Rysslands rekrytering av utländska soldater för strid i Ukraina utgör människohandel

Amnestys rapport beskriver i detalj hur rekryterare har lockat personer från utlandet till de ryska väpnade styrkorna under falska förespeglingar, samt utnyttjat den utsatta situationen för migranter och flyktingar som redan befinner sig i Ryssland. De utsatta människorna kommer främst från låginkomstländer i globala syd.

- Amnestys utredning visar hur Rysslands väpnade styrkor på ett cyniskt sätt förstärker sina led genom att utnyttja redan utsatta människor i anfallskriget mot Ukraina. Det bygger på ett utnyttjande och tvång i en sådan utsträckning att det lett oss till slutsatsen att detta i många fall utgör människohandel, så som det definieras av FN, säger Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty International Sverige.

Som verktyg för rekrytering har de ryska myndigheterna framförallt utnyttjat den irreguljära migrationsstatusen hos dem som stannat kvar i Ryssland efter att deras arbetsvisum har gått ut samt den osäkra situationen för utlänningar som anklagats för brott. Detta genom att framställa väpnad tjänst som ett fördelaktigt alternativ till frihetsberövande och utvisning.

- Genom tvång, bedrägeri och vilseledande utnyttjar de ryska myndigheterna utsatta människors hopp om ett bättre liv. Detta har inkluderat falska löften om civila eller icke-stridande anställningar i armén. Men när offren väl undertecknat dokumenten, ofta på ett språk de inte förstår, begränsar de militära befälhavarna deras rörelsefrihet, sänder ut dem till frontlinjen med minimal förberedelse och hotar dem som försöker ta sig därifrån, säger Anna Johansson.

Rapporten bygger på intervjuer med personer från Brasilien, Colombia, Kuba, Egypten, Sierra Leone, Sri Lanka, Somalia och Sydafrika, och genomfördes vid två ukrainska läger för krigsfångar mellan 2024 och 2026, samt samtal med utländska medborgare som för närvarande tjänstgör i de ryska styrkorna och deras familjemedlemmar, liksom med advokater, människorättsaktivister och journalister.

Amnesty intervjuade två män från Sri Lanka som rekryterades efter att ha överskridit giltighetstiden för sina arbetsvisum, liksom kubanska och egyptiska medborgare som fängslats för påstått narkotikainnehav och erbjudits möjligheten att underteckna militära kontrakt istället för att avtjäna eller fullgöra sina fängelsestraff. Rapporten inkluderar även vittnesmål från en flykting från Centralafrika som frihetsberövades efter att hans tillfälliga skyddsstatus löpt ut – han hotades då med utvisning om han inte skrev under att gå med i Rysslands väpnade styrkor.

Att dölja eller förvränga riskerna samt vad arbetet faktiskt kommer att handla om har blivit centralt för den ryska arméns rekrytering av migranter. Militärtjänsten framställs vanligtvis som en icke-stridande stödfunktion, såsom arbete i ett militärt kök eller som chaufför långt från frontlinjen. De två srilankeser som Amnesty intervjuat för den här rapporten berättade att de hade fått intrycket att de skulle arbeta som kockar, men istället skickades för att strida vid frontlinjen. Inom några veckor tillfångatogs de av ukrainska styrkor: ”Stridernas omfattning är ofattbar. Man ser inga ukrainska soldater, bara drönare. Drönare överallt. Jag skulle aldrig åka tillbaka dit”, berättar en av dem för Amnesty.

Förutom utnyttjande av migranter har lokala rekryterare utomlands och vilseledande jobbannonser på nätet också spelat en avgörande roll för att lura utländska medborgare till Ryssland. Personer från Brasilien, Colombia, Sierra Leone, Somalia, Sydafrika och Sri Lanka som hade rekryterats till Ryssland från andra länder uppgav att de felaktigt hade lovats civila jobb inom säkerhet, logistik, byggbranschen, IT och andra sektorer, ofta med löften om höga löner och snabbare väg till ryskt medborgarskap – bara för att sedan på ett bedrägligt sätt dras in i de väpnade styrkorna vid ankomsten till Ryssland.

En sydafrikansk man som sökte ett jobb som chaufför i Polen via internet fick instruktioner via en rekryterare på WhatsApp att flyga till Moskva för att hämta en lastbil och köra den till Polen. Hans fru berättade för Amnesty: ”Vid ankomsten till Moskva togs allt ifrån honom... Han fick veta att han inte skulle åka till Polen och att han skulle bli soldat.”

Många av de som rekryterats berättade för Amnesty att de utlovades höga ersättningar och anmälningsbonusar som sedan inte infriades. Medan vissa fick delbetalningar innan de tillfångatogs, uppgav många att de inte fått någon ersättning alls. Utöver den ekonomiska ersättningen beskrev samtliga intervjuade rekryter att de utlovats möjligheter till ryskt medborgarskap och att de sett detta som ett särskilt incitament för att gå med på att skriva under kontrakten.

Alla rekryter som Amnesty intervjuade hävdade att deras rörelsefrihet begränsades kraftigt efter att de undertecknat sina militära kontrakt. Rekryter från Brasilien och Sri Lanka berättade att deras pass och mobiltelefoner togs ifrån dem under utbildningen eller strax innan de skickades ut till fronten. Andra uppgav att det var omöjligt att lämna de anläggningar de fördes till efter att ha undertecknat kontrakten och att transporten dit skedde i hemlighet och under sträng övervakning.

Pedro, en brasiliansk IT-specialist som rekryterades, efter att ha undertecknat vad han trodde var ett kontrakt för ett välbetalt teknikjobb i Ryssland, berättade för Amnesty att han bad sin befälhavare om att få lämna sitt uppdrag och fick som svar: ”Om du försöker fly hamnar du antingen i fängelse eller så dödar vi dig.”

De flesta rekryter som Amnesty intervjuade berättade att de skickades ut till aktiva stridszoner efter endast två veckors utbildning, vilket pekar på att brist på militär erfarenhet inte verkar vara något hinder för Rysslands rekrytering av soldater. Många av de intervjuade berättade om otillräcklig förberedelse, brist på utrustning och begränsad kommunikation med befälhavarna på grund av språkbarriärer. Detta tyder på att rekryteringen av utländska medborgare drivs av en önskan att öka det totala antalet soldater i Rysslands frontlinjestyrkor – detta med liten eller ingen hänsyn till stridsberedskap och en uppenbar likgiltighet inför människoliv.

De mönster som dokumenterats i Amnestys utredning pekar på allvarliga brott mot de skyldigheter som Ryssland har enligt internationell rätt, däribland uppenbar inblandning i människohandel, underlåtenhet att kriminalisera och bekämpa människohandel; att genomföra snabba och effektiva utredningar av alla anmälda brott och allvarliga människorättskränkningar. Ryssland har även ett ansvar att identifiera och skydda offer och överlevande; samt att ställa alla som misstänks vara ansvariga för eller ha deltagit i dessa handlingar till svars.

- Det mänskliga lidandet som orsakas av Rysslands människohandel med utländska medborgare är inte begränsat till frontlinjen i Ukraina. Dessa rekryteringsnätverk sträcker sig långt in i utsatta samhällen över hela världen och lämnar spår av förlust och lidande långt bortom det krigshärjade Ukraina, säger Anna Johansson.

Amnesty uppmanar Ryssland att omedelbart upphöra med alla kränkande metoder som rör militär rekrytering av utländska medborgare och hur de behandlas i utbildningscenter och vid fronten. Detta omfattar rekrytering genom tvång, vilseledande och desinformation; utnyttjande av ekonomiska, rättsliga eller andra sårbarheter hos utländska medborgare i Ryssland och personer från ekonomiskt utsatta samhällen i resten av världen. Ryssland måste även upphöra med begränsningar av rörelsefriheten när de väl befinner sig i Ryssland eller i den ryskockuperade delen av Ukraina.

Stater vars medborgare löper risk eller har drabbats av de här rekryteringsmetoderna behöver vidta proaktiva skyddsåtgärder, bland annat genom att utfärda tydliga offentliga varningar om riskerna med vilseledande eller bedrägliga rekryteringsupplägg kopplade till anställning i Ryssland eller andra länder. De bör också vidta aktiva åtgärder på nationell, regional och global nivå för att sätta stopp för brottet människohandel och utkräva ansvar, samt säkerställa gottgörelse för personer som utsätts för tvång, utnyttjande eller övergrepp.

- Alla som är medskyldiga, vare sig det gäller privata rekryterare eller mellanhänder, statstjänstemän eller militära befälhavare måste ställas till svars. I de fall det handlar om människohandel behöver alla offer och överlevande identifieras och behandlas som sådana, och alla bevis samlas in och bevaras för att kunna lagföra de ansvariga. Och om Ryssland vägrar att sätta stopp för människohandeln och fortsätter att utnyttja utsatta samhällen globalt måste andra stater göra allt som står i deras makt för att stoppa dessa brott, säger Anna Johansson.

Bakgrund
I maj 2025 förbjöd de ryska myndigheterna formellt Amnesty Internationals närvaro i Ryssland, kriminaliserade organisationens verksamhet där och nekade den möjligheten att öppet samla in information i eller från Ryssland. Detta har hindrat organisationen från att fritt utreda berättelserna från personer där som, enligt ryska regeringskontrollerade medier, har hävdat att ukrainska rekryterare också har försökt värva utlänningar genom bedrägeri eller utnyttjande av utsatta omständigheter.

Rapporten innehåller också en rad uppmaningar till ukrainska myndigheter, bland annat gällande de utländska medborgare som hålls som krigsfångar av Ukraina.


Rapporten finns bifogad som PDF.