Fortsatt brist på behöriga lärare och förskollärare
Trots minskade barnkullar kommer det att saknas cirka 10 600 behöriga lärare och förskollärare i skolväsendet år 2038. Det visar Skolverkets nya lärarprognos. Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. För att täcka behovet behöver fler studenter välja en lärarutbildning - exempelvis behöver antalet studenter som läser till speciallärare nästan fördubblas.

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet under perioden 2024–2038. Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.
- Det är allvarligt att prognosen pekar på en fortsatt brist på behöriga lärare och förskollärare i flera skolformer. Att elever får möta engagerade och kompetenta lärare är en av de viktigaste faktorerna för att elever ska nå framgång i skolan, säger Sanna Vent, undervisningsråd vid Skolverket och rapportförfattare.
Jämfört med idag skulle 1 000 fler studenter behöva påbörja en lärarutbildning varje år för att förhindra att den beräknade bristen uppstår. Det motsvarar en ökning med 7 procent. Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent och antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.
Bristen skiljer sig stort mellan olika lärarkategorier
Störst till antalet blir bristen på förskollärare, som utgör en av de största yrkesgrupperna inom skolväsendet. I övrigt kommer det totalt sett att utbildas tillräckligt många lärare, men det finns skillnader mellan olika program och inriktningar på lärarutbildningen. Medan det beräknas bli en betydande brist på speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare, kan det bli ett förhållandevis stort överskott på lärare i fritidshem, specialpedagoger och ämneslärare i gymnasieskolan.
- Det är tydligt att lärarbristen inte är jämnt fördelad och att utmaningarna skiljer sig mellan olika skolformer. När det gäller till exempel förskolan behöver det utbildas 10 500 fler förskollärare om vi ska ha samma andel behöriga som idag, säger Sanna Vent.
Fortsatt brist trots minskade barnkullar
Antalet barn och ungdomar beräknas minska kraftigt de kommande åren. Det påverkar behovet av lärare som också beräknas minska i alla skolformer, förutom inom komvux. Trots det pekar prognosen alltså på en fortsatt brist på lärare. En viktig förklaring är att det har skett en minskning i antalet nybörjare på lärarutbildningen de senaste åren. Ytterligare en faktor som påverkar prognosen är att en lägre andel lärare väljer att arbeta kvar i skolan eller att gå tillbaka till läraryrket. Det är särskilt tydligt bland förskollärare där andelen som lämnar yrket har ökat jämfört med förra prognosen. Eftersom förskollärare är en stor yrkesgrupp får det också stor påverkan på prognosen över det totala behovet av lärare. Pensionsavgångar är dock fortsatt totalt sett huvudorsaken till behovet att rekrytera nya behöriga lärare.
Stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare
Totalt sett över samtliga skolformer, förutom förskola och fritidshem, var andelen behöriga lärare 73 procent 2023. Lägst andel behöriga lärare finns i de anpassade skolformerna och bland dem som har en tjänst som speciallärare. Sammantaget handlar det om närmare 25 000 heltidstjänster som är i behov av vidareutbildning för att bli behöriga i den skolform eller det ämne som de undervisar i. Dessa lärare beräknas inte ersättas med nyutexaminerade lärare i prognosen och räknas därmed inte in den totala bristen.
- Det här handlar främst om utbildade lärare som undervisar i ämnen eller skolformer som de inte är behöriga att undervisa i, och här är det viktigt att de erbjuds vidareutbildning. Med tanke på gruppens storlek så är det ett omfattande arbete som kommer att kräva insatser av många olika aktörer, säger Lee Gleichmann, undervisningsråd på Skolverket.
Flera insatser behövs för att säkra lärarförsörjningen
För att stärka tillgången till behöriga lärare och förskollärare behövs ett strategiskt arbete inom flera områden. Skolverket ser bland annat behov av:
- ett förstärkt arbetsmiljöarbete för att alla lärare och förskollärare ska få en trygg och hållbar arbetssituation.
- att lärare får bättre förutsättningar att fokusera på läraryrkets kärnuppdrag, det vill säga att planera, genomföra och följa upp undervisning.
- att minska den höga omsättningen på rektorer och förbättra rektorers förutsättningar att fokusera på sitt pedagogiska ledarskap.
För att alla barn och elever ska få ta del av undervisning av hög kvalitet behövs också en mer likvärdig tillgång till behöriga lärare och förskollärare. En god lärarförsörjning handlar både om att utbilda, rekrytera och behålla fler behöriga lärare och om en likvärdig fördelning av den lärarkompetens som finns.
Läs rapporten Lärarprognos 2024
Se bifogad bilaga med ett diagram som visar beräknat examinationsbehov och beräknad examination för olika lärarkategorier 2024–2038.
Relaterat
PM – Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2023/24
Rapport - Rektorsomsättning – en utmaning på många grundskolor
Attityder till skolan 2024 Delrapport 1: Elevers och lärares trivsel, motivation och stress
Lärarförsörjningen - Skolverket
Kontaktuppgifter:
För förfrågningar om intervjuer, kontakta presstjänsten på presstjanst@skolverket.se eller 08-527 33300. För faktafrågor om rapporten, kontakta undervisningsråd Sanna Vent på sanna.vent@skolverket.se.
Nyckelord
Dokument
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Ny internationell studie visar på fortsatta likvärdighetsproblem inom skolan9.12.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever som deltog i Timss 2023 fått göra om studien ett år senare.
Förskolepersonalen trivs med sitt yrke men många upplever hög stress2.12.2025 11:10:00 CET | Pressmeddelande
Nio av tio som jobbar i förskolan i Sverige är nöjda med sitt arbete. Det visar den internationella undersökningen Talis förskolan 2024 som Sverige deltog i för första gången 2024. Men många uppger även att de är stressade i sitt arbete. Det som stressar mest är att ha för många barn i barngruppen.
Resultaten av Talis förskola presenteras imorgon kl. 111.12.2025 07:35:05 CET | Pressinbjudan
Hur trivs förskollärare, barnskötare och rektorer i den svenska förskolan? Hur ser de på sin yrkesvardag och hur skiljer sig deras upplevelse från förskolepersonal i andra länder?
Omtag kring digitala nationella prov28.11.2025 12:14:46 CET | Pressmeddelande
Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång. Digitaliseringen av de nationella proven behöver ske i takt med kommande reformer. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper de närmaste åren.
Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år27.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år ökar på både högskoleförberedande program och yrkesprogram. I våras var det 82,6 respektive och 75,9 procent av eleverna som tog examen. Det är en ökning på 1,2 procentenheter sedan förra året. Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år är den högsta sedan Gy11 infördes.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum