
Det hållbara alternativet till ålen på julbordet
I fiskaffärer, saluhallar, webbshoppar och julmarknader – den akut hotade ålen går tyvärr att köpa på många platser nu inför julen. Men att välja att äta en utrotningshotad art kan leda till förödande konsekvenser för hela ekosystemet under ytan.

– Även om bara en art försvinner, riskerar det att leda till stora följder för hela ekosystemet. Så att välja bort en art i dag, är ett litet pris att betala för att fortsätta ha en rikedom av olika slags fisk i haven nu och i framtiden, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Sverige är ett av de länder i EU med störst ålfiske. Detta trots att ålen är en art som det internationella havsforskningsrådet (ICES) starkt rekommenderar att över huvud taget inte fiska. Fångsterna ska alltså vara noll och omfattar ålens alla livsstadier och allt fiske – inklusive fångst av glasål för utsättning och odling i vattenbruk.
Då de odlade ålarna alltid kommer från det vilda, och sedan göds i fångenskap, så bidrar inte denna verksamhet till att bevara ålen utan leder till fortsatt utrotning av denna unika art.
– Trots att rådet från forskarkåren är kristallklart och visar samma sak år efter år, så fortsätter fisket. Och eftersom efterfrågan fortsatt finns så riskerar det att fortgå. Här kan alla ta sitt ansvar, att helt avstå från att köpa ål. Men det yttersta ansvaret vilar ändå hos våra beslutsfattare. Om ett ålfiskeförbud införs så skulle det ju inte finnas någon ål att sälja, säger Inger Melander, fiskexpert på Världsnaturfonden WWF.
Om man jämför med 1950, så finns i dag bara cirka 1–5 procent av beståndet kvar.
När en, eller flera, arter flera försvinner rubbas balansen i ekosystemet. Det kan i sin tur leda till bland annat förlust av ekosystemtjänster och att livsmiljöer skadas eller helt slås ut. Men det kan också få följder som vi helt enkelt inte kan förutspå. Enligt WWFs Living Planet Report 2024 har populationerna av ryggradsdjur i haven minskat med i snitt 56 procent sedan 1970. I sötvatten är minskningen hela 85 procent.
I början av december släpptes WWF Fiskguiden 2024 – en konsumentguide för fisk- och skaldjur. I guiden framgår vilka fiskar och skaldjur som är bättre val att välja i fiskdisken.
– Ett bra alternativ till ålen är att välja odlad clarias. Den är liksom ålen fet i köttet och äts utmärkt rökt, men utan att vi riskerar att förlora några arter.
Andra vanliga fiskar på julbordet är lax, sill och ansjovis. När det kommer till laxen får lax som är odlad på land i Norge grönt ljus i Fiskguiden, men alternativet som är vanligast i frysdiskarna – lax odlad i öppna kassar – får gult ljus och bör ätas max 3-4 gånger per år.
Även sill och strömming som kommer från Östersjön ska undvikas, men det finns bättre alternativ som är fiskade i bland annat Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön.
När det kommer till Janssons frestelse – ännu en svensk klassiker på julbordet – gäller det att ha ögonen med sig. Ansjovis, som fisken i gratängen kallas för i butik, är i själva verket gjord på skarpsill. Och i likhet med sill/strömming, så ska man undvika skarpsill som är fiskad i Östersjön.
Till nyår så brukar löjrom serveras. Den variant som kommer från svenskt fiske i Bottenviken har grönt ljus.
Hummer har däremot rött ljus och ska undvikas. Ett bättre alternativ är kungskrabba. Utöver det finns bra alternativ av både ostron, kammussla/pilgrimsmussla och blåmusslor.
Läs mer på: wwf.se/fiskguiden
Kontakter
Inger MelanderExpert fiske & marknad WWF
Tel:073-518 24 18inger.melander@wwf.seTroy EnekvistPressekreterareWWF
Tel:076 06 85 006troy.enekvist@wwf.seVärldsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
Följ WWF
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från WWF
WWF: Vargen är i fara med ett referensvärde på 170 individer14.3.2025 10:46:55 CET | Pressmeddelande
Naturvårdsverket svarade idag på regeringens uppdrag hur man ska upprätthålla gynnsam bevarandestatus med ett nytt referensvärde på 170 vargar i Sverige. Det är nästan en halvering mot de 300 individer som gäller i dag. WWF menar att en sådan sänkning kan äventyra vargens överlevnad.
Ny rapport: Här hamnar den svenska strömmingen13.3.2025 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Merparten av den strömming som fiskas av svenska fiskare i Östersjön går till olika former av djurfoder, främst som fiskolja och fiskmjöl för odling av fisk. För att säkra mer hållbara val för konsumenten behövs en ökad spårbarhet av var strömmingen tar vägen efter fångst. Det visas i en ny rapport från RISE, framtagen på uppdrag av WWF.
Klimatbarometern 2025: Stor oro för kommande generationer27.2.2025 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Sju av tio svenskar är oroliga för att klimatförändringarna ska påverka kommande generationer. Och lika många tycker att regeringen borde göra mer för att både begränsa klimatförändringarna och bevara och skydda natur i Sverige. En åtgärd som svenskarna vill se för att främja klimatomställningen, både i städer och på landsbygd, är bättre kollektivtrafik. Det framkommer i WWFs Klimatbarometer 2025, som baserar sig på 2000 intervjuer under februari månad.
WWF om lodjursjakten: satsa på förebyggande arbete istället20.2.2025 15:43:45 CET | Pressmeddelande
Den 1 mars startar årets licensjakt på lodjur, en art som är fridlyst och klassad som sårbar i Sverige. 87 individer kommer att få fällas under årets jakt. WWF efterfrågar dock större satsningar på förebyggande arbete och full kompensation för skador på tamdjur.
WWF uppmanar länder att enas om finansiering på FN-mötet om biologisk mångfald18.2.2025 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Om de länder som är med på FN:s konferens om biologisk mångfald (COP16.2) 25-27 februari i Rom inte kan komma överens om finansiering, blir det ett stort bakslag för naturen. I så fall riskerar genomförandet av det globala ramverket för biologisk mångfald att tappa fart.