alla tre länderna men kunskapen varierar
Rapporten visar på ett starkt stöd i Skandinavien där 82 procent av de tillfrågade uppger att mänskliga rättigheter är viktiga för dem och 72 procent anser att de återspeglar deras värderingar. Samtidigt varierar kännedomen om mänskliga rättigheter mellan de tre länderna. De svenska respondenterna uppvisar den högsta nivån av medvetenhet, medan de danska respondenterna uppvisar den lägsta. Exempelvis kan 53 procent av de danska respondenterna inte nämna en specifik mänsklig rättighet, jämfört med 42 procent i Norge och 35 procent i Sverige.
De med högre medvetenhet om mänskliga rättigheter verkar vara mer positiva till mänskliga rättigheter, men är också de som är mest oroade över situationen för mänskliga rättigheter i sina länder. Svenskarna är genomgående mest benägna och danskarna minst benägna att identifiera olika mänskliga rättigheter som hotade. I Sverige anser en majoritet att regeringen bör göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna medan det i Danmark endast är en tredjedel, 33 procent, som anser att regeringen behöver göra mer.
Rätten till hälsa, till en hälsosam miljö, till frihet från diskriminering och till social trygghet är några av de rättigheter som flest människor upplever som hotade i samtliga länder.
– Det är glädjande att det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige. Samtidigt inger det oro att en högre andel i Sverige anser att mänskliga rättigheter är hotade. I vår senaste årsrapport gav institutet regering och riksdag rekommendationer om att stärka det rättsliga och institutionella skyddet för mänskliga rättigheter. Vi föreslog också åtgärder för bättre uppföljning och ökad kunskap. Det finns skäl att påminna om behovet av dessa åtgärder, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.
Majoriteten av skandinaverna stöder vissa begränsningar av yttrandefriheten
Undersökningen visar också att ett principiellt stöd för de mänskliga rättigheterna inte nödvändigtvis står i vägen för att samtidigt acceptera inskränkningar i de egna rättigheterna. Till exempel är en betydande andel villiga att tolerera statlig övervakning av elektronisk kommunikation om det kan bekämpa brottslighet: 39 procent i Norge, 41 procent i Danmark och 45 procent i Sverige. Dessa höga siffror hänger sannolikt samman med det stora förtroendet för offentliga myndigheter i länderna.
Mer än hälften av de tillfrågade stöder ett förbud mot offentlig bränning av religiösa symboler eller böcker, trots skillnader i lagstiftning mellan länderna. Svaren är likartade i de tre länderna: 57 procent av de tillfrågade i Danmark och Sverige ställer sig bakom ett förbud, och 54 procent i Norge. Detta speglar dilemmat mellan att balansera yttrandefrihet, religionsfrihet och skydd mot hatpropaganda.
Var femte svensk avstår att debattera i sociala medier på grund av oro för övervakning
Rapporten visar också att övervakning som inskränker integriteten medför negativa effekter på yttrandefriheten. På grund av rädsla för statlig övervakning har 10 procent av norrmännen och danskarna och 11 procent av svenskarna undvikit att söka hjälp på nätet om känsliga ämnen som psykisk ohälsa, missbruk och beroende. 17 procent av norrmännen och danskarna och 21 procent av svenskarna har avstått från att debattera på sociala medier på grund av oro för övervakning från myndigheter.
Vill du veta mer?
Rapporten presenteras under ett live-sänt webbinarium måndagen den 9 december klockan 12.30. Deltar gör bland andra institutens direktörer: Fredrik Malmberg (Sverige), Louise Holck (Danmark) och Adele Matheson Mestad (Norge).
Länk till sändningen:https://vimeo.com/event/4728031
Ingen föranmälan krävs. Sändningen är på engelska.
Hela rapporten på engelska finns på vår webbplats. En svensk översättning kommer att publiceras på webbplatsen inom kort.
För mer information, kontakta Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se.
Kort om rapporten:
Rapporten undersöker hur människor i Skandinavien uppfattar frågor som rör mänskliga rättigheter och belyser skillnader och likheter i medvetenhet och kunskap i länderna.
Resultaten baseras på en undersökning som genomfördes av Ipsos i augusti 2024 på uppdrag av det danska institutet för mänskliga rättigheter, den norska institutionen för mänskliga rättigheter och det svenska institutet för mänskliga rättigheter. Undersökningen samlade in svar från 7 500 respondenter med ett representativt urval av 2 500 respondenter i varje land.
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seLänkar
Om institutet:
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
FN-granskningar och människorättsförsvarare i fokus på MR-dagarna1.12.2025 07:30:00 CET | Pressmeddelande
Sverige har i år granskats två gånger inom FN-systemet – något som präglar Institutet för mänskliga rättigheters program på Mänskliga Rättighetsdagarna i Stockholm den 9–10 december. Institutet har även bjudit in FN:s specialrapportör för människorättsförsvarare, Mary Lawlor, som reflekterar över situationen i Sverige och presenterar den senaste globala utvecklingen för människorättsförsvarare. Välkommen att besöka oss i monter B:22 i Kistamässan där du hittar information om mänskliga rättigheter och ett urval av våra senaste rapporter. Institutet för mänskliga rättigheter anordnar också fyra olika seminarier: Miniseminarium: Vad innebär FN-granskningen för Sveriges arbete med mänskliga rättigheter? Tisdag 9 december klockan 11.00 –11.25 Scen: Rosa scenen Medverkande: Linde Lindkvist och Cecilia Sandqvist Institutet för mänskliga rättigheter, och Charlotta Göller, MR-fonden Rasism, diskriminering, urfolksrättigheter, våld mot kvinnor, migranters och barns rättigheter samt människohande
FN granskar Sverige för rasdiskriminering – många vittnar om ett försämrat läge18.11.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Många som utsätts för rasism i Sverige i dag upplever en allt sämre situation. Det visar en ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter, som presenteras i samband med att FN:s rasdiskrimineringskommitté granskar Sverige den 20-21 november. – Rasismen är en del av väldigt många människors vardag i Sverige. Det handlar om hatbrott som inte utreds, offentliga samtal och debatter där rasistiska uttryck är alltmer normaliserade och en skolvardag där barn och unga får utstå rasistiska trakasserier och glåpord. Vi har träffat olika grupper som alla säger samma sak: rasismen har blivit normaliserad i Sverige och situationen är sämre än när Sverige senast granskades av FN år 2018, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Svårt att få upprättelse vid hatbrott Ett återkommande tema i våra dialoger är svårigheten att få upprättelse efter att ha anmält hatbrott. Detta gäller även i fall där tydliga bevis har lagts fram för polisen. Många väljer därför att
Sverige accepterar 203 av 315 FN-rekommendationer om mänskliga rättigheter25.9.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
I maj 2025 granskades Sverige inom Universal Periodic Review (UPR), en FN-process där alla medlemsländer regelbundet utvärderas för hur de uppfyller de mänskliga rättigheterna. Idag antog Sverige officiellt 203 av de 315 rekommendationer som landet fick av andra stater i granskningen – ett viktigt steg i arbetet för att stärka respekten för mänskliga rättigheter. Samtidigt återstår frågor där Sverige endast delvis accepterat eller noterat rekommendationer, bland annat om en ny nationell strategi och flera åtaganden kring barns och urfolks rättigheter. – Vi välkomnar rekommendationerna till Sverige och att regeringen har accepterat rekommendationer om frågor som rör hatpropaganda, hatbrott och diskriminering. Samtidigt är det beklagligt att andra centrala rekommendationer endast delvis accepterats eller noterats, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. En central fråga är rekommendationen att ta fram en ny strategi för mänskliga rättigheter. Den nuvara
Ny rapport: SiS-hemmen har utvecklats till särskilda institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning11.9.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
SiS ungdomshems verksamhet för placerade barn enligt LVU har i praktiken utvecklats till särskilda institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning. Verksamhetens utformning strider mot funktionsrättskonventionen, visar en ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter. Trots att barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar är kraftigt överrepresenterade på SiS-hemmen, är verksamheten inte anpassad efter deras behov av stöd och vård. Kränkningar drabbar barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar och det finns stora brister i tillgången till hälso- och sjukvård, inte minst till psykiatrisk vård. – Nu finns ett momentum att påverka utformningen av framtidens barn- och ungdomsvård i och med den pågående SiS-utredningen och att regeringen själva har aviserat att det behövs omfattande förändringar inom den statliga barn- och ungdomsvården. FN:s funktionsrättskommitté har rekommenderat Sverige att arbeta för
Rasism och ålderism i fokus när Institutet för mänskliga rättigheter debuterar i Almedalen18.6.2025 10:14:30 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter bjuder tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia in till en fullspäckad dag av seminarier och samtal under Almedalen på Torget för mänskliga rättigheter och demokrati. – I en turbulent tid där mänskliga rättigheter möter motstånd globalt, och även i Sverige, känns det extra angeläget att kunna erbjuda en plats för samtal om hur centrala de mänskliga rättigheterna är för vår demokrati och rättsstat. Vi kommer att prata om FN:s rasdiskrimineringskommittés kommande granskning av Sverige, hur ålderismen påverkar äldre personers mänskliga rättigheter, och belysa vikten av att upprätthålla mänskliga rättigheter när åtgärder sätts in i säkerhetens namn, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. När: onsdag 25 juni, klockan 09:30 - 18:00. Frukost från klockan 09:30. Programmet börjar klockan 10:00. Plats: Almedalen, Torget för mänskliga rättigheter och demokrati, Cramérgatan, plats 302 Progra
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum