Samers mänskliga rättigheter kränks vid exploateringsprojekt i norra Sverige

Under två års tid har Amnesty International undersökt vilken hänsyn som tas till det samiska folkets rättigheter som urfolk vid exploateringsprojekt i Sápmi. Resultatet, som presenteras i rapporten Just transition or ‘Green Colonialism’?, är nedslående: i fall efter fall ignoreras samers grundläggande rättigheter i strid med internationella regelverk och åtaganden:

– Vår rapport visar att svensk lagstiftning har allvarliga brister vad gäller skyddet av det samiska folkets rättigheter. Den svenska staten står nu inför ett vägval, vill man genomföra en rättvis omställning eller fortsätta bedriva grön kolonialism? säger Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty Sverige.

Det är ovanligt att Amnesty International väljer att göra en rapport om förhållanden i Sverige. Det i sig vittnar om hur allvarliga problem som finns vid den snabba exploateringen av området Sápmi. Rapporten tar upp fall från Fosen, Rönnbäck och Käsivarsi i norska, svenska och finska Sápmi och är framtagen av Amnesty Norge, Amnesty Sverige, Amnesty Finland tillsammans med Samerådet.

I Sverige utreder Amnesty specifikt en planerad nickelgruva i Rönnbäck, Västerbotten län. 2020 fälldes den svenska staten av FN för att ha brutit mot rasdiskrimineringskonventionen i just detta fall. FN fastslog att den svenska staten måste se över gruvtillståndet, men trots det har inget hänt. Gruvan är nu i process för att få strategisk klimatstatus av EU**. De berörda samer som Amnesty intervjuat i rapporten menar att om gruvan blir verklighet så skulle det få förödande konsekvenser för samiskt liv i området.  

– Samerådet stöder klimatlösningar fullt ut, men de måste implementeras på ett sätt som respekterar och värnar om det samiska folkets framtid. Rapporten erbjuder en tydlig riktning för hur en rättvis omställning kan uppnås, säger Per-Olof Nutti, ordförande för Samerådet.

Klimatkrisen är också en rättighetskris och Amnesty International står bakom den nödvändiga omställningen från fossila bränslen. Få människor i Sverige drabbas lika hårt och snabbt av klimatförändringarna som människor i Sápmi, och därför kräver Amnesty att omställningen genomförs utan att det samiska folkets grundläggande mänskliga rättigheter kränks här och nu. Det finns idag inte lagstiftning som i tillräcklig mån skyddar samers rättigheter mot markexploatering. Tills sådan lagstiftning är säkerställd så måste fritt, informerat förhandssamtycke respekteras i varje enskilt fall. Detta betyder i praktiken att ingen markanvändning får inledas om samiska rättighetsbärare inte gett sitt samtycke.  

Att urfolk har särskilda rättigheter vid exploateringsärenden på sina traditionella marker har fastslagits genom flera internationella fördrag, som ILO 169*** och FN:s urfolksdeklaration (UNDRIP****).

– En omställning kan inte kallas hållbar om den samtidigt kränker mänskliga rättigheter, diskriminerar och omöjliggör ett urfolks möjligheter att fortsätta leva i enlighet med sin historia och sina traditioner, säger Anna Johansson.

Om rapporten: Just transition or ‘Green Colonialism’? How mineral extraction and new energy projects without free, prior and informed consent are threatening Indigenous Sámi livelihoods and culture in Sweden, Norway and Finland är en omfattande rapport av Amnesty International. Organisationen har under två år studerat hur exploateringsprojekt i norra Sverige, Norge och Finland påverkar urfolket samers livsvillkor. Rapporten är tillgänglig i sin helhet här.

Mer om projektet finns här.

Mer info:

* Principen om fritt och informerat förhandssamtycke, FPIC, är en människorättslig norm som återfinns i både ILO 169 och UNDRIP. FPIC innebär konkret att urfolk har rätt att, på lika villkor och med full insyn och information, delta i och ha inflytande över alla processer som rör deras angelägenheter. Den baseras på grundläggande mänskliga rättigheter och urfolksrättigheter som rätten till självbestämmande och icke-diskriminering. FPIC har bedömts ha en så stark folkrättslig ställning att den gäller oavsett om länder ratificerat ILO-konventionen eller inte.

**I maj 2024 antog EU ny lagstiftning om kritiska råmaterial (CRMA) som genom en förordning etablerar snabbspår för brytning av vissa mineraler och metaller som anses centrala för bland annat elbilar och andra produkter i energiomställningen.  

Amnesty International har tidigare kritiserat CRMA för att sakna tydliga skrivningar om urfolksrättigheter, trots att det länge funnits bevis om kränkningar av urfolksrättigheter vid gruvprojekt. Just nu ligger fem av sex av de svenska ansökningarna om status som strategiskt projekt i Sápmi.  

*** ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder. Konventionen trädde i kraft 1991 men har ännu inte ratificerats av Sverige.

****Även om inte UNDRIP är juridiskt bindande i sin helhet har stora delar av deklarationen uppnått status av internationell sedvanerätt, vilket innebär att rättigheterna gäller för alla stater. Dit hör rättigheterna som handlar om rätten till fritt, informerat förhandssamtycke för urfolk vid markexploatering.