Nya filmer visar fruktansvärd tillvaro på svensk grisgård

Med julen runt hörnet närmar sig tidpunkten då svenskarna kommer att frossa i sig julskinka. För att synliggöra grisarnas livssituation tog sig Djurrättsalliansen under Luciakvällen till en av Sveriges grisfabriker för att dokumentera. Bilderna och filmerna visar smutsiga och blöta grisar som ligger i högar i små boxar för att försöka hålla värmen. Betonggolv täckta av avföring, sysslolöshet, trängsel och instängdhet är djurens vardag.

– Så här lever grisar i Sverige för att vi människor ser dem som mat. Att vi i dagens samhälle accepterar att djur behandlas på det här viset, bara för våra egna smaklökars skull, är bortom allt som kan anses vara etiskt försvarbart. Hade det varit hundar i boxarna hade filmerna blivit en rikstäckande skandal. I en tid som ska vara färgad av glädje, gemenskap och omtanke hoppas vi att fler ställer sig frågan: är det verkligen julens anda att bidra till andras lidande? Det är lätt att blunda för, eller inte tänka p,å varifrån det vi kallar mat kommer. Vi hoppas att vår dokumentation kan ge den inblicken och få människor att välja växtbaserat på julbordet, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen. 

Grisarna försöker hålla värmen genom att ligga på varandra

För ett år sedan, den 13 december 2023, gjorde länsstyrelsen i Skåne en djurskyddskontroll på samma gård som Djurrättsalliansen nu har dokumenterat. I myndighetens rapport beskrivs att det var svårt för grisarna att hålla värmen i djurstallarna då de är äldre och oisolerade. Djurskyddsinspektörerna såg hur grisar låg på varandra för att försöka hålla värmen, vilket även syns på foton i myndighetens rapport. Dagen innan kontrolltillfället hade en veterinär besökt gården, och i sammanfattningen från det besöket beskrivs att grisarna i ett av djurstallen var påverkade av den låga temperaturen. Fyra grisar med ändtarmsframfall uppmärksammades vilket veterinären trodde var starkt kopplat till för låg omgivningstemperatur eftersom grisarna får ett tryck över buken när de lägger sig på varandra för att de fryser.

Vid kontrollen i slutet av 2023 uppmärksammade länsstyrelsen även att grisar var smutsiga, en svansbiten gris med blödande sår som istället för att vara i sjukbox gick tillsammans med andra grisar, sönderrostad inredning som bedömdes utgöra skaderisk, för hög ammoniakhalt samt dålig belysning. Det går däremot inte att få insyn i samtliga brister som uppmärksammades då länsstyrelsen maskerat flera av dem. Djurrättsalliansens dokumentation, tagen ett år senare, visar att djurens situation på gården inte har förändrats. 

År av djurskyddsbrister

I mars i år utfärdade länsstyrelsen ett föreläggande om att ägaren till grisgården måste se till att stallarna håller värmen så att grisarna inte fryser, att det finns tillräckligt ljus samt att ammoniakhalten inte är för hög. Föreläggandet utfärdades med ett vite, där en summa pengar ska betalas varje gång länsstyrelsen upptäcker samma brist igen. I samband med det skickades även ett brev till ägaren av gården, ett så kallat “meddelande om allvarligt läge”, där länsstyrelsen förklarade att de upptäckt allvarliga brister och att en utredning om djurförbud och/eller ett omhändertagande av djur kunde bli aktuellt. Bara en vecka efter att föreläggandet utfärdades kom även en anonym anmälan in till länsstyrelsen. Myndigheten åkte därför ut på en kontroll den 9 april och upptäckte återigen brister. I den handling som Djurrättsalliansen har fått ut har länsstyrelsen valt att maskera vilka brister det gäller. Efter den sista djurskyddskontrollen, som gjordes för åtta månader sedan, har länsstyrelsen inte gjort någonting. 

Bristerna på gården har varit kända för myndigheterna i många år. Vid en kontroll i februari 2019, som gjordes efter en inkommen anmälan, uppmärksammades bland annat oacceptabelt smutsiga djur, brist på strö, eftersatt rengöring och för höga ammoniakhalter. Året efter, i maj 2020, gjordes en kontroll efter inkommen information om smutsiga djur från officiell veterinär på slakteri. Även då uppmärksammade länsstyrelsen flera brister som trasig inredning, för många grisar i boxarna, smutsiga utrymmen och sjuka/skadade djur som inte var flyttade till sjukboxar. 

Sedan 2019, på grund av uppdagade brister, är gårdens ägare även tvungen att låta en veterinär inspektera samtliga grisbesättningar minst var fjärde vecka samt att lämna in veterinärrapporten till länsstyrelsen efter varje inspektion.

– Tyvärr är den här gårdens historia inget undantag utan vi ser fall som detta hela tiden. Djurhållare som bryter mot lagstiftningen får chans efter chans samtidigt som djuren lider år efter år. Dock skulle djurens situation i det här fallet inte se särskilt annorlunda ut även om lagen följdes till punkt och pricka. Djurskyddslagen är en reglering för hur vi människor på olika vis tillåts utnyttja och döda djur, vilket är allt annat än att behandla djur med empati och respekt. Om vi som samhälle inte vill att djur ska utsättas för lidande borde vi sluta äta djur och stänga ner djurindustrierna, säger Malin Gustafsson. 

Miljontals grisar dödas varje år i Sverige

När grisarna i djurfabrikerna har nått en vikt på cirka 100 kilo skickas de till slakteriet. Då är de bara ett halvår gamla. Den vanligaste ”bedövningsmetoden” för grisar är koldioxid – en gas som gör ont att andas in, ger kvävningskänslor och ångest. Efter ”bedövningen” får de halsen uppskuren och förblöder till döds. Under 2023 dödades 2 571 350 grisar på det här brutala sättet i Sverige för att bli mat.

Majoriteten av alla grisar i Sverige vistas aldrig utomhus utan hålls instängda i små boxar i djurfabriker, tio grisar på nio kvadratmeter. Grisar är sociala, nyfikna och intelligenta djur som i industrin inte får utlopp för sina naturliga beteenden. De har bland annat ett stort behov av att böka, någonting som är omöjligt att göra på de svenska gårdarna. Sysslolösheten i de kala boxarna leder till frustration, som skapar störda beteenden. Det är exempelvis inte ovanligt att grisar biter på varandras svansar eller öron eftersom de inte har något annat att tugga på. 

Filmade slakt med dolda kameror – slakteri stängde

Djurrättsalliansen släppte sitt första avslöjande om svensk grisindustri redan 2009, då organisationen hade filmat på över 100 svenska grisfarmer. Avslöjandet, som blev kallat för “grisskandalen”, rapporterade bland andra Ekot om. Och därefter har avslöjandena av svenska djurindustrier avlöst varandra. 

Genom att montera upp dolda kameror på ett KRAV-slakteri kunde Djurrättsalliansen i början av 2021 visa hur det går till när djur dödas för att bli mat. Materialet, som publicerades av bland andra TV4, exponerade även hur grisar blev sparkade och slagna med kedjor när personalen trodde att ingen såg på. Bara två dagar efter att materialet publicerades kom beskedet att slakteriet lades ner och personal på slakteriet anmäldes. I år dömdes två män för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen till villkorlig dom och dagsböter. 

– Våra filmer från slakteriet har fått många människor att sluta äta djur och avslöjandet gjorde även skillnad på så vis att det resulterade i att slakteriet stängde. Den efterföljande rättsliga processen synliggjorde också samhällets dubbelmoral när det kommer till djur. Det är – med rätta – olagligt att slå en gris med en kedja, men det är lagligt att skära upp halsen på en gris som egentligen har hela livet framför sig. Vi kämpar för att allt våld mot djur ska vara olagligt och för en framtid där en mer etisk djursyn är normen. En framtid där alla djur har rätt till sina egna liv och inte ses som våra att utnyttja och döda, säger Malin Gustafsson.