Ny rapport avslöjar Arlas klimatarbete som mestadels greenwash

– Om Arla hade lagt lika mycket resurser på det faktiska klimatarbetet som på PR och lobbying, hade de förmodligen haft en god chans att nå sina egna klimatmål. Men tyvärr bryr sig Arla mer mer om att se bra ut än att faktiskt minska sina utsläpp, säger Sandra Lamborn, talesperson i jordbruksfrågor på Greenpeace.

Rapporten "Dairytales: Arla’s smokescreen for its lack of climate action" granskar Arlas hållbarhetspolicy och klimatinitiativ mot FN:s riktlinjer för trovärdiga nettonollmål och konstaterar att Arla endast uppfyller en av nio relevanta rekommendationer, delvis uppfyller fem och misslyckas helt med att uppfylla de övriga. Arla kritiseras särskilt för att sakna konkreta mål för att minska utsläppen av metan, som är en växthusgas, 80 gånger kraftigare än koldioxid och som utgör en stor del av företagets totala utsläpp. Istället för att fokusera på grundorsaken till sina stora metanutsläpp, förlitar sig Arla på obeprövade tekniska lösningar som fodertillsatser vars långsiktiga effektivitet är osäker. Rapporten pekar även på att Arla spenderar mer pengar på marknadsföring än på hållbarhetsåtgärder och med nuvarande policys är det inte möjligt för Arla att nå sitt eget mål om netto nollutsläpp 2050.

– Arla har berättat sagor för oss alldeles för länge, och den här rapporten avslöjar den starka motsägelsen mellan Arlas rykte som ett föredöme när det gäller deras hållbarhet och det faktum att Arla inte har utvecklat robusta planer för att minska sina utsläpp - i synnerhet inte sina metanutsläpp, säger Alma Castrejon-Davila på Changing Markets Foundation.

Rapporten visar att Arla lägger stora resurser på att lobba mot klimatlagstiftning, exempelvis för att stoppa växtbaserade alternativ i skolmatsalar. Arlas lobbyingverksamhet omfattar minst 24 direkta ingripanden med EU-kommissionen sedan 2017, där Arla direkt eller indirekt arbetat för att undanta inkluderingen av jordbruk i viktiga hållbarhetsinitiativ, som EU:s metanstrategi. Arlas lobby-ansträngningar som tas upp i rapporten har syftat till att försena och förhindra en bredare omvandling av mejeriindustrin och livsmedelssystemen mot ökad hållbarhet.

– Arla arbetar hårt för att framstå som att de bryr sig om klimatet, miljön, men när man granskar vad de faktiskt gör blir bilden en annan. Exempelvis marknadsförs deras FarmAhead-modell som en stor hållbarhetssatsning, men i praktiken driver det bönderna mot en mer intensiv produktion, vilket inte alls är hållbart. På samma sätt använder Arla flitigt bilder av kor på gröna betesmarker i sin marknadsföring, men våra källor från insidan av Arlas verksamhet vittnar om att företaget lobbar för att regeringen ska skrota Sveriges unika lag om att mjölkkor har rätt att beta utomhus på sommaren, säger Sandra Lamborn.

För att återfå förtroendet i sitt hållbarhetsarbete anser Greenpeace att Arla måste göra mer och inte bara prata om hållbarhet. Arla behöver införa transparenta rapporteringssystem, anta ambitiösa mål för att minska metanutsläppen och aktivt stödja klimatlagstiftning, inte motarbeta den.

Några av rapportens slutsatser

• Arla saknar reduktionsmål för metanutsäpp: Arlas metanutsläpp uppskattas till 13,4 MtCO2e/år, vilket överstiger de totala jordbruksutsläppen från Nederländerna (11,4 MtCO2e/år). Trots detta saknar Arla mål för att minska utsläppen av metan. Metan är en kraftig växthusgas som bidrar till den globala uppvärmningen, men om utsläppen av metan minskas kan det snabbt ge en avkylande effekt på de stigande temperaturerna.

• Arla redovisar inte sina metanutsläpp: Trots att Arla själva framhäver att metan är en stor utmaning för mejerinäringen redovisar bolaget inte sina metanutsläpp separat utan endas som en del av bolagets totala växthusgasutsläpp.

• Arla lever inte upp till FN:standard för trovärdiga klimatmål: Arla har åtagit sig att nå nettonollutsläpp senast 2050, men genom att jämföra Arlas klimatplaner med FN:s riktlinjer för icke-statliga aktörer som sätter upp nettonollmål visar rapporten att av nio relevanta rekommendationer har Arla endast uppfyllt en.

• Arla satsar på obeprövade och ineffektiva tekniska lösningar: Många av Arlas strategier för minska sina utsläpp bygger på forskning och utveckling som ännu inte har visat sig vara effektiva eller ha långvariga effekter, eller som inte angriper grundorsaken till utsläppen, exempelvis fodertillsatser och biogasproduktion från gödsel.

• Arlas satsningar på biogas från gödsel kan inte minska utsläppen tillräckligt: I rapporten uppskatta det att Arla maximalt skulle kunna minska sina utsläpp med 15 procent om all gödsel skulle användas för biogas, detta tyder på att biogasproduktion inte är den patentlösning som Arla vill få det att se ut som i sina klimatstrategier. De nuvarande utsläppsminskningarna från biogasproduktion uppgår till 2,6%.

• Arla har bedrivit i aktiv lobbying mot klimatåtgärder: Arla har gjort minst 24 direkta eller indirekta lobbyansträngningar riktade mot EU-kommissionen sedan 2017 för att påverka lagstiftning om hållbarhet eller klimat. De har bidragit till att jordbruk har exkluderats från viktiga hållbarhetsinitiativ, som exempelvis EU:s metanstrategi.

• Arla satsar inte seriöst på växtbaserat: Arlas växtbaserade varumärke, Jörd, står exempelvis endast för 0,3 % av företagets totala intäkter i Storbritannien, vilket visar att Arla inte prioriterar en övergång till mer hållbara växtbaserade alternativ.

Rapporten finns att läsa här

Bilder från överlämningen av rapporten till Arla

Kontakt:
Sandra Lamborn, talesperson i jordbruksfrågor på Greenpeace, på plats utanför Arlas huvudkontor i Århus idag, 073-982 65 83