Ny forskning förbättrar behandlingen av korsbett hos barn

Ungefär var tionde barnen diagnostiseras med ett korsbett. Tillståndet uppstår när överkäken är för smal i förhållande till underkäken, vilket kan göra att underkäken skjuts åt sidan och barnet biter snett. För att säkerställa en normal tillväxt och förhindra att käkens utveckling påverkas negativt, är det viktigt att behandla korsbettet i tid.

– För att behandla ett enkelsidigt korsbett använder vi oss av en tandställning som sitter i gommen och breddar överkäken så den passar bättre med underkäken. I Sverige använder vi oss oftast av en fast tandställning som heter quad-helix som fäst på vuxentänderna. Ett annat alternativ är suturvidgare som kan fästas på antingen vuxentänder eller mjölktänder. I mina studier har jag jämfört quad-helix på vuxentänder med suturvidgare på mjölktänder utifrån olika aspekter, berättar Stina Hansson, övertandläkare på Folktandvårdens specialisttandvård ortodonti och tandreglering samt tidigare doktorand på Örebro universitet.

Barnens upplevelse av tandställningen var viktig

– Vi kunde konstatera att båda tandställningarna fungerar bra för att häva ett enkelsidigt korsbett och accepteras väl av barnen som har varit 9 och ett halvt år. De fick besvara enkäter under den första tiden som de hade sin tandställning, säger hon.

Ett av de mest oväntade resultaten är att suturvidgaren, som i studien använts på mjölktänder, trots sin större påverkan på gommens benstruktur, upplevdes mindre besvärande för patienterna. Dessutom visade sig bieffekterna, så som benförlust kring de första permanenta kindtänderna, vara färre jämfört med den vanligare quad-helix.

Även om suturvidgaren initialt kan vara dyrare, påverkade det inte de totala kostnaderna nämnvärt. En avgörande faktor för kostnadseffektiviteten är snarare att optimera logistiken kring patienternas besök än att fokusera på själva tandställningen.

Forskningen bidrar till att förändra hur behandlare tänker kring barnens upplevelser och behandlingens effekter. Den öppnar också upp för nya möjligheter att använda mjölktänder som stödtänder på patienter i den här åldern, något som kan ge barnen en skonsammare behandling och ett snabbare resultat.

– Det mest givande med forskning är att systematiskt kunna besvara kliniska frågeställningar och ibland göra oväntade upptäckter. Samarbetet mellan regioner, som i det här fallet med centret som de har i Jönköping, har också varit en nyckel till framgång.

Stina Hanssons forskning kan få långtgående betydelse för hur korsbett behandlas, till fördel för både patienterna och vården.

Faktaruta

De två tandställningsalternativen som ingår i studierna är: 

• Quad-helix – en tandställning som fästs på de första permanenta kindtänderna och aktiveras av en tandläkare. I Sverige är det den vanligaste tandställningen för att behandla korsbett. Behandlingstiden för en quad-helix är cirka 311 dagar. Inom vissa regioner görs denna behandling bara hos specialisterna men inom Region Örebro län gör de flesta allmäntandläkare denna behandling.
• Suturvidgare – sitter fast på mjölktänderna i de gjorda studierna. Den tandställningen är lite mindre tidskrävande och tog i denna forskning 97 dagar mindre för att korrigera bettet, totalt cirka 214 dagar. Till en början av behandlingen kräver den en viss insats från vårdnadshavare. Det är under de första två veckorna och sen ska den sitta som retention i sex månader. Suturvidgare är ofta en behandling som görs av specialistvården i Sverige men inom Folktandvården i Region Örebro län gör även allmäntandläkare denna behandling.