Institutet uppmanar regeringen att inte sänka straffbarhetsåldern från dagens 15 år

– Det finns inget sätt för regeringen att sänka straffmyndighetsåldern utan att gå emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer till Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.

Idag tog regeringen emot slutbetänkandet från utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare. Utredaren föreslår bland annat att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för den som begått ett allvarligt brott. Det handlar om brott med ett minimistraff på fängelse fyra år eller mer. 

Institutet för mänskliga rättigheter är kritiska till detta förslag som inte är förenligt med rekommendationerna till Sverige från FN:s experter i barnrättskommittén och riskerar att stå i strid med Sveriges folkrättsliga förpliktelser. 

– Att riva upp straffbarhetsåldern som varit 15 år sedan 1864 innebär ett brott mot en lång svensk tradition att med utgångspunkt i kunskap om barns utveckling arbeta långsiktigt med förslag som är förankrade i barns rättigheter och kunskap om vad som är verkningsfulla åtgärder. Utredningen missar helt det som är poängen med att göra åtskillnad mellan vilka åtgärder som sätts in mellan barn och vuxna, fortsätter Fredrik Malmberg. 

Utifrån vad forskningen säger om barns mognad, utveckling och förståelse för konsekvenser av olika ageranden, har FN:s barnrättskommittén berömt de konventionsstater som har en straffbarhetsålder på 15 eller 16 år, samt uppmanat konventionsstaterna att under inga omständigheter sänka den lägsta straffbarhetsåldern.  

FN:s barnrättskommitté konstaterar att barn skiljer sig från vuxna när det gäller fysisk och psykisk utveckling samt känslomässiga och utbildningsrelaterade behov. Dessa skillnader utgör skälen för ett åtskilt system för unga lagöverträdare och kräver en annan behandling för barn. 

– När barn begår allvarliga brott behöver samhället reagera. Det krävs både mer av förebyggande åtgärder och åtgärder som förhindrar att barn utnyttjas och dras in i grov kriminalitet genom våld, hot, tvång och grooming. Det är en brist att utredningen saknar en analys om vilka åtgärder som är verkningsfulla i detta avseende. Det kan vara nödvändigt att frihetsberöva barn, men det måste ske under former som är anpassade till barns fysiska och psykiska utveckling och ha en långsiktig återanpassning till samhället i fokus, avslutar Fredrik Malmberg. 

Vill du veta mer? Kontakta Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se. 

Bakgrund: 

FN:s barnrättskommittén granskade Sverige senaste 2023 och lämnade då en rad rekommendationer. Bland annat rekommenderades att straffmyndighetsåldern på 15 år skulle behållas. Strax därefter tillsattes den nu aktuella utredningen.  

Straffmyndighetsåldern i Sverige har varit 15 år sedan 1864.