Regelrådet underkänner 4 av 10 konsekvensutredningar

För kommittéer (särskilda utredningar som har tillsatts av regeringen) är resultatet ännu sämre, då 7 av 10 konsekvensutredningar inte når upp till en godtagbar nivå.

• Regelrådet har under 2024 granskat 181 konsekvensutredningar och många har stora brister när det gäller att beskriva hur förslagen kan komma att påverka näringslivet. Det är viktigt att utredare och regelgivare blir bättre på att presentera och analysera konsekvenserna för näringslivet, så att beslutsfattare får ett mer rättvisande beslutsunderlag, säger Regelrådets ordförande Anna-Lena Bohm.
• De vanligaste bristerna är beskrivningar av vilka företag som berörs, förslagets kostnads- och konkurrenspåverkan samt om särskild hänsyn bör tas avseende små företag vid reglernas utformning, säger Anna-Lena Bohm.

Andelen underkända konsekvensutredningar skiljer sig mellan regelgivare

Regelgivare som remitterar författningsförslag med tillhörande konsekvensutredning är departementen inom Regeringskansliet och förvaltningsmyndigheter under regeringen. Det kan vara kommittébetänkanden, departementspromemorior, myndighetsföreskrifter och rapporter.

Regelrådet har regeringens uppdrag att granska konsekvensutredningar till förslag som kan få effekter av betydelse för företag. Idag har Regelrådet publicerat sin årsrapport för 2024.