Tidigt födda barn får otillräcklig smärtbehandling
En stor andel av de barn som föds mycket tidigt behöver intensivvård som kan vara smärtsam. Men vården lyckas inte ge smärtlindring i full utsträckning. Det visar den hittills största kartläggningen av smärta i neonatalvården som nu publiceras i tidskriften Pain.
Varje dag i 4,5 år har personal i neonatalvården registrerat förekomst av smärta, orsaker till smärta, hur smärtan skattats och behandlats hos tidigt födda barn i Sverige. Studien omfattar 3 686 barn som fötts någon gång mellan graviditetsvecka 22 och 31 under åren 2020 till 2024. Total observationstid var drygt 185 000 vårddygn. Data rapporterades till det svenska Neonatalvårdsregistret.
I utvärderingen av registerdata har forskarna funnit att de barn som var födda extremt tidigt, i vecka 22 till 23, hade högst andel smärtsamma sjukdomstillstånd och nästan dagliga smärtsamma intensivvårdsprocedurer under hela den första månaden efter födelsen. Det är dock inte så förvånande.
– Det finns ett starkt samband mellan akut sjuklighet och att vara tidigt född. Ju tidigare född ett barn är, desto mer intensivvård behöver barnet. Intensivvården innefattar procedurer som kan vara smärtsamma, till exempel respiratorbehandling, sondmatning, slangar insatta i blodkärl och kirurgiska ingrepp. Det krävs också olika provtagningar och utredningar som kan innebära smärta, säger Mikael Norman, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, och ansvarig forskare för studien.
90 procent av de minsta barnen fick genomgå smärtsamma procedurer. Trots det skattade vårdpersonalen bara att det var 45 procent av barnen som upplevt smärta – något som kan bero på att barnens smärta i hög utsträckning förebyggts eller behandlats. Men en kontroll av givna läkemedel talar för att även andra förklaringar kan finnas.
– Lite förvånande var att de minsta barnen som var mest exponerade för smärta hade lägst andel behandling med morfin. Här kan det handla om underbehandling, säger Mikael Norman.
En begränsning är att studien inte kan avgöra hur långvarig smärta barnen haft eller hur kraftig den har varit.
– Vårdpersonalen har bara svarat ja eller nej på frågan om barnet har haft ont det senaste dygnet. Det kan både vara en kortvarig så kallade procedursmärta från ett nålstick vid en provtagning till mer långvariga smärtor på grund av olika sjukdomstillstånd. Det görs mycket för att lindra smärta hos barnen. Inget barn i neonatalvården ligger med svår smärta obehandlad, säger han.
Däremot är det ett problem och en utmaning att vårdpersonalen inte alltid kan avgöra om barnen har ont.
– Här handlar det om att utveckla bättre skattningsskalor eller fysiologiska tekniker för att mäta smärta med hjälp av hjärtfrekvensvariabilitet, EEG, eller mäta svettning i fötter och händer. Bättre smärtbehandlingar behövs också, kanske med kombinationer av läkemedel med mindre risk för biverkningar, säger Mikael Norman.
Det är mycket viktigt att utveckla smärtvården av de tidigt födda barnen eftersom man nu vet att deras utveckling påverkas negativt av de starka signalerna in i hjärnan som smärtan innebär.
– Visionen är att all neonatalvård ska ske utan smärta. Resultaten av den här kartläggningen kommer få stor betydelse för hur neonatalvården ska bli bättre och för kommande års forskning inom fältet, avslutar Mikael Norman.
Forskningen finansierades huvudsakligen av Region Stockholm, Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm och Vetenskapsrådet.
Publikation
“Pain in very preterm infants – prevalence, causes, assessment and treatment. A nationwide cohort study"Graham H, Razaz N, Håkansson S, Thernström Blomqvist Y, Johansson K, Persson M, Nyholm A, Norman M, Pain, online 27 januari 2025, doi: 10.1097/j.pain.0000000000003528
Fakta:
Smärta hos nyfödda är inte självrapporterad som hos äldre barn och vuxna. För att objektivt bedöma förekomst av smärta hos nyfödda använder vården i stället olika smärtskalor. Skalorna bygger på registrering av barnets andning, ansiktsuttryck, rörelser och tröstbarhet. Men de mycket tidigt födda barnen visar mycket svagt att de upplever smärta, som att rynka på ögonbrynen eller röra sig mindre.
Vid morfinbehandling är det en fin gräns mellan smärtlindring och ett sänkt blodtryck, som är en biverkan. De mycket tidigt födda barnen har redan väldigt lågt blodtryck och passeras gränsen kan det leda till en cirkulatorisk kollaps som kan bli mycket allvarlig. Sannolikt är det en anledning till varför de riktigt små barnen fick mindre morfin än vad de kanske borde ha fått med tanke på den höga andelen med smärta.
Källa: Mikael Norman.
Nyckelord
Kontakter
Mikael NormanProfessor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet
Tel:070 00 21 00 7mikael.norman@ki.seKarolinska Institutets presstjänst
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seBilder
Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Ny studie banar väg för effektivare behandling av barncancer20.1.2025 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus har kartlagt hur barns immunsystem reagerar vid olika typer av cancer och beroende på barnets ålder. Studien, som publicerats i tidskriften Cell, avslöjar betydande skillnader mellan barns och vuxnas immunsvar och kan leda till nya skräddarsydda behandlingar för barn med cancer.
Bra fotbollsspelare är snabbtänkta men inte alltid tillmötesgående15.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Att kunna planera i flera steg och snabbt anpassa sig till en hastigt föränderlig miljö är jätteviktiga färdigheter för att kunna bli en elitfotbollsspelare. Det visar ny forskning, ledd från Karolinska Institutet och publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Forskningen visar också att det är en bra sak att inte alltid vara så tillmötesgående.
AI kan förbättra diagnostik av äggstockscancer2.1.2025 11:00:00 CET | Pressmeddelande
En ny internationell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att AI-baserade modeller kan överträffa mänskliga experter i att identifiera äggstockscancer via ultraljudsbilder. Studien har publicerats i tidskriften Nature Medicine.
Kvinnor som får graviditetskomplikationer skaffar färre barn25.11.2024 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Kvinnor som drabbats av svåra komplikationer under sin första graviditet eller förlossning är mindre benägna att skaffa fler barn, enligt en studie publicerad i JAMA av forskare vid Karolinska Institutet. Då födelsetalen har minskat stadigt i Sverige under senare år föreslår forskarna bättre övervakning inom mödravården för att komma till rätta med problemet.
Fredrik Lundberg donerar 25 miljoner kronor till kardiovaskulär forskning vid KI20.11.2024 12:00:00 CET | Pressmeddelande
Finansmannen och hedersdoktorn vid Karolinska Institutet Fredrik Lundberg donerar 25 miljoner kronor för en fortsatt satsning på kardiovaskulär forskning. Det är femte gången sedan 2007 som Lundberg donerar stora belopp vilket gett möjlighet till forskning som förändrat metoder och kirurgi vid hjärt-kärlsjukdomar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum