Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom

– Förhoppningen är först och främst att screeningen som förebyggande insats ska minska lidande i befolkningen på grund av allvarliga hjärtkärlsjukdomar såsom stroke, hjärtsvikt, hjärtinfarkt, kärlsjukdom och njursjukdom. Dessutom räknar vi med att lägre sjuklighet minskar belastningen på vården och sparar pengar för samhället, säger Johan Sundström, hjärtläkare på Akademiska sjukhuset och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet, som leder studien tillsammans med kärlkirurgen professor Anders Wanhainen.

Högt blodtryck (hypertoni) är en folksjukdom som innebär ökad risk för hjärtkärlsjukdomar och njurproblem. Ett blodtryck över 140/90 är en viktig riskfaktor för hjärtkärlsjukdomar och död. Dagens medicinska behandling av hypertoni är välbeprövad och minskar effektivt risken för senare komplikationer, såsom stroke och hjärtinfarkt, och död. De allra flesta känner dock inte av sin hypertoni alls, utan går obehandlade. Screening kan därför vara ett sätt att hitta riskindivider i tidigt skede så att behandling kan sättas in i förebyggande syfte.

Studien Uppsala självscreening av hjärtkärlhälsa (U-SCREEN) inleds i mars 2025 och beräknas pågå fram till årsskiftet 2027/2028. Forskarna ska undersöka om självscreening för risktillstånd som högt blodtryck, högt kolesterol, högt blodsocker och låg njurfunktion kan minska antalet allvarliga hjärtkärlsjukdomar och därmed även minska kostnaderna. 

Självscreening i hemmet

Personer bosatta i Uppsala län, som fyller 50, 55, 60, 65, 70 eller 75 år, kommer att lottas till ett erbjudande om självscreening. De som tackar ja kommer att få hemskickat en blodtrycksmätare, provtagningsutrustning, och instruktioner om mätning av blodtryck och provtagning (ett stick i fingret), för att genomföra undersökningarna i hemmet.  De som visar sig ha risktillstånd kommer att kallas till en kontakt med U-SCREEN-mottagningen på Akademiska sjukhuset och de som behöver behandling kommer att erbjudas det. Deltagandet i självscreeningen är helt frivillig.

– Vi har valt dessa grupper eftersom effekten av att hitta och behandla risktillstånd beräknas vara som störst hos dessa åldersgrupper. När vi upptäcker att en deltagare har värden som anses utgöra förhöjd risk kommer personen att erbjudas stöd. Läkemedelsbehandling kan behövas om värdena är kraftigt förhöjda, förklarar Johan Sundström.

Enligt Sundström visar hälsoekonomiska beräkningar att man för varje krona som satsas på prevention får två till tre kronor tillbaka i form av uteblivna kostnader för senare sjukdom.

– Flera studier av liknande screeningprogram har gjorts, men effektiviteten är fortfarande osäker så fler studier behövs. Innan åtgärder införs i sjukvården krävs den här sortens randomiserade kliniska prövningar. Vår förhoppning är att det screeningprogram vi utvecklat, som använder nya metoder och bygger på invånarens egen medverkan, är ett effektivt sätt att förbättra hjärtkärlhälsan i befolkningen, avrundar han.

Den kliniska studien finansieras delvis genom hälsoobligationer som innebär riskdelning med en extern investerare och där lånet betalas tillbaka utefter resultaten enligt fastslagna villkor. På så sätt bär inte regionen ensam den ekonomiska risken.

FAKTA: Hälsoobligationer i Region Uppsala

• Innebär att regionen lånar pengar (i detta fall 80 miljoner kronor) på kapitalmarknaden för att finansiera en innovativ eller preventiv vårdinsats.
• Regionen betalar tillbaka lånet utefter resultatet av insatsen enligt på förhand fastslagna villkor. Det innebär att regionen inte ensam bär den ekonomiska risken.
• Den finansiella obligationsmodellen har Region Uppsala tagit fram tillsammans med Skandinaviska Enskilda Banken AB (SEB) och Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt (Skandia). Obligationen har i sin helhet tecknats av Skandia. Det är ett nytt sätt att utföra förebyggande vård med extern finansiering och riskdelning.
• Beslutet att använda detta finansiella upplägg för prevention av högt blodtryck (hypertoni) togs i regionstyrelsen 2023. Bakgrunden är man bedömer att det finns förutsättningar att förebygga sjukdomen eller förändra sjukdomsförloppet genom evidensbaserade interventioner vilket i förlängningen sparar både pengar och mänskligt lidande.
• Studien Uppsala självscreening av hjärtkärlhälsa (U-SCREEN) är den första där upplägget med hälsoobligationer prövas i Region Uppsala.