Allt fler anser att biståndet bör öka

– Det är glädjande att det finns ett starkt stöd för biståndet bland den svenska allmänheten i en tid då fattigdomen ökar och när antalet länder i krig och konflikt blir allt fler, säger Maria Selin, kommunikationschef på Sida, styrelsen för Internationell utvecklingssamarbete.

I många länder runtom i världen är utmaningarna enorma med ökad fattigdom – inte minst sedan pandemin, som många länder fortfarande inte hämtat sig ekonomiskt ifrån - och inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt eller i behov av humanitärt stöd som i dag.

I Sverige anser en klar majoritet, 75 procent, att det är viktigt att Sverige bidrar till utvecklingen i de fattiga länderna. Den siffran ökar något från 74 procent sedan förra året, och har legat på ungefär samma nivå sedan 2018 då den var högre, 82 procent.

Allt fler vill öka biståndsanslaget

Under åren har synen förändrats på hur stort biståndet ska vara. Under 2022 ville 9 procent se en ökning av anslaget, och under förra året ökade siffran till 16 procent, för att i år fortsätta öka till 19 procent. 39 procent anser att biståndsanslaget är "ungefär lagom, vilket är en minskning från förra året då 41 svarades så. På samma gång har andelen som anser att biståndet bör minska eller tas bort helt, minskat från 37 procent (2022) till 32 procent (2023) och i år ner till 30 procent. Under motsvarande år, svarade 6 procent (2022), 11 procent (2023) och i år 12 procent att de ”inte vet”. 

Svenskarnas inställning till påståendet ”Sverige har nog med egna problem som borde lösas först” minskar till 37 procent jämfört med förra årets mätning då 42 procent ansåg att det ”stämmer ganska bra” eller ”helt och hållet”. Det är den lägsta siffran på sex år, sedan 2018.

– Varje dag möts vi av nyheter från olika världen om hur människor drabbats av krig och konflikt, ohälsa, hunger eller olika katastrofer.  I den här undersökningen blir det tydligt att man vill bidra till att andra människor får en drägligare tillvaro, säger Maria Selin.

Åsikten att ”svenskt bistånd bidrar till en bättre värld” dominerar bland de som svarat, 60 procent, men har sjunkit sedan förra året då 68 procent ansåg att så var fallet. Samtidigt är det fler som säger att de inte vet, 18 procent i år jämför med 11 procent förra året.

Uppfattningen om att ”biståndet spelar en viktig roll för ett fattigt lands utveckling” är på en något lägre nivå åren 2019-2024 än tidigare, men trots det svarar drygt sex av tio att det stämmer.  (61 procent för 2024, och 63 för 2023)

De flesta känner till vad svenskt bistånd går till

 De flesta som svarat, 92 procent, känner till att svenskt bistånd går till akuta humanitära insatser vid konflikter eller katastrofer. Lika många känner till att bistånd också går till skolor, utbildning och hälsovård. 86 procent känner till att Sverige bidrar till insatser för hållbar utveckling, till exempel insatser för att förbättra miljö och minska effekterna av klimatförändringar. De mest positiva till bistånd är personer över 65 år samt högutbildade, medan lågutbildade män i åldern 50–64 år är de mest negativa.

Uppfattningen om att biståndet spelar en viktig roll för ett lands utveckling är på en lägre nivå än tidigare men fortfarande anser en tydlig majoritet, 61 procent, att det stämmer.

– Biståndets roll i ett lands utveckling kan vara svår att se då stora stöd går till insatser som inte går att mäta omedelbart, som stöd till infrastruktur, demokratiinsatser som att bygga upp institutioner eller att investera långsiktigt i hälso- och sjukvård, säger Maria Selin.

Svenskt bistånd går genom många olika kanaler, och där anser många att biståndet är mest effektivt genom svenska frivilligorganisationer och FN på samma siffra 3,4 av 5, därefter Sida (3,2) följt av EU (3,1).

Drygt hälften saknar en god bild av hur Sverige arbetar med bistånd

På frågan om man har en god bild av hur  Sverige arbetar med bistånd och utveckling i andra länder, så svarar 54 procent att det inte stämmer alls eller ganska dåligt, vilket är högre än förra året då motsvarande siffra var 47 procent. Andelen som anser att de inte har en god bild av hur biståndsarbetet går till, har ökat över tid.

På frågan ”Jag skulle vilja veta mer om svenskt bistånd”, har nära hälften svarat att det stämmer ganska bra eller helt och hållet (49 procent). Siffran har minskat från förra årets 52 procent, och 54 från 2022.

Kunskapen om hur det ser ut i omvärlden är inte uppdaterad vad gäller läs- och skrivkunnighet, barnafödande osv utan den finns en i allmänhet överdrivet pessimistisk uppfattning. Som exempel, tror bara 19 procent att åtta av tio unga i Tanzania är läs- och skrivkunniga, vilket är det rätta svaret. På frågan om hur hög medellivslängden är i Vietnam, svarar bara 18 procent rätt, att den är 75 år.

Eget engagemang minskar något

De flesta anser att deras engagemang och intresse för utvecklingen i andra länder är på samma nivå som tidigare, men det är något fler än tidigare som anser att den ”har ökat”.

Många svenskar engagerar sig personligen för att bidra till att bekämpa fattigdomen i världen, men här syns en liten minskning. Det vanligast sättet att engagera sig är att skänka pengar till frivilligorganisationer från 46 till 44 procent sedan förra året, eller skänka kläder, möbler och annat 42 procent i år och förra året, eller genom att ändra sin livsstil vad gäller konsumtion av kläder, mat och annat från 27 till 25 procent. Här visar svaren att det är kvinnor som genomgående säger sig göra mer än män, och att äldre gör mer än unga.

Svenska frivilligorganisationer anses vara den mest effektiva kanalen för bistånd, medan EU uppfattas som den minst effektiva. 38 procent tycker att Sidas bistånd är ganska eller mycket effektivt, vilket är en minskning från 41 procent förra året.

Allt fler känner till Globala målen

Det är nu nio år sedan, 2015, som världens ledare beslutade om Agenda 2030, med 17 globala mål som skulle ge en hållbar utveckling och de blir allt mer kända för svenskarna. I år och förra året har de högsta siffrorna uppmätts, där 57 procent av de svarande i år och 58 förra året, svarade att de hade höst talas om dessa mål. Siffran har ökat över tid och som en jämförelse var motsvarande siffror för åren 2020-2022 47, 51 och 49 procent.

På samma gång minskar tron på att den extrema fattigdomen i världen kommer att avskaffas till 2030. I år svarar 86 procent av allmänheten att ”nej, absolut” inte eller ”troligen inte” på, och under åren 2022 och 2023 svarade 84 procent samma sak.

Fakta om opinionsmätningen 2024

• Sida har årligen genomfört mätningar av svenskars attityder till bistånd sedan 1974. I år har Insight Intelligence utfört uppdraget på Sidas uppdrag.
• Mätområdena är biståndsviljan, det egna engagemanget i biståndsfrågor, den upplevda effektiviteten i Sveriges bistånd och kännedom om Sveriges biståndsarbete och de Globala målen.
• Insamlingen av data har gjorts av Verian genom Sifopanelen, som är en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Verian har intervjuat 1 500 personer av den svenska allmänheten, 18–74 år och bosatta i Sverige.
• Undersökningen genomfördes under oktober 2024.
• Vid bearbetningen av data har Verian gjort en viktning för bakgrundsvariablerna kön, ålder och region för att säkerställa representativiteten i svaren.